Meriter

Lindgren, Hans Axel, f 7 febr 1780 på Äleby, Ytterselö, Söd, t 9 april 1843 i Sthlm, Jak. Föräldrar: lantbrukaren Carl L o Maria Catharina v Palmcrona. Inskr vid UU 7 febr 94, eo kanslist i krigsexp 16 aug 97, kopist där 19 dec 00, kanslist 26 jan 08, prot:-sekr 29 juni 09, förste exp:sekr 26 febr 11—5 nov 16, medarb i Anmärkaren 16—17, utg av Granskaren (med avbrott) 20 (utg:bevis 21 juni) — jan 38.

G 9 april 1806 i Sthlm, Maria, m Hedvig Fredrika Hallberg, f 3 april 1784 där, ibid, t 11 dec 1862 där, Jak, dtr till revisorn Carl Fredric H o Brita Hedvig Bäcklund.

Biografi

Efter studier vid UU tjänstgjorde L i krigsexpeditionen, där han avancerade till expeditionssekreterare, men dåliga affärer tvang honom att sälja sin tjänst. Han blev i stället journalist, först som medarbetare i Anmär-karen o sedan från 1820 som utgivare av Granskaren. Granskaren var en liten tidning som kom ut 2 å 3 gånger i veckan i 200 å 300 ex. Enligt L skulle en utgivare kunna försörja sig på en upplaga av 300 ex. Givetvis fick han då utföra allt arbete själv utom tryckningen. Granskaren räckte emellertid aldrig till för L:s försörjning o gick fö sämre med åren. Mot slutet av tidningens tillvaro ägde den enligt L 12 prenumeranter i Sthlm o 13 i landsorten.

Granskaren var rojalistisk. Det var heller ingen hemlighet att Karl XIV Johan stödde L. En lång följd av år figurerade han i kungens privata räkenskaper som understödstagare. Dessutom fick han i flera år en pension från kabinettskassan som egentligen var avsedd för diplomatiska utgifter. L:s gentjänst blev ett lojalt o envist försvar för kung o regering mot de liberala tidningarna, från 1830 främst Aftonbladet. Karl Johan utnyttjade också tidningen i propagandasyfte. L uppger att han via kungens medarbetare mottagit många koncept författade av kungen själv för införande i Granskaren med rättighet att lämpa dem efter tidningens vanliga framställningssätt. Det finns en rad brev bevarade till L från det kungliga handsekretariatet, vari L ombedes att ta in olika notiser o artiklar, någon gång också att avstå från att skriva om ett visst ämne.

De styrande nöjde sig av förklarliga skäl inte med den lilla föga spridda Granskaren. 1830 startades det rojalistiska Fäderneslandet med den då kungavänlige M J Crusenstolpe som utgivare. Företaget blev senare ett fiasko, men denna satsning medförde att stödet till L från Karl Johan skars ned. Crusenstolpe kom att skada L även på annat sätt. Sedan han blivit regimens motståndare, gjordes 1837 genom L ett försök att muta honom. L presenterade ett kontraktsförslag, varigenom Crusenstolpe förband sig att sälja sina manuskript till kungen o sluta med oppositionellt författarskap. Ett färdigskrivet men ännu inte tryckt arbete av honom skulle brännas. Vidare skulle han i framtiden "uppträda som politisk skriftställare för regeringens räkning och i dess intresse" (Ahnfelt, 1, s 143). I ersättning skulle Crusenstolpe erhålla 1 500 rdr bko per år. Crusenstolpe behöll kontraktsförslaget o publicerade det i Aftonbladet. Skandalen drabbade både L o regimen.

L:s usla affärer ledde till upprepade se-jourer på gäldstugan, en gång under längre tid än ett år. 1831 forsattes han i konkurs. Hans tiggarbrev återfinns i en rad bemärkta samtidas arkiv. Penningnöden tvang honom att ofta byta boktryckare. "Sjuk, usel, övergiven av hela världen som en ministeriell tidningsskrivare i Sverige bör vara", karaktäriserade L bittert sig själv vid slutet av sitt liv.

L:s journalistik i Granskaren blev i grunden ett misslyckande liksom Karl XIV Johans regeringspublicistik i övrigt, trots de stora summor som lades ned på denna. Mot Aftonbladet med dess journalistiska, ekonomiska o tekniska överlägsenhet stod sig de små "salarierade" bladen slätt.

Författare

Stig Boberg

Arkivuppgifter

En mindre saml brev till L som utg av Granskaren från bl a J De la Gardie o A L Stierneld, KB. Fullmakter i Arkivfragment, RA. Ms ang "mina pekuniära förhållanden" m m o en ganska stor saml brev till L från bl a V Carpelan, H Järta, M Rosenblad, D v Schulzenheim, G F Wirsén o M J Wässelius i Ericsbergsarkivets autografsaml, RA. - Brev från L till J De la Gardie i LUB, till bla A v HartmansdoriT, G Löwenhielm, A O Mörner, B C Quiding o G F Wirsén i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: The Northern harp or Relics of Scandinavian poetry, consisting of the poems of Ossa & Solma. Gothenburg 1824. 64:o. 61 s. [Anon.] 2. ed Linköping 1832. 15 s. 3. ed s å. 16 s. — Prolog på Kongl. stora teaterns sekular-fest, den '30 september 1832. Sthlm 1832. 22 s. [Anon; till musik av F Berwald.] — Kapiten Lindebergs rättegång. Sthlm 1834. 34 s. [Anon.] - Den 20 oktober 1835, politisk betraktelse, (ur tidningen Stockholms dagblad) med några smärre tillägg. Sthlm 1835. 32 s. [Anon.] — Om majestäts-brott, i tal och i skrift. Sthlm 1838. 47 s. [Anon.] - Bihang till: Försvarsskrift, ingifven till K. M. och rikets Svea hof-rätt den 29 maj 1838 af M. J. Crusenstolpe. Sthlm 1838. 35 s. [Anon.] — Assessor Crusen-stolpes Svar till Kongl. Svea hof-rätt, af den 12 juni 1838, bedömt af författaren till Bihanget. Sthlm 1838. 20, 28 s. [Anon.] - Mina pekuniära förhållanden till Hans maj:t konungens handkassa (Ställningar och förhållanden, behandlade i bref; af en gammal bekant [utg av M J Crusenstolpe], brev 7, Sthlm 1843, s 61-63, omtr i A Ahnfelt, M. J. Crusenstolpe ..., 1, Sthlm 1880, s 142 f). - Undcr-dånigste promemoria [text] (A Ahnfelt, a a, s 139 f). — Medarb i Anmärkaren, utg av F Cederborg, 1816-17, Sthlm.

Utgivit: Granskaren, 1820—38 (med (lera avbrott), Sthlm, 4:o.

Översatt: E Moorc, Bcverlci, tragedi i fem akter. Ny öfvers ifrån fransyskan. Under namn af Spelsjukan, första gången uppförd på Kongl. mindre teatern, den 16 mars 1815. Sthlm 1816. (8), 96 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Ericsbergsarkivets au-tografsaml, RA. Konkursakt för L, SSA. Karl XIV Johans arkiv, BFA.

A Ahnfelt, M J Crusenstolpe, 1-2 (1880-81); M J Crusenstolpe, Ställnrar o förhållanden, brev 7 (1843); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation ... 1595-1900 (1933); Lundstedt; W Swalin, Bidr till K M:ts kanslis personalhist (1892); G Ulf-sparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907); K Warburg, Johan Gabriel Richert, 1-2 (1905); H Wieselgren. Lars lohan Hierta (1880).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Axel Lindgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10559, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Boberg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10559
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Axel Lindgren, urn:sbl:10559, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Boberg), hämtad 2024-04-25.