Meriter

3 Leijonancker, Fredrik Wilhelm Erik Carl, sonson till L 2, f 24 mars 1818 på Viken, Falköpings landsförs, d 16 april 1883 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: kaptenen Johan Wilhelm L o Hedvig Ulrika Reutercrona. Kadett vid Karlberg 9 mars 31, utex 9 dec 35, sekundlöjtn vid K M:ts flotta 23 jan 36, elev vid h artdärov på Marieberg 1 okt 38—41, transport som underlöjtn till ingenjörkåren 22 mars 39, lär i civil- o väg- o vattenbyggn:konst vid h art:lä- rov 14 sept 44—25 nov 64, deltog i riksdagarna 44—66 (bankoutsk 47—48, allm besvärs- o ekonomiutsk 50—51, statsutsk från 53), led av FK 68—76 (statsutsk från 68), löjtn vid ingenjörkåren 25 juni 45, lär i byggn:konst vid FrKA 46—54, kapten vid väg- o vattenbyggn:kåren (VVK) 13 mars 52, tekn biträde vid Styr för allm väg- o vattenbyggnader 52—57, led av riddarhusdir mars 54—70, tf chef för norra väg- o vattenbyggn :distriktet 23 febr 55—57, major vid VVK 12 april 55, ing vid Sthlms vatten-ledn:s överstyr 15 april 57, tf byråchef vid Styr för allm väg- o vattenbyggnader 23 okt 57, byråchef där 1 okt 58—76 (tjänstl från 70), lär i byggn:konst vid Teknolog inst 1 febr 58—70, övering vid Sthlms vattenledn:s överstyr 15 juli 58—1 febr 71, överstelöjtn vid VVK 1 okt 58, Sveriges representant vid Suezkanalens öppnande 17 nov 69, tf landsh i Hallands län 23 sept 70, landsh där 23 okt 76, ordf i komm ang Sveriges offentliga kartverk maj 77—maj 78. — LKrVA 50, LLA 58.

G 1) 3 aug 47 (—61) i Gbg, Karl Johan, m Margareta Lovisa Charlotta Blix, f 17 dec 22 där, Marieberg, d H nov 03 i Sthlm, Hedv El, dtr till kaptenlöjtn Abraham B o Margareta Christina Ekelund; 2) 28 jan 63 i Sthlm, Jak, m Hedvig (Hedda) Fredrika Bemdes, f 12 okt 29 där, Ad Fredr, d 27 maj 64 där, ibid, dtr till bergsrådet Fredrik Anton B o Maria Isabella Wegelin.

Biografi

Wilhelm L började som sjöofficer men övergick till ingenjörkåren under sin elevtid vid högre artilleriläroverket på Marieberg. En tid praktiserade han under överstelöjtnant-mekanikus Nils Ericson vid Trollhätte kanals ombyggnads slutskede o vid Motala mekaniska verkstad, som grundats av Göta kanalbolag. Därefter började han 1844 sin lärarebana på Marieberg, där han bosatte sig o i 20 år undervisade i väg- o vattenbyggnad. Samtidigt var han i åtta år lärare i praktisk byggnadskonst vid konstakademin o slutligen 58—70 i väg- o vattenbyggnad vid Teknologiska institutet. I sina föreläsningar om väg- o vattenbyggnadskonstens historia förordade han livligt kanaler o slussar o ansåg ej tiden mogen för järnvägar.

Landets stora behov av bättre land- o sjökommunikationer föranledde emellertid bildandet av Kongl väg- o vattenbyggnads- kåren (VVK) 22 dec 51, en militär organisation med civil uppgift, lydande under Styrelsen för allmänna väg- o vattenbyggnader (inrättad 41). L ingick som kapten i kårens första uppsättning officerare under A E v Sydow o överstelöjtnant O Modig, chef resp byråchef i styrelsen, vars tekniska biträde L blev.

Redan första året uppgjorde L förslag till strandgata runt Riddarholmen, som stadfästes av K M:t men aldrig utfördes p g a den planerade sammanbindningsbanan. 55 blev L tf chef för norra väg- o vattenbyggnadsdistriktet, som även innefattade Sthlms län, o uppgjorde en mängd förslag till byggnadsföretag. Däribland fick han utföra kajbyggnaden vid Norrström från Mynttorget till Norrbro 57—59, Drottningholmsbrons ombyggnad med systersonen löjtnanten vid VVK Abraham Blix som arbetsledare (klar 58), Skärgårdsartilleriets kruthus på Loudden, Djurgården, o det stora Laboratorium chemicum i Uppsala (klart 59). 57 efterträdde han Modig som byråchef o fick hela riket som arbetsfält med hjälp av 5 distriktschefer. Han avlastades därvid en del av lärartjänsten, på Marieberg, där en biträdande lärare anställdes.

L hade redan 52 fått överståthållaren J Hamiltons uppdrag att utarbeta förslag till vattenledningsanläggning i Sthlm. Detta avlämnades 17 juni 53, vari han åberopade Sv läkaresällskapets sundhetskrav, varnade för privat profitintresse o föreslog anläggning etappvis. Sockenstämmorna i Sthlm utsåg ledamöter i en kommitté vari L adjungerades, o 55 fattades beslut om anläggningen.

På vattenledningsdirektionens uppdrag reste L 57 till London för att möta den sakkunnige ingenjören Thomas Hawksley. L besökte även Nottingham, Leicester o Worcester samt Hamburg, Berlin o Khvn. Hawksley besåg sedan tillsammans med L i Sthlm de tillämnade platserna o vitsordade i huvudsak hans beräkningar. 58 påbörjades anläggningen med L som överingenjör, löjtnanten vid VVK Uno Enegren som biträde o en arbetsstyrka, som senare blev c:a 600 man. Till svårigheterna hörde att generallöjtnant C F Meijer ville hindra rivningen av de 200-åriga förfallna befästningsverken vid Skanstull, eftersom de fortfarande ingick i försvarsplanen. Arbetena avstannade till dess L med hjälp av bl a överståthållaren förmått Meijer till eftergifter.

1 juli 61 togs vattenledningen i bruk — en av stadens viktigaste händelser under 1800-talet. L, vars kalkyler hållit, erhöll 10 000 rdr i arvode o hedrades med Nordstjärneorden. L begärde att avloppsfrågan samtidigt skulle lösas men fick först 64 projektera för Norr- o Östermalm. Hans förslag antogs ej formellt men låg till grund för det avloppsnät, som sedermera utfördes.

61—64 fick Karlskrona ett vattenledningsverk utfört av L med Blix som arbetsledare, o 64—65 byggde L landets tredje vattenledningsverk i Jönköping. Han projekterade också vattenledningsverk i Gbg, Norrköping, Gävle, Landskrona, Uppsala o Hfors, hamnanläggningar vid Norrtälje o Gränna, sjöfartskanal mellan Baggensfjärden o Lännerstasundet, kanalisering av Stångån i Östergötland o vattendragen från Storsjön i Södermanland till Trosa, kommunikationsled mellan Storsjön i Jämtland o Norge, brobyggnad över Hjälmarsund, m m.

L blev efter hand också engagerad i järnvägsarbetena. Han började med smalspåriga, enskilda järnvägar men projekterade sedan statsbanor genom Uppland o en del av Södermanland under 60-talet. Han företog en mängd resor i Europa för att studera militära o civila byggnadsarbeten. 69 representerade han Sverige vid Suezkana-lens öppnande. Från 26 års ålder deltog han i alla riksdagar utom 67 års riksmöte o företrädde därefter de konservativa i FK till 76.

L var en duglig väg- o vattenbyggare o dessutom en högt ansedd ämbetsman. Från 70 till sin död tjänstgjorde han som landshövding i Hallands län. Han utvecklade därvid förtjänstfullt länets kommunikationer, bl a genom anläggningen med engelsk hjälp av Halmstad-Nässjö järnväg (färdig 82).

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Brev från L till L F Svanberg i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förslag till vattenledning i Stockholm. Sthlm 1853. 74 s. [Föret.] — Förslag till kommunikationsled mellan Jemt-land och Norrige, med begagnande af de vattendrag, som äro belägna emellan det inre af provinsen och riksgränsen. [Rubr.] Sthlm 1857. 8 s. [Undert.] — Carlskronas vattenledning (Tidskrift för byggnadskonst och ing-eniörvetenskap, årg 8, 1866, Sthlm, 4:o, s 16—18, 33—37, pl 5, karta 8—11). — Utlåtande rörande förslag till vattenledning för Helsingfors, den 1 november 1867. Hfors 1868. 23 s. — Yttrande rörande hamnanläggning vid Halmstad. Halmstad 1878. 15 s.

Utgivit: Tidskrift för svenska ingenieurer, årg 1—2, 1850/1851—1851/1852, Sthlm 1850—52, 86 s, 1 pl, 62 s, 1 pl, 62 s, 1 karta, 62 s, 2 pl (tills med R Klinckowström).

Källor och litteratur

Källor o litt: E W Dahlgren, Sthlm, Sveriges hufvudstad, 2 (1897); P R Ferlin, Sthlms stad i juridiskt, administrativt, statistiskt o borgerligt hänseende, 2 (1858), s 1582—85; Hallands hist, 2 (1959); H Hofberg, Sv biogr handlex, 1 (1876), 2 (2 uppl 1906); Hulthander; T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814—1864 (1953); dens, Sockenstämmor o kommunalförvaltn i Sthlm fram till 1864 (1967); NF, bd 16 (2 uppl 1912); R Smedberg m fl, M 1791—1937 (K väg- o vattenbyggnadskåren 1851—1937, 1937); B O Stackelberg, Fredrik Wilhelm Erik Carl L (KrVAH 1883, s 291—96); P Sylwan o O Kuylenstierna, Minnesskr med anledn av k högre art:lärov:s . . . etthundraåriga tillvaro (1918).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F Wilhelm E C Leijonancker, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11147
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F Wilhelm E C Leijonancker, urn:sbl:11147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-27.