Meriter

Lindqvist, Lars Ferdinand, f 27 april 1862 i Sthlm, Nik, d 30 sept 1947 i Danderyd, Sth. Föräldrar: postvaktmästaren Lars L o Christina Boman. Anställd i Looström & Co:s bokhandel i Sthlm 5 okt 75—dec 85, hos R Giegler i Leipzig 1 jan—15 dec 86, åter hos Looström & Co 19 dec 86—15 nov 88, anställd i Hasse W Tullbergs förlagsaffär i Sthlm 16 nov 88-15 febr 89, i A Grönvalls bokhandel där 16 febr—juli 89, hos Grönvalls efterträdare H Sandberg 1 aug 89—okt 91, drev egen bokhandelsverksamhet tills med E Carlson under firma Carlson & Lindqvist 1 nov 91—30 juni 92, åter anställd i H Sandbergs bokhandel 1 aug 92, VD i ab Sandbergs bokhandel 1 maj 95 — 31 maj 20, ordf i styr där 20—46, led av styr för ab Oscar Halldins konstförlag 07, av Sv bokhandlarefören.s centralstyr, ordf i fören:s sthlmskrets, deltog i bildandet av Sv bokhandelsmedhjälpare-fören, ordf i styr för Stiftelsen Sv bokhandelsskolan i Sthlm, i styr för Bokhandlarnas ömsesidiga garantiförsäkringsfören.

G 1) 20 juli 1899 (-06) i Uppsala m Märta Waller, f 24 juni 1874 i Sthlm, Nik, d 10 nov 1933 där, S:t Göran, dtr till Amalia Hedvall o fosterdtr till snickaregesällen Anders Persson Wahlgren o Anna Sofia Eklöf samt omg m translator publicus Axel Fredrik Töpffer; 2) 29 dec 1912 i Sala m Ebba Sophia Heloise Ewerlöf, f 23 nov 1885 där, d 26 juni 1970 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till bokhandlaren Gustaf Axel E (bd 14, s 699) o Ebba Gustafva Fredrika Pagander.

Biografi

13 år gammal började Lars L som springpojke i Looströms bokhandel vid Norrbro i Sthlm, steg i graderna och stannade i mer än tio år. Efter en studieresa till Tyskland, där han under hela 1886 var anställd hos Rudolf Giegler i Leipzig lör att fullborda sin utbildning inom branschen, tog han vid hemkomsten till Sverige på nytt anställning hos Looström. 1889 anställdes han av Alexis Grönvall, vars bokhandel så övertogs av Henrik Sandberg. Under c:a ett halvt år drev han en egen bokhandel tillsammans med en kompanjon under firmanamnet Carlson & Lindqvist, men då företaget visade sig föga utvecklingsbart återgick han till Sandbergs bokhandel, och när denna 1895 förvandlades till ab genom att Sandberg tillträdde en befattning som bokauktionskommissarie i Sthlm, blev L dess VD.

Under L:s kraftfulla ledning skulle Sandbergs bokhandel från en relativt ringa början utvecklas till en av landets förnämsta boklådor både ifråga om sortiment o skyltning. L hade också redan tidigt ambitionen att ge ett betydande utrymme åt musiklitteratur och noter inom den egna bokhandelns ram och understödde dessutom strävandena för musikhandelns sanering, bl a genom att bekämpa det då brukliga ofoget av musiker och amatörer att ta hem noter till påseende och vid återlämnandet av dessa ta hem nya ad infinitum.

L var en av förgrundsgestalterna inom det moderna svenska bokhandelsväsendet. Då det gällde att tillsätta förhandlare eller utredningskommittéer inom bokhandlarnas organ, var det oftast han som fick sådana uppdrag. Han var en av stiftarna av Svenska bokhandlareföreningen, medlem av dess centralstyrelse och under ett antal år ordf i dess stockholmskrets. Vid sidan av sin dagliga gärning som chef för Sandbergs bokhandel var L aktiv inom en rad andra av branschens organisationer. Från 1905 tillhörde han bokhandelsskolans styrelse och var länge medlem av styrelsen för Bokhandlarnas ömsesidiga garantiförsäkringsförening, där han också en tid var ordf. Redan 1888 var han en av de fem som stiftade Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen och han hyste ett varmt intresse för den till föreningen anslutna sjuk- och begravningskassan. Då Sandbergs bokhandel under många år var medlem av Svenska bokförläggareföreningen, var L ofta närvarande vid dess sammankomster och slog här alltid vakt om sortimentbokhandlarnas intressen; i synnerhet var detta fallet, då han 1911 deltog i den stora bokhandelskonferensen i Sthlm. Under några år på 1930-talet hade L ett musikförlag på Grev Turegatan 18.

Eftersom de många engagemangen slet på L:s hälsa, frånsade han sig 1920 ledarskapet för Sandbergs bokhandel men kvarstod som ordf i dess styrelse ända till året före sin död och följde med stort intresse företagets vidare utveckling. För sina insatser i bokhandelns angelägenheter blev han 1929 hedersledamot av Sv bokhandlareföreningen.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Uppsala rådhusrätts bouppt 1931, nr 71:1 (Amalia Hedvall), Uppsala tingsrätt. — Bokfönster (1924); I A Bonnier o A Hånell, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); Prot vid bokhandelskonferensen i Sthlm den 14—17 juni 1911 (1911); Skyltfönster (1933); SMoK; Sv bokhandelstidn 1922, nr 17, o 1947, nr 40; Sv bokhandelsmatr 1945, ed H Åberg o R Billstam (1946); Sv bokhandelsmcdhjälparefören:s sjuk- o begravningskassa 1890-1930 (1930); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars F Lindqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10640, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10640
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars F Lindqvist, urn:sbl:10640, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-25.