Meriter

9 Lewenhaupt, Sten Axel, f 30 jan 1819 på Claestorp, Ö Vingåker, Söd, d 24 mars 1877 på Krämbols bruk, där. Föräldrar: överstekammarjunkaren greve Claes Casimir L o frih Wilhelmina Christina Beck-Friis. Inskr vid UU 24 mars 29, kvartermästare vid livreg:s husarkår 30 mars 29, studentex 10 juni 35, underlöjtn vid livreg:s husarkår 17 okt 38, vid andra livgardet 2 mars 40, löjtn 13 nov 45, avsked med tillstånd att kvarstå i armén 14 jan 46, drev Landskrona yllefabrik 50—65, avsked ur krigstjänsten 30 maj 55, disponentdir vid Malmö yllefabriks ab 67—74, led av stadsfullm i Malmö 69— 74, disponent för Wermbols trämassefabrik, Ö Vingåker, från 71.

G 26 april 53 i Sthlm, Nik, m Augusta Elisabet Pauli, f 28 dec 34 där, ibid, d 3 april 60 i Landskrona, dtr till grosshandl Johan August P o Hedvig Carolina Elisabet Schméer.

Biografi

Liksom sin äldre bror, fideikommissarien Claes Magnus L, påbörjade Sten L vid mycket unga år en militär bana vid ett rangregemente. Tidigt tog emellertid intresset för industri o teknik överhanden. Då L var i London senvintern 1848, tog han det märkliga steget att låna den till utseendet snarlike prins Louis Napoleon sitt pass för dennes första, illegala besök i februarirevolutionens Paris. L fick en reprimand från sv utrikesförvaltningen men flera hedersbetygelser från den blivande kejsaren — bl a riddartecknet av Hederslegionen 49 o en oljemålning av kejsaren till häst.

50 grundade L Landskrona yllefabrik, som snabbt expanderade. En kortare tid ägde han Stavsjö bruk, då kanongjuteri, o experimenterade med tillsats av smidesjärn för att öka kanonernas hållbarhet. En fältkanon av dansk modell var avsedd för grannlandet, en av Stavsjös kunder. I samband med den växande dansk-tyska spänningen ville L 65 skänka Danmark en sådan kanon. Händelsen är endast känd genom L:s brev till Oscar Björnstjerna, då sv representant i Khvn.

Sedan fabriken i Landskrona eldhärjats 65, planerade L dess återuppbyggnad i samma stad o utbad sig presstöd i Sturzen-Beckers öresundsposten. Ersättningen blev emellertid Malmö yllefabriks ab, grundad i konsortium med två kapitalstarka malmöbor, handlandena Edward Engeström (bd 13) o Rudolf Thomson. Efter bolagsbildning o anläggningsarbeten började YFA:s drift sommaren 67. L blev disponentdirektör o styrelsens ordförande men räknas ej som egentlig driftsledare. Man övergick 70 från handvävstolar till mekaniska, o arbetsstyrkan växte starkt. 74 lämnade L YFA efter svidande förluster på grund av olyckliga växelaffärer med en engelsk börsmagnat.

L:s huvudintresse blev på 70-talet pappersmasseindustrin, o där gjorde han pionjärinsatser som företagare o tekniker. Sedan han sett sig om efter lokaliseringsorter tog han initiativet till massafabrikerna Delary väster om Älmhult, Wermbol på Claestorps domäner, Bruzaholm öster om Eksjö o Bäckhammar (Crontorp) söder om Kristinehamn. Själv var L delägare i Delary inom delvis samma grupp som YFA o i Wermbol tillsammans med sina bröder o en godsägare i bygden. I Delary var L främst teknikern, i Wermbol den i allo drivande; för Bruzaholm o Bäckhammar blev hans roll begränsad. Till den äldre trämassemetoden hade kommit sulfatmetoden, som i Sverige införts på tre fabriker o därnäst efter omfattande försök användes av L vid de nya verken. Av dem blev Delary o Bäckhammar betydliga men Wermbol en klen o kortlivad rörelse —1 trots en del fritt virke från delägarnas skogar o arbetsstyrkans rekrytering från Krämbols nedlagda järnbruk i grannskapet.

L:s verksamhet som industriman o tekniker kom att beskriva en berg* o dalbana, präglad av nydaning o — via studier främst i Storbritannien — av framsynta tekniska insatser men också av stora ekonomiska problem.

Författare

Tom Söderberg

Arkivuppgifter

L:s arkiv på Claestorp; en större saml brev till Claes o Sten L som ägare av Wermbol i Holmens bruks arkiv. Handhar rör Wermbol även i Sjöholmsarkivet: Lewenhauptska släktarkivet, vol 137, i RA. Enstaka brev från L (däribland till O Björnstjerna 1865) i RA o 9 till C J Bonde i Ericsbergsarkivet där,

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: E Bosseus, När järnet o cellulosan möttes (MHoF 1946); G Bringmarkj Från dagaträl till medborgare (1962); F v Dardel, Minnen, 1 (1911); S Eriksson, Carl XV (1954); A Ernvik, Bäckhammars bruk (1971); A Lewenhaupt, En färd till minnenas värld (1936); dens, Sv sjuttiotal (1937); S Lewenhaupt, När prins Louis Napoleon reste som sv greve (PHT 1930) ; Malmö yllefabriks ab. Till minne af 50-årsjubileet 1867—1917 (1917) ; [T Petersson o G Zachrisson,] Delary — bruk med tradition (1972). — C Lewenhaupt, På Claestorp — förr o nu (1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sten A Lewenhaupt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11290, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11290
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sten A Lewenhaupt, urn:sbl:11290, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-19.