Meriter

8 Leijonhufvud, Samuel Abraham, f 8 nov 1785 i Kristianstads gamisonsförs, d 27 nov 1843 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: överstelöjtn frih Abraham L o Sara Christina Löfvenskjöld. Inskr vid LU 9 okt 00, hovrättsex 18 maj 03, auskultant i Göta hovrätt 27 okt 03, eo kanslist i justitierevisionen okt 07, hä-radsh:s fullm 7 maj 10, kammarjunkare 5 febr 12, adjung led av Svea hovrätt okt 12, deltog i riksdagarna 12, 15, 28—30 o 40—41 (lagutsk 12—15, förstärkta KU 15, bevilln:utsk 28—30, allm besvärs- o ekonomiutsk 40—41, statsutsk 40—41), lagman i Ångermanlands o Västerbottens lagsaga 7 sept 13—14, i skånska lagsagan 14 juni 14, tf re-visionssekr 15, tf landsh i Kronobergs län 30 juni—30 aug 20, hovrättsråd i hovrätten över Skåne o Blekinge 20 mars 21, president i Göta hovrätt 19 okt 26—23 april 36, ordf i komm ang fattigvården i riket utom Sthlm okt 38—juni 39, revisor över stats-, banko- o riksgäldsverken 39.

G 25 febr 30 i Sthlm m stiftsjungfrun Malvina Harriet v Rehausen, f 23 aug 05 i London, d 29 mars 90 i Sthlm, Klara, dtr till ministern frih Gotthard Mauritz Harriet Lovisa Bulkeley.

Biografi

L växte upp på den lilla smålandsegendomen Yxkullsund, fem mil från Växjö. Den märkligaste händelsen under hans ungdomstid var när fadern våren 1800 anställde den unge lundastudenten Esaias Tegnér som informator för sina två söner. Detta kom att grundlägga en livslång vänskap, som för L var en ständig källa till stolthet o ofta ett värdefullt andligt stöd. Redan hösten 00 fick L o hans bror följa Tegnér till universitetsstaden. För L:s del innebar vistelsen där juridiska studier för prof L Tengwall o adjunkten J Holmbergson. För den juridiska undervisningen har L i sina Minnesanteckningar endast beröm.

Efter hovrättsexamen 03 inträdde L som auskultant i Göta hovrätt o kom därifrån ut på olika uppdrag i landsorten. Han blev 14 lagman i Skåne o 21 hovrättsråd i den skånska hovrätten, sedan han medverkat i de praktiska förberedelserna för denna nya domstols inrättande. Fem år därefter utsågs han till president i Göta hovrätt. Efter tio års väl vitsordad verksamhet på denna vikliga post begärde L emellertid — tydligen överilat — sitt avsked. Orsaken synes ha varit hans missnöje med att ha blivit av justitiestatsministern Mathias Rosenblad desavouerad i en utnämningsfråga i hovrätten, vid vilken han fäste stor principiell vikt. I sina minnesanteckningar ger L uttryck åt sin bitterhet över Rosenblads handläggning av hans ärende. Han hade väntat övertalningsförsök att kvarstå på presidentposten eller en utnämning till annat ämbete; i stället bifölls hans ansökan med stor skyndsamhet. Uppenbart är att L:s avskedstagande kom mycket lägligt för Rosenblad, som därmed fick möjlighet att göra sin kusin E G v Rosén till president i Svea hovrätt efter J Evelius (bd 14, s 698) skandalösa konkurs o avsked, då v Roséns konkurrent L H Gyllenhaal (bd 17) blev L:s efterträdare.

Efter sitt avskedstagande levde L i huvudstaden utan ny tjänst. Vid åtskilliga tillfällen erbjöds han återinträde på höga poster. Det är tydligt att L påverkats av Tegnérs politiska uppfattning o att han delade dennes frisinne o antiryska åsikter (till Tegnér 29 okt 25). Redan 10 hade han blivit medlem av den frisinnade krets i Sthlm, som samlade sig kring L A Mannerheim.

Vid 1812 års riksdag gjorde L sig bemärkt genom ett aktivt motstånd mot den då genomförda ändringen av tryckfrihetslagstiftningen. En större politisk insats kom han dock att göra först genom sitt ordförandeskap 38—39 i den stora fattigvårdskommittén. Där skulle upplysningstidens sekulariserade humanitära idéer bryta sig med såväl den ekonomiska "laisser-faire"-liberalismens negativa inställning som de kyrkliga intressen, vilka ville förbehålla den sociala omvårdnaden åt kyrkan. L satte sig i förbindelse med Tegnér, som i ett brev 38 utförligt redogjorde för sin uppfattning i denna ömtåliga fråga. En samtida promemoria av Tegnér (G Jansson) visar en säregen blandning av hård realism o social medkänsla, där även ett inslag av malthusianism är tydligt. Tegnér kom att yrka på en restriktiv fattigvårdspolitik, något som vid denna tid sammanföll med den dominerande liberala opinionen. Det konservativt patriarkaliska programmet var avsevärt mera positivt till det samhällsstöd, som tidigare förfäktats av upplysningstidens män. L hade emellertid bevarat mycket av denna äldre, starkt humanitära åskådning, o vid utarbetandet av kommitténs betydelsefulla betänkande avgav L en reservation av stort omfång. Hans synpunkter visade sig här i väsentliga hänseenden skilja sig från såväl Tegnérs som från kommittéledamöterna Geijers o Chr I Heurlins. I likhet med Tegnér var han påverkad av Malthus läror men drog inte av dem alldeles samma slutsatser även om han i ett brev till Tegnér sagt sig dela dennes åsikter.

Under 40—41 års riksdag deltog L i det politiska spelet. Han hörde här till de moderat oppositionella (Homwall) men med tydliga förbindelser även till de mera radikala kretsarna kring L J Hierta. Han erbjöds under denna tid att bli justitiestatsminister.

Under sina sista levnadsår nedskrev L sina minnen, som emellertid inte täcker hela hans liv. Med stor omständlighet behandlas vissa avsnitt, ungdomsåren o de politiskt intressanta riksdagsåren 40—41. I dessa minnen framträder en begåvad iakttagare med åtskilliga starkt personliga drag, ytterst kritisk mot vissa av de konservativa ledarna, ofta hypokondrisk.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

L:s ms till minnesanteckningarna i L:ska släktarkivet, RA. I sitt testamente hade L förordnat att alla hans brev skulle brännas, däribland många från Esaias Tegnér (även de dikter denne vid olika tillfällen sänt L). Av hans egna brev till Tegnér är 691 st bevarade i LUB, där även brev från L till J De la Gardie o B Cederström finns. Brev från L även i KB, RA o UUB (till F Gyllenborg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sammandrag utur sär-skildta anföranden, afgifna till Afdelningen för landet i allmänhet af den för fattigvårdens ordnande utnämnda comité [undert] (Underdånigt betänkande . . . angående fattigvården i riket . . ., Sthlm 1839, s 196—323). — Ur Abraham Leijonhufvuds memoarer (Gamla studentminnen från Lund, saml o utg av E Wrangel, Sthlm 1918, s 58—76). — Minnesanteckningar utg af H. L. von Dardel. Sthlm 1919. VI, 390 s, 9 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Bendz, Göta hovrätt genom seklerna (1935); F Böök, Esaias Tegnér, 1 (1946); T Fogelqvist, Allvarsmän o narrar (1921); B Hebbe, Wendela (1974); G Horn-wall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840— 1841 (1951); A Härnelius, Bondeledaren Hans Jansson (1926); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); G Jansson, Tegnér o politiken (1948); S Jägerskiöld, Från fattigvård till socialhjälp (Förvaltn:rättslig tidskr 1955); A Kjellén, Soc idéer o motiv hos sv förf under 1830- o 1840-talen, 1 (1937); K A Modéer, Hovrätten över Skåne o Blekinge (1971); B Nelson, Sophie v Knorring (1927); E Rodhe, Geijer o samhället (1942); E Tegnér, Saml skrifter, 1—2 (1911); dens, Brev, 1—11 (1953—76), B Wedberg, HD 1809—1844 (1940).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Abraham Leijonhuvud, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11173
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Abraham Leijonhuvud, urn:sbl:11173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-20.