Meriter

Lindroth, Erik Gustaf Ludvig Vilhelm, f 5 aug 1845 i Ryssby, Kron, d 23 dec 1931 i S:t Per, Ög. Föräldrar: kh Anders Bernhard L o Hedvig Margareta Waller. Studentex i Uppsala 12 maj 63, inskr vid UU vt 63, FK 28 maj 68, vik lektor vid Sthlms gymnasium nov 68—vt 71 o extralär där 71 — 73, disp pro gradu 25 maj 69, FD 31 maj 69, huvudlär i latin o grekiska vid Beskowska skolan i Sthlm 71 — 10, dess förest nov 88—juni 05, led av Sv turistförems styr 92, dess v ordf 95—10, ordf i styr för Pedagogiska sällsk 05—10, venia concionandi för Linköpings stift 6 sept 11, ordf i styr för Vadstena samskola 11 — 15, led av Sigtunastiftelsens styr från 15 nov 15, dess v ordf s d—19 aug 18, led av Sv kyrkans diakonistyr 15-25, av kyrkomötena 15, 18 o 20, ordf i styr för priv högre lärarinnesem från 19.

G 17 maj 1872 i Sthlm, Klara, m Hedvig Carolina Ulrika Louise Burén, f 6 juli 1849 i Åsbo, Ög, d 30 okt 1904 i Sthlm, Hedv El, dtr till kammarrättspresidenten Carl Otto Vilhelm B o Lovisa Fredrika Charlotta Christina Sjögréen.

Biografi

Ludvig L blev tidigt föräldralös o togs under skolåren i Jönköping om hand av en moster. Han kom till Uppsala för att bli präst, men efter att ha prövat sig fram som informator o som vikarie vid Sthlms gymnasium valde han att bli lärare. Han var sparsam o flitig, fick höga betyg — oförtjänt höga ansåg han själv — men hann med att vara aktiv i filologiska föreningen, framträda i spex o som andre bas delta i sångarfärden till Paris 1867 (Hågk o livsintr, 2).

Efter att ha disputerat på en översättning av ett Sofoklesdrama o efter ett par års vikariattjänstgöring blev han huvudlärare i latin o grekiska vid Beskowska skolan. Där stannade han i närmare 40 år, var under 17 skolans föreståndare, under 6 tillsammans med C G Bergman dess ägare o hade kvar ekonomiska intressen i skolan, även sedan äganderätten 1894 övergått till ett ab. Den var under dessa år väl ansedd o kunde visa goda resultat men kom pga höga terminsavgifter att fa en prägel av överklasskola. L lämnade rektoratet inför undervisningsväsendets tilltagande byråkratisering, som han fruktade skulle förvandla skolan till ett ämbetsverk o omöjliggöra en mer personlig ledning, men fortsatte som lärare.

L var ivrigt engagerad i uppfostrings- o undervisningsfrågor, höll föredrag i Pedagogiska föreningen, skrev debattartiklar o prövade i sin skola nya pedagogiska idéer. 1891 infördes i Beskowska skolan den då mycket omskrivna imitativa metoden, enligt vilken talspråket skulle vara grunden vid språkundervisningen o grammatik o översättning inskränkas till förmån för muntlig o skriftlig reproduktion av det främmande språket. Han lät införa träslöjd o stenografi som undervisningsämnen. Han månade om elevernas fysiska fostran o höll före att i det sammanhanget vandringar i naturen o lagidrotter, främst fotbollsspel, var särskilt värdefulla. L ansågs vara en skicklig undervisare o hade förmåga att vinna sina elever tack vare ett lika faderligt som strängt skolmannamässigt uppträdande.

Som författare till läroböckerna Kort sammandrag av de romerska antiqviteterna o Latinsk språklära (i samarbete med R Törnebladh) var han känd åv flera generationer gymnasister. L var varmt religiös, hade biskopsvenia att leda högmässa o hörde till grundarna av o gjorde insatser i Kristliga gymnasiströrelsen, Sv kyrkans diakonistyrelse, Sigtunastiftelsen o Birgittastiftelsen. Som lekmannaombud vid tre kyrkomöten engagerade han sig främst i frågor som rörde kristendomsundervisning o ändringar i kyrkohandboken. Av C Swedelius karaktäriseras L som "ett moraliskt muskelknippe". Han var snar att i skrift o tal angripa företeelser, där han vädrade omoral, som t ex O Björcks omdebatterade målningar i Operakällarens matsal. Under 18 år hörde han till Sv turistföreningens ledning o fick 1914 föreningens guldmedalj för nitiskt arbete som styrelseledamot o för "befrämjandet av friluftsliv och sommarvandringar bland landets ungdom." Efter pensioneringen flyttade L till den tidigare av hans svärfar ägda egendomen Kvisberg i Vadstena, där han skötte bin, odlade frukt o förvaltade förtroendeuppdrag i församling o kommun. Han höll länge kontakt med sin skola, reste till Sthlm för att närvara vid examina o var hedersgäst vid studentjubileer ännu i slutet av 20-talet.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB, RA, SSA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kort öfversigt af den homeriska vers- och formläran till nybörjares tjenst efter Ah-rens, E. Koch, m. fl. Sthlm 1870. 19 s. - Vid Stockholms gymnasii semisekularfest den 4 oktober 1871. Sthlm 1871. 4:o. (4) s. [Anon dikt.] - Kortfattad latinsk formlära för nybörjare. Sthlm 1874. 82 s. — Kort sammandrag af de romerska antiqvi-teterna. Sthlm 1880. 4:o. 24 s. (Även: Årsredogö-relse för Beskowska skolan i Stockholm under läsåret 1879-1880 [:1].) 2. uppl 1883. 27 s. 3. uppl 1887. 28 s. 4. uppl 1895. 31 s. 5. uppl 1900, 2. tr 1903. 6. uppl 1911. 7. uppl 1916, 2., [3.,] 4. tr 1920, 1923, 1927, 5.-13. tr 1932, 1934, 1935, 1937, 1939, 1943, 1948, 1952, 1955. 30 s. Övers: Udtog af de romerske Antikviteter, Bergen 1885, 28 s. — Latinsk språklära till skolornas tjenst. Sthlm 1881. (8), 250 s. (Tills med R. Törnebladh.) [Även Bihang, se nedan 1893.] 2. uppl 1883. (8), 264 s. 3. uppl 1891. 268 s. 4. uppl 1897. 267 s. 2.-3. tr 1904, 1917. 5. uppl 1920. Förk uppl 1905. VIII, 128 s. 2. förk uppl 1909. VIII, 131 s. 2. tr 1911. 3. förk uppl, A-B. A. 1914. XII, 131 s. 4., oförändr förk uppl 1916, 2. tr 1922, 5., d:o uppl 1927, 2. tr 1936. B. 1915. XII, 144 s. 4., d:o uppl 1920. - Slutord vid skolans Luthersfest den 10 november 1883 [sign dikt] (F.d. Beskowska skolan ... 1883-1884, tr 1884, s 23-25). - Ett förslag till utsträckt valfrihet inom läroverkens högsta klasser. Föreläsning, hållen till förmån för Pedagogiska biblioteket i Stockholm ... (ibid, 1884-1885, tr 1885, s 3-20). -Upp till Guds gårdar! Skolpredikan hållen i Jakobs kyrka söndagen den 6 februari 1887. Sthlm 1887. 20 s. - Betraktelser för skolungdom. Sthlm 1888. 344 s. (S 1-32, 120-125, 134-137, 142-145, 151-184, 292-295, 318-337 av K. J. Lind o E. Planck.) — Vår tid och ungdomen. Några reflexioner och tillämpningar närmast föräldrar tilleg-nade. Sthlm 1890. 288 s. - Bihang till den latinska språkläran innehållande stilistiska regler och öf-ningar, blandade syntaktiska och stilistiska exempel, troper och figurer, kortfattad synonymik. Sthlm 1893. 56 s. — Förpostfäktning. Föredrag i sedlighetsfrågan vid mötet å Hotel Continental den 18 mars 1893. [Omsl.] Sthlm 1893. 16 s. - Ett ord till hemmen. Sthlm 1894. 8 s. [Ur Verdandi så.] -Böra "operabilderna" tagas bort? Och hvarför? Försök till en utredning. [Omsl.] Sthlm 1895. 11 s. — Några tankar om ett humanistiskt läroverk i Sverige. Sthlm 1898. 47 s. — Birgittas klosterkyrka. Sthlm 1898. 7 s. [Dikt undert L. L-th.] - Jagets egna lagar. Föredrag vid en afslutning i Privata lärarinneseminarium. [Rubr.] Sthlm 1902. 9 s. [Ur Verdandi s å.] — Kortfattade badresor för turister (STFÅ 1903, s 116-147). - Ett rättfärdigare svenskt folk. Föredrag för ungdom i Jakobs kyrka söndagen den 15 oktober 1905. Sthlm 1905. 24 s. -Ännu en skoltyp. (Föredrag i Humanistiska förbundet den lOjan. 1906). [Rubr.] Sthlm 1906. 14s. [Ur Pedagogisk tidskr s å.] — Några hinder för en god uppfostran. Föredrag, hållet i Stockholm och Göteborg hösten 1906, något omarb. Sthlm 1907. 24 s. (Skrifter utg af Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran 1907, n:o 1.) — Vårt hem. [Rubr; omsl:] Föredrag vid gymnasist- och studentmötet å Fånöö 1907. [Sthlm, tr] Upps 1907. 16 s. (Sveriges ungdoms ströskrifter, 4[b].) — Abisko turiststation (STFÅ 1908, s 295-307). -Birgittahemmet invid Vadstena (Julhälsningar till församlingarna från präster i Linköpings stift, 1910, Linköping, s 65-71). - Överskattad (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 2, Upps 1922, s 47-54). — Gammalt och nytt från Roms kristna katakomber. Sthlm 1924. 191 s. - Flera bidr i Verdandi 1895-96, 1900, 1903, rec 1883-84, 1902, 1907.

Utgivit: (F.d.) Beskowska skolan i Stockholm. Läsåret 1881/1882-1904/1905. Sthlm 1882-1905. 4:o. (Undert, intill 1888 tills med C. G. Bergman; även därefter artiklar, tal o dikter där, även anon.)

Översatt: Trachiniarum Sophoclis versus 1—224, Suethice redditi, adnotationibus instructi (akad avh), Upsalia; 1869, V, 34 s; T Klaveness, "Mor" af Whist, Sthlm 1901, 32 s (även Förord).

Källor och litteratur

Källor o litt: Beskowska skolans arkiv, SSA.

C Anrick, Herrarna på Turistloren (1964); Beskowska Skolan i Sthlm. Årsber läsåren 1872—1910 (1873-1910); S Ekström, Två kyrkomöten (Vår kyrka, 3, 1922); S Grauers, Anna Sandström 1854-1931 (ASU 104, 1961); W Kleen, Ur skuggan av min dal (1954); G Kyhlberg, L L (Församlingsbladet, nr 53, 1931); E Kölgren, Matrikel öfver rikets allm lärov o seminarier mfl (1905); dens, Läroverksmatr 1908-1909 (1909); A Lindblom, 50 år med Birgitta. Birgittastiftelsen 1920— 1970 (1972); B Oxenstierna, Minnen från 10 år på skolbänken i Beskowska skolan (Saisonen 6, 7, 1922); C F Palmstierna, Stormig idyll (1971); Sigtunastiftelsen 25 år (1942); Sigtunastiftelsens årsre-dog 1915—1931; C Svedelius, Vår skola som vi minns den. Beskowska skolan 1867-1937 (1938); STFÅ 1914; A Sörensen, Pedagoger o pedagogiska problem. Pedagogiska sällskapet i Sthlm 1892 — 1942 (Pedagogiska skrifter 176-177, 1942); C Törner, L L (Linköpings stifts julbok, 27, 1932); P Wilstadius, Smålands nation i Uppsala 1845—1950 (1961); Väd; Östgöta Correspondenten 24 dec 1925. - Nekr i SvD 1931.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E G Ludvig Vilhelm Lindroth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10653
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E G Ludvig Vilhelm Lindroth, urn:sbl:10653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-18.