Meriter

Laurin, Knut Åke Ferdinand, f 10 mars 1909 i Lund, d 7 jan^[1] 1970 i München-Schwalin (enl db för Östra Strö o Skarhult, Malm). Föräldrar: dir Oscar Ferdinand L o Sigrid Eva Lilly Frankel. Ex från Malmö handelsgymn 27, försäljnxhef i ab Astra, Södertälje, 31—32, försäljn:chef vid Åkerlund & Rausing, Malmö, 32—34, vid ab Malmö strumpfabrik 34—35, VD för Allm annonsbyrån ab 36—43 (ordf i styr från 36), ordf i styr för Tekn ab Flora, Gävle, 38—43, VD i ab Plåtmanufaktur, Sthlm (Malmö från 57) o anslutna företag från 43 (led av styr från 42), led av styr för Sv inst för konserveringsforskn 46—55, för Sveriges järn- o metallmanufakturfören 47—57, för Sv bleckvaruindustrifören 47—53, v ordf i stiftelsen Sv konserveringsforskn 55 o ordf från 57, led av överstyr för Sveriges mekanförb, Sthlm, 57—60, av styr för A/S Noblikk, Oslo, från 59, av Sv handelsbankens lokalstyr, Malmö, från 60, av Jockeyklubben o Sv galoppsportens centralförb från 61, ordf i Skånska fältrittklubben o Västsv galoppsällsk från 63, led av British-Swedish Chamber of Commerce in Sweden från 64, av Sv handelsbankens centralstyr från 65.

G 1) 21 dec 31 (—42) i Kvhn, Sv förs, m frih Anna Martha Margareta Sparre, f 7 nov 09 i Karlskrona, dtr till marindir frih Per Sixten Carlsson S o Eva Beata Ödmansson; 2) 12 aug 42 (—57) i Gränna (enl Rättviks vb) m Carin Maria Collet, f 8 nov 14 i Sthlm, Engelbr, dtr till arkitekten Carl Albert C o Siri Maria Axelina Pettersson; 3) 9 juli 57 i USA m Cecily Reed, f 21 febr 19 i Proskuroff, Ryssland, dtr till Joseph R o Elisabeth R, samt tidigare g Hanover.

Biografi

Knut L:s far hade med framgång byggt upp en mindre bleckvaruindustrikoncem, ab Plåtmanufaktur (PLM), med huvudfabrik för konservemballage, pilleraskar mm i Malmö. Det var inte något familjeföretag, o L hade inga planer på att inträda i PLM, när han avslutat sina handelsstudier. I stället ägnade han sig åt försäljning o anställdes vid ab Astra i Södertälje. Företaget hade då endast c:a 100 anställda o 1 miljon kr i årsomsättning, men dess chef från 1927, Börje Gabrielsson (bror till Volvo-chefen Assar G), arbetade med kraft på företagets expansion. Som försäljningschef för apoteksvarorna sändes L även utomlands.

I London träffade L 32 bokförläggare Erik Åkerlund, som 30 startat pappersemballagefirman Åkerlund & Rausing. Denne engagerade genast L o sände honom till sin kompanjon, Ruben Rausing i Malmö. Rausing ämnade särskilt introducera små mjölpåsar av papper i stället för tunga mjölsäckar på den sv marknaden o på amerikanskt vis massproducera dem. Tillverkningen kom i gång 33. L fick hand om marknadsföringen, skötte den med stor framgång o fick snart rykte som stjärnförsäljare.

Efter något år värvades L av ab Malmö strumpfabrik, där han på kort tid skapade en ny säljorganisation o fick reklamfrågorna om hand. Efter egen marknadsundersökning, kanske landets första i modern bemärkelse, lanserade han två nya damstrumpmärken: Nivella o Vogue. Hans reklamkampanj gjorde lysande succé, o L insåg, vilka möjligheter en fri företagare i reklambranschen skulle ha.

Tillsammans med civilekonom Gunnar Rune övertog L vid årsskiftet 35/36 en konkursmässig reklamfirma i Sthlm, Allmänna annonsbyrån ab (AAA). Det dröjde inte länge förrän byrån blev uppmärksammad. Bland kunderna var Tekniska ab Flora i Gävle, som råkat i svårigheter. L projekterade en omfattande annonskampanj, som dock avböjdes av bolagsledningen. För att ändå få genomföra kampanjen köpte L företaget o inträdde som ordf i styrelsen. Dessutom rationaliserade han administrationen, omorganiserade säljsidan o begränsade sortimentet från en mängd preparat till tvål av märket Florodol, tvålflingor o eau-de-cologne. Inom några år blev Flora så lönsamt, att L kunde sälja det tillbaka till förre ägaren med god förtjänst (det köptes sedan av ab Sunlight). L lämnade samtidigt AAA, som förvandlats till landets ledande reklambyrå.

Anledningen till L:s avgång var att han 42 invalts i PLM:s styrelse för att projektera utvecklingen, o 43, ej fyllda 35 år, utsetts till VD. Endast fadern hade röstat emot, då han fruktade L:s djärva förslag till omstrukturering. Denna innebar på sikt att avveckla den del av produktionen som bestod av husgeråd, mejerikärl, skyltar m m, o göra PLM till en renodlad förpackningsindustri med stordrift. På L:s önskan avgick fadern s å. Han uttryckte dock sedermera sin tacksamhet för sonens insatser.

PLM hade bildats 19 genom att med ab Bleckvarufabriken i Malmö fusionera ab Hugo Brusewitz bleckvarufabrik i Gbg, ab Kungsörs bleckkärlsfabrik o dess dotterbolag Mölntorps verkstäder i Kolbäck. 21 hade införlivats ab Flodins bleckvarufabrik i Lysekil, 30 ab Göteborgs bleckvarufabrik o 33 Carl Lunds fabriks ab i Malmö, som tillverkade rostfria o emaljerade hushållskärl m m. När L blev chef för PLM, var tillverkningen således starkt decentraliserad o mycket skiftande o drevs nästan hantverksmässigt. Årsomsättningen var blott c:a 15 miljoner kr men arbetarantalet över 1 200.

En av L:s första åtgärder 43 var att avskilja ab Kungsörs bleckkärlsfabrik, som specialiserat sig på hushållskärl, o införliva med koncernen ab Lysekils emballagefabrik, som tillverkade konservburkar. Genom sin taktik med noggranna marknadsundersökningar o långsiktiga planeringar förutsåg L före konkurrenterna utvecklingen mot snabbköpsbutiker o billiga konsumentförpackningar. Sådana kunde åstadkommas genom massproduktion. Redan 44 tecknade han ett 15-årigt tekniskt samarbetsavtal med en av USAts största förpackningsindustrier, Continental Can Company. 46 ingick han liknande avtal även med Englands ledande bleckvaruindustri, The Metal Box Company. L:s åtgärder att genom långa serier framställa billigare emballage gav konservindustrin stora expansionsmöjligheter. För att möta efterfrågan beslöt L bygga en fabrik med automatmaskin i Lysekil. Den invigdes 48 som landets första specialfabrik för konservburkar med en årskapacitet av c:a 150 miljoner burkar. Fabriken utvecklades sedan genom åren o blev allt effektivare.

Framställningen av emaljerade hushållskärl överläts 52 till Kockums jernverks ab i Kallinge, varigenom förpackningstillverkningen kunde utvidgas i Malmö. Dit flyttades följande år Gbgs-tillverkningen, tekniska avdelningen o laboratoriet samt 57 huvudkontoret från Sthlm o 61 invigdes PLM-huset i Malmö. I mitten av 50-talet började kaffet vacuumförpackas, vilket medgav längre förvaringstid o öppnade avlägsnare marknader. Vid PLM:s massproduktion av kaffeburkar genomförde L standardisering, vilken fullföljdes på många förpackningsområden. Burkölet, som länge funnits i USA, introducerades 55 av Sthlms bryggerier, o ölburkar började s å massproduceras vid PLM för bryggerier i hela Skandinavien. När L tillträdde i PLM fanns ytterligare 23 bleckemballagefabriker i landet, men 61, när Janne Elgqvist ab i Nybro (fabr grundad 1867) upptogs i koncernen, återstod bara några få konkurrenter av betydelse.

Plastförpackningar började framställas 57. 60 inköptes plastföretaget Sv ab Polva med flera fabriker i landet, o 65 anslöts plastförpackningsföretaget Austria ab i Lidköping. Från 60 tillverkade PLM även glasförpackningar, varefter utvecklingen nästan blev explosionsartad. 60 förvärvade L åt PLM aktiestocken i ab Surte glasbruk o i Hammars glasbruks ab, vars nya fabrik 66 var PLM:s största enskilda investering. 66 inköptes även ab Limmareds bruk med vilket PLM samarbetat sedan 62. I jan 69 förvärvade L till PLM det holländska Glasindustrie Dongen N V i Dongen o Danmarks största förpackningsindustri, A/S Haustrups fabriker i Odense, varigenom PLM stärkte sin internationella förankring.

L var en förutseende o överlägset skicklig företagsledare, känd för att kunna ta "okonventionella grepp och kalkylerade risker". Han blev en av sv förpackningsindustris stora pionjärer o förde fram sitt företag till en på sitt område ledande ställning i Europa. Vid hans bortgång 70 var antalet anställda 5 736, varav 3 598 i Sverige, o för detta år hade budgeterats en omsättning på över 600 miljoner kr.

Privat var L mycket intresserad av hästsport. Vid mogen ålder genomgick han den hårda utbildningen vid ridskolan i Strömsholm. Sedan gjorde han rent luxuösa anläggningar för uppfödning av kapplöpningshästar^[2] på sitt gods Erikssund nära Sigtuna, o hans hästar segrade i flera klassiska löpningar. I många år tillhörde han ledningen för de främsta sv hästsportorganisationerna, o det var hans förtjänst att kapplöpningsbanorna Jägersro i Malmö o Åby vid Mölndal upprustades till internationell standard. Vid Jägersro, där Sv derby årligen rids, kunde från 67 även Sv travderby avgöras.

L ägnade sig även åt lantbruk vid sina gods, först vid Erikssund o sedan vid Brandalsund i Södermanland. Då PLM:s huvudkontor förlades till Malmö, flyttade han dit men hyrde från 60-talets början 1500-tals-slottet Skarhult i Skåne, som uppfyllde hans önskan om "en behaglig bakgrund åt produktiv verksamhet".

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: G Lagerkvist, Direktör Oscar Ferdinand Laurin (ms), PLM:s arkiv, Malmö.

B Conradson, Sillburkar o tvålkartonger. Om våra förpackn:ar genom tiderna (1977); Förpackn:handboken, ed Y Hammenberg (1961); PLM årsredovisn 1968 o 1969; Prisma årsb för aktieägare 1962 (1962), s 218—222; Skåningar i Sthlm (1940); B Söderberg, Uppland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 168 ff; The commercial who's who in Scandinavia (1950); G Unger, A Packager in the round. The world of PLM:s flamboyant and unconventional K L (Sweden Now, vol 1, 1967, nr 2); dens, Det dramatiska affärsgeniet i Malmö (SvD 24 mars 1968); Väv. Skåne, Halland, Blekinge (1966).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Å F Laurin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11092, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11092
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Å F Laurin, urn:sbl:11092, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.