Meriter

Lassen, Bengt Fredrik Christian, f 22 sept 1908 i Landskrona, d 22 jan 1974 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: kamrer Christian August Ludvig L o Betty Eriksson. Studentex i Landskrona 9 juni 26, inskr vid LU 14 sept 26, JK där 31 mars 31, tingstjänstg 31— 34, tjänstg i hovrätten över Skåne o Blekinge 34—35, e fiskal där 34, tjänstg i justi-tiedep 35—36, sekr i 1935 års distr:åklagarutredn 15 juni—24 okt 35, i 1936 års domsagokomm juni—dec 36, i komm ang bestämmelserna om tingshusbyggnadsskyldighet juni—sept 36, byråchef vid MO:s exp 7 dec 36—44, sekr i 1937 års landsfiskals- o stadsfiskalsutredn dec 37—april 39, sakk inom soc:dep 40—41, led av komm ang distr:åklagarnas teoretiska utbildn nov 40— mars 41, assessor vid hovrätten över Skåne o Blekinge 13 okt 44, sakk inom justitiedep 44—48, hovrättsråd i hovrätten för västra Sverige 17 okt 47 (tilltr aldrig), ordf i ÖÄ:s rådhusrättskomm 48, tf byråchef för lagärenden i justitiedep 6 nov 48, led av strafflagberedn 49— 56, byråchef i justitiedep 11 febr 49—1 okt 53, led av 1951 års rättegångskomm maj 51—maj 56, av pen-sionsutredn nov 51—sept 55, av sv lokalstyr för de nord juristmötena från 51, VD för ab P A Norstedt & Söner 53—okt 73, led av styr för Sv bokförläggarefören från 53 (v ordf 54—61, ordf 61—72), för Sv boktryckarefören 54—72, av Sv boktryckarekamma-ren 54—72, av Nord bokförläggarrådet o International Publishers' Association's Internat Committee från 54, av styr för Sveriges grafiska industriförb från 59, ordf i Sthlms handelskammares revisionsnämnd o centrala revisionsnämnd 61—66, i dess lagstifta:utsk o verkst utsk från 66, led av styr för Esselte ab från 64, för Sv tryckeriindustrins arbetsgivareförb från 65, v ordf i statens heraldiska nämnd från 68, ordf i SAK från 69. — Jur hedersdr vid LU 2 juni 72.

G 27 sept 37 i Landskrona m Inga Margareta Bengtsson, f 31 aug 10 där, dtr till kontrollören Jöns B o Emma Kristina Assarsson.

Biografi

Släkten L är av danskt ursprung o var i flera generationer bosatt på Samsö. Bengt L:s farfar Carl Vilhelm L överflyttade till Sverige o arrenderade bl a Nådala gods i Barkåkra nära Ängelholm. L:s far utbildade sig i Tyskland till kemist o flyttade före L:s födelse till Landskrona, där han avancerade till kamrer vid Krutfabriken. Modern var lantbrukardotter från Ivetofta. L kom särskilt att upprätthålla livliga förbindelser med de danska släktingarna, o han har själv betecknat Samsö som den fasta punkten i tillvaron, långt mer än Landskrona.

Under skolåren visade L en utpräglad fallenhet för matematik, men ljuspunkterna var timmarna i latin o biologi på det kommunala gymnasiet. Tidigt fängslades han av antikens historia o av Tegnérs o Karlfeldts dikter. På studentexamen följde juridiska studier i Lund. Valet av studieinriktning torde på ett avgörande sätt ha påverkats av ett råd som flera år tidigare givits av den mest bemärkte av de danska fränderna, prof i förmögenhetsrätt vid Khvns univ Julius L (1847—1923). Denne "Onkel Jus" var en bror till L:s farfar. Med sin enastående auktoritet som de danska juristernas "grand old man" hade han uppmanat L att "hålla sig till jura". — Efter sin jur kand: examen i mars 1931 skrev L in sig i hovrätten över Skåne o Blekinge o påbörjade omedelbart domsagotjänstgöring vid Rönneberga, Onsjö o Harjagers domsagas kansli i hemstaden. L har karakteriserat de tre tingsåren som "en ur arbetssynpunkt krävande och härlig tid". 34 fick L förordnande som fiskal i Skånska hovrätten. Dess president Karl Schlyter var vid denna tid o fram till sommaren 36 justitieminister. Schlyter bröt mot tidigare rekryteringspraxis genom att i departementet anställa unga lovande fiskaler, gärna hämtade från hans egen hovrätt. Bland dem utvalde han en som "justitieministerns fiskal" med uppgift närmast att vara hans personlige assistent o handsekreterare. 35 föll detta förtroendeuppdrag på L. — På detta följde en rad meriterande sekreteraruppdrag, o redan vid 28 års ålder utsågs L till byråchef vid militieombudsmannaexpeditionen. Denna befattning innehade han till 44, då han återvände till justitiedepartementet. Hans huvuduppgifter föll där inom den då pågående stora rättegångsreformen, o efter dess ikraftträdande 49 blev han chef för processlagbyrån. Två år tidigare hade han fått fullmakt som hovrättsråd i den nyupprättade hovrätten för västra Sverige, vid vilken han dock aldrig kom att tjänstgöra.

Under sina senare departementsår fick L god användning för sin organisatoriska o administrativa förmåga, som han dokumenterade bl a i ett antal arbetsordningar o instruktioner för domstolsväsendet. Han medverkade även i lösningen av lokalfrågor för domstolar. Till honom gick också det stimulerande uppdraget att biträda prof Ivar Tengbom vid omdaningen av Bondeska palatset till ett nytt residens för Högsta domstolen.

Sedan den nya rättegångsordningen förts i hamn, kom reformarbetet inom justitiedepartementet att starkt inriktas på en modernisering o humanisering av strafflagstiftningen. L blev 49 ledamot av strafflagberedningen, där han kvarstod under några år även sedan han 53 lämnat en karriär som pekat vidare mot en plats i Högsta domstolen eller en presidentpost i någon av rikets hovrätter.

Riksmarskalken Birger Ekeberg var under en följd av år styrelseordf hos ab P A Norstedt & Söner. Enligt en praxis, som gick tillbaka till den legendariske häradshövdingen Gustaf Holm (bd 19), hade befattningen som chef för detta företag ansetts förbehållen särskilt framstående jurister o ämbetsmän. Ekeberg var angelägen om att traditionen skulle fortbestå, o när sysslan som VD för Norstedts blev ledig 53, övertalade han L att anta posten. De hade bägge under lång tid samarbetat i kretsen kring Sv juristtidning, vars redaktion L tillhört alltifrån 46, först som redaktionssekreterare o sedan 52 som redaktör. Framför allt hade Ekeberg emellertid mycket uppskattat den arbetsförmåga o administrativa skicklighet som L visat som generalsekreterare för det stora nordiska juristmötet 51.

L levde sig snabbt in i rollen som företagsledare. Åren 53—73, då han var Norstedts VD, blev en mycket framgångsrik tid för företaget, präglad av expansion o i stort sett också av ekonomisk framgång. L var mycket kostnadsmedveten o ogillade allt överdåd. Utan att Norstedts traditionella företagsprofil väsentligt förändrades, fullföljdes under L:s ledning en genomgripande modernisering av den tekniska utrustningen o delvis även av produktprogrammet. Skolmaterielavdelningen fortsatte att utvecklas starkt. Från moderbolaget Esselte övertogs ansvaret för den tunga tryckerirörelse som bedrevs i Esseltehuset på Vasagatan. En framsynt investering blev den anläggning för distribution av Norstedts bokproduktion som 67—69 uppfördes i Kallhäll n v om Sthlm. L tog själv aktiv del i planläggningen av detta stora projekt. När den skönlitterära nyproduktionen i traditionell utgivning blev allt kostsammare, kompletterades den med kvalitetspocketserien PAN. Detta ledde till en volymmässig ökning av utgivningen. Försöket att i serien även fånga in de radikala samhällskritiska strömningarna i slutet av 60-talet blev ekonomiskt sett ej helt lyckat. Genom bokklubben Vår Bok fick en större allmänhet nya möjligheter att köpa god litteratur till reducerat pris.

Den juridiska utgivningen var av naturliga skäl L:s skötebarn. Han fullföljde härutinnan företrädarnas ambitioner o blev under två decennier den sv rättsvetenskapens främste förläggare. Genom att fylla många tidigare luckor i den juridiska litteraturen gjorde han en bestående insats till gagn ej minst för undervisningen vid univ. Han var också själv en flitig författare i juridiska spörsmål. Huvudparten av hans produktion utgöres av hundratals artiklar o notiser i Sv juristtidning, alltifrån en redogörelse för dansk praxis beträffande rattfylleri 35 till hans sista bidrag, en anmälan hösten 73 med värdefulla synpunkter på o kommentarer till H Tamms jubileumsbok om de nordiska juristmötena. Tillsammans med M Heuman utgav L 52 samlingsverket Brottets beivrande, i vilken han själv medverkade med uppsatser dels om Förundersökning i brottmål, dels om Brottsregistrering. Jämte G Boethius o S-H Ryman svarade L för delen Exekutionsrätt i Sv lagsamling (52). L ombesörjde även, under medverkan av andra, olika upplagor av Norstedts juridiska handbok.

Som chef för Norstedts kom L att spela en central roll inom bokförlags- o tryckeribranscherna. Sv bokförläggareföreningens styrelse tillhörde han under nitton år, varav elva som ordf. Det har sagts att "under denna tid förändrades föreningen från att ha varit något av ett skrå, där man såg på kommissionsbokhandlarna med faderlig både mildhet o stränghet, till att bli en modem organisation som förhandlar med bokens olika intressenter på jämställd fot" (G Bonnier). Ett väsentligt inslag i den nya ordningen var upphävandet av bruttoprissystemet, en åtgärd som L länge kämpade emot men som han lojalt fogade sig i, när den väl genomförts.

I mellanfolkliga sammanhang — lokalstyrelsen för de nordiska juristmötena, Nordiska bokförläggarrådet o International Publishers' Association — gjorde sig L snabbt gällande genom sin mångspråkighet, sin retoriska kraft o sina djupa juridiska kunskaper, bl a på det upphovsrättsliga området (G Bonnier). Som ledamot av o under många år ordf i Sthlms handelskammares lagstiftningsutskott deltog L aktivt i det förberedande arbetet på handelskammarens remissyttranden o andra framställningar i lagstiftningsfrågor.

L var en kroppsligen o andligen reslig o rakryggad man med en på klokhet o kunskap baserad pondus. I överläggningar yttrade han sig eftertänksamt, o hans genomtänkta åsikter var ofta mycket bestämda. Han var en särpräglad o ibland motsägelsefull person, svårgenomtränglig utom för de närmaste anförvanterna o vännerna. Han hade en underfundig, stundom bisarr humor. Någon gång kunde han vara bitande sarkastisk (he did not suffer fools easily), i andra fall förbehållslöst vänlig, o mot medarbetare o vänner i svårigheter visade han ofta varmt deltagande. Till människor i allmänhet höll han distans.

L behärskade till fulländning språket som kommunikationsmedel. Han talade även danska som en infödd o ägde goda kunskaper i de moderna språken. Mest älskade han latinet. Horatius o Vergilius umgicks han obehindrat med. Till lärde män talade han gärna på latin, så ock till "bönder" — o utan att översätta de klassiska sentenserna. Med med mödernefränderna i Villands härad umgicks han på deras ålderdomliga dialekt, som han som liten parvel tillägnat sig.

L gladdes åt sin med åren växande samling av tidigt tryck, gamla klassiker o norstedtslitteratur, men hans intresse sträckte sig också till gammalt glas, ostindiskt porslin o samtida sv måleri. Han var under sina senare år ordf i Sveriges allmänna konstförening o vice ordf i Statens heraldiska nämnd. På sitt "torp" Almviksnäs i Tjust, som han arrenderade av Nordenfalkarna på Blekhem, kopplade han av från storstadsjäktet.

Av de hedersbevisningar som L fick röna uppskattade han mest utnämningen till juris hedersdoktor vid Lunds univ 72. — För Norstedts porträttsamling har L:s huvud träffande återgivits i brons av skulptören Carl Thorsjö.

Författare

Ragnar Sundén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Brottets beivrande. Sthlm 1952. 359 s. (Kriminologisk handbok [: 4]; tills med M Heuman mfl.) — Exekutionsrätt. Av Gert Boethius. Jämte rättsfallssamling av B L och S-H Ryman. Sthlm 1952. XV, 496 s. (Svensk lagsamling [: 16].) — Hur det kändes att byta yrke (Svensk bokhandel, årg 4, 1955, Sthlm, s 918—920). — Något om bokhandeln i en sydtysk stad — till jämförelse med aktuella svenska förhållanden (Till en bokvän. En samling uppsatser tillägnade Gunnar Josephson, Sthlm 1959, s 91— 97). — Kommentarer till Näringsfrihetsrådets beslut (Sv bokhandel, 14, 1965, s 271—273; tills med J Tengberg). — Den nya bokmarknaden (ibid, 17, 1968, s 1484 f). — 3-kronan och avtalet (ibid, 19, 1970, s 38 f). — Internationell Copyright 2 (ibid, s 334). — Bidrag i Svensk juristtidning, årg 20—40, 1935—¦ 1955, 54, 1965, 58, 1973, Sthlm (i red 1946—61).

Redigerat: Norstedts juridiska handbok. Under red av N Alexanderson & B Petri. 4., omarb uppl ombesörjd av B L. Sthlm 1953. 1605 s. 5., omarb uppl 1956. 1622 s. 6., omarb uppl 1959. 1647 s. 7., omarb uppl 1962. 1674 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Bonnier, B L in memoriam (Sv bokhandel, 1974, nr 3); R Gottfarb, nekr över L (Barometern 25 jan 1974); Justitie-matr 1941 (1941); S Rudholm, B L död (SvJT 1974); Sv juristmatr 1950 o 1964; G Unger, intervju (SvD 21 sept 1958). — Nekr:er i DN o SvD 24 jan 1974.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt F C Lassen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11057, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Sundén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11057
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt F C Lassen, urn:sbl:11057, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Sundén), hämtad 2024-04-24.