Meriter

Lindholm, Helge, f 11 april 1886 i Karlskoga kyrkby, d 15 nov 1926 i Lidingö. Föräldrar: rektorn Johan L o Selma Maria Spik. Mogenhetsex vid Karlstads h a l vt 05, inskr vid UU ht 05, extra tjänsteman i Sv stadsförb mars 09, FK vid UU 12 april 11, assistent i Sv stadsförb 2 dec 11, andre sekr där 21 nov 14, led av kommunalfullm, byggnadsnämnden o stadsplanekommissionen i Lidingö 17 — 20, av kommunalnämnden där 19 — 20, sekr i Sv stadsförb 7 sept 18, dir där 9 april 20, extra led av statens byggnadsråd från 20, led av komm ang överarbetn av socialförsäkringskomm:s förslag till lag om allm sjukförsäkr maj —okt 20, av komm ang polisväsendet i Sverige nov—dec 22, deltog i en utredn för socialiseringsnämnden ang kommunal affärsverksamhet i de sv städerna 24, ordf i stadsstyr i Lidingö från 25, led av kasernkomm från nov 25.

G 14 mars 1912 i Hedemora m Inez Henrietta Larsson, f 27 mars 1886 i Hedemora landsförs, d 28 juni 1956 i Lidingö, dtr till bagaren Karl Gustaf L o Vilhelmina Andersson.

Biografi

L ägnade större delen av sitt verksamma liv åt kommunala frågor. Sina första lärospån på detta område inhämtade han i Karlskoga under ledning av fadern, som under drygt 30 år var ordförande i municipalnämnden. Till L:s kamrater under studietiden i Uppsala hörde Erik Hedén, Rickard Sandler o Anders Orne. Han deltog aktivt i den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus' verksamhet. Huvudämnena i hans fil kand:exa-men var historia o statskunskap.

1908 hade Sv stadsförbundet bildats. Året därpå förmåddes L av Yngve Larsson (bd 22), som kom att bli hans kanske närmaste vän o förtrogne, att inträda i förbundets tjänst. Han förblev förbundet trogen livet ut o gjorde där snabb karriär. 1920 utsågs Yngve Larsson till kanslichef i Sthlms stad. L, som själv varit aktuell för denna befattning, blev Larssons efterträdare på direktörsposten i Stadsförbundet. L gjorde sig här känd som en synnerligen duglig tjänsteman. Inte minst genom hans insatser utvecklades förbundets kansli, kommunala centralbyrån, till en betydelsefull serviceinrättning för stadsförvaltningarna.

Sommaren 1915 hade den s k krigsboken utkommit. Den schism inom socialdemokratiska partiet som följde ledde till Otto Järtes, Yngve Larssons o Gustaf Steffens uteslutning (bd 22, s 333 f). L tycks ha delat dessas åsikter om hur Sverige borde förhålla sig under världskriget. Sthlms arbetarekommun hade därför begärt, att även L skulle uteslutas ur partiet. Partistyrelsen efterkom dock inte denna begäran.

L utnyttjades inom Stadsförbundet i en rad utredningssammanhang. Hans första direkta utredningsuppdrag blev frågan om järnvägsområdes uteslutande ur stadsplan. I utarbetandet av bostadskommissionens förslag till ny byggnadsstadga 1919 medverkade han aktivt. Lagstiftningen om fastighetsregister var ett annat område, som han ägnade stor uppmärksamhet o blev i tillfälle att i hög grad påverka. L var medlem av 1915 års socialförsäkringskommitté, 1921 års utredning angående polisväsendet o den kommitté som 1925 tillsattes för att utreda frågor om ersättning till kommunerna i samband med regementsindragningar. Han representerade Stadsförbundet i statens byggnadsbyrå. L var också sekreterare i Svenska hamnförbundet o redigerade dess tidskriftsavdelning i Svenska stadsförbundets tidskrift. Hamnförbundets sekretariat ombesörjdes from 1920 av Stadsförbundets kansli.

Vid sidan av alla sina andra uppdrag hann L också att ägna sig åt kommunal verksamhet i Lidingö, dit han flyttade 1913. Inte minst deltog han i stadsplanearbetet. När Lidingö köping 1925 erhöll stadsrättigheter, förordnade K M:t L till ordförande i den nyinrättade stadsstyrelsen.

L avled endast fyrtio år gammal. En varbildning i innerörat hade spritt sig till hjärnan, o hans liv stod ej att rädda. Han hyllades för att trots sin ungdom ha medhunnit betydande insatser på det kommunala området.

Författare

Axel Norberg

Arkivuppgifter

Brev från L bla i Hjalmar Brantings brevsaml i AA, i E Hedéns i KB o i Y Larssons i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Statsuppsikten över hamnarnas taxeväsen med särskild hänsyn till frågan om hamnavgifternas användande (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 4, 1912, Sthlm, 4:o, s 236-242, även sep, 7 s). — Drätselförvaltningens organisation i de svenska städerna med särskild hänsyn till nyare reformförsök. En redogörelse utarb inom Kommunala centralbyrån. Sthlm 1915. 4:o. 94 s. ([Omsl:] Svenska stadsförbundets skriftserie, n:o 8.) — Hamnbron i Norrköping. Ett nytt skede i hamnens utveckling (Sv stadsförbundets tidskr, 7, 1915, s 362—364; sign). — Fastighetsredovisningen och mätningsväsendet i städerna (ibid, 8, 1916, s 20—29). — Nyare reformförsök på hamnförvaltningens område, särskilt med hänsyn till tjänsteorganisationen (Förhandlingarna vid Svenska hamnförbundets tredje ordinarie möte i Göteborg den 29 september 1919, Sthlm 1920, s 41-57). - Stadsstyrelse och kommunalförvaltning. Några reflexioner i anknytning till 1920 års departementalrc-form (Sv stadsförbundets tidskr, 14, 1922, s 323-330). — Kommunal affärsverksamhet i de svenska städerna. Utarb på uppdrag av Socialiseringsnämnden. Sthlm 1924. VII, 332 s. (Tills med'G Bergqvist; även SOU 1924: 45 [omsl].) - Städernas kraftförsörjning. Utdrag ur ... utarb redogörelse för kommunal affärsverksamhet ... Sthlm 1925. 77 s. (D:o, ur föreg; Svenska vattenkraftföreningens publikationer 172 = 1925:4.) — Kommunala synpunkter på de ifrågasatta ändringarna i statsdepartementens organisation (Sv stadsförbundets tidskr, 18, 1926, s 1—6). — Se även Förteckning över statliga utredningar 1904-1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 250, 373, 393.

Redigerat: Sveriges landstings tidskrift, årg 1, 1914, Sthlm, h 1, 137 s (föret); Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 12-18, 1920:4 - 1926:6, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot med tillhörande handhar, Sv stadslörb:s arkiv, Sv kommunförb, Sthlm; med-lemsforteckmar i Laboremus' arkiv, AA; prot vid Lidingö kommunalstämma, kommunalfullm, kommunalnämnd o stadsstyr, Lidingö kommun.

I Anderson, Ottojärte — en man för sig (1965); K Bäckström, Arbetarrörelsen i Sverige, 2 (1963); T Gihl, Den sv utrikespolitikens hist, 4 (1951); S Humble, Sv stadsförb 1908-1958 (1958); H8D, årg 25. 1923-1924, s 49 f; Karlskoga hist 1586-1936, ed L Dalgren (1936); Y Larsson, H L t (Sv stadsförb:s tidskr 1926); dens, Mitt liv i stadshuset, 1-2 (1977); Lidingön i våra dagar (1925); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 3 (1924); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1 (1952); Värmlands nation i Uppsala vt 1905—ht 1909 (1910). - Nekr över L i Lidingö tidn 20 nov 1926.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Helge Lindholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10594, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Norberg), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10594
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Helge Lindholm, urn:sbl:10594, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Norberg), hämtad 2024-04-16.