C Emil Kinander

Född:1860-04-15 – Långtora församling, Uppsala län
Död:1929-07-14 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Affärsjurist


Band 21 (1975-1977), sida 145.

Meriter

Kinander, Carl Emil, f 15 april 1860 i Långtora, Upps, d 14 juli 1929 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: bryggeridisponenten kapten Gustaf Magnus Caesar K o Emilia Wilhelmina Grapengiesser. Mogenhetsex vid Sthlms gymn vt 77, inskr vid UU ht 77, FK där 23 maj 79, JK där 14 nov 85, v häradsh 88, sekr i Sthlms stads drätselnämnd 89—02, sekr o ombudsman hos Trafik-ab Grängesberg-Oxelösund 97, VD o fullm i Jernkontoret 02—1 juni 29, led av Sthlms stadsfullm 03—17 (led av kommunala omorganisationskomm 05—09, av stadshuskomm 08—11, av stadshusnämnden 11-—24), av styr för StH 03—27 (ordf från 22), av dir för Sabbatsbergs sjukhus från 03 (ordf från 12), riksgäldsfullm mars 04—febr 25 (ordf från maj 16), led av styr för Sthlms bryggerier från april 05 (ordf från 09), av FK 07—09, av bankinsp 08, av styr för Sveriges allm exportfören från 08 (v ordf från 13), ordf i Ränte- o kapitalförsäkr:anst från 09, led av dir för Handelshögsk i Sthlm från 09, av styr för Boxholms ab från 10 (ordf från 23), av komm ang statens byggn:verksamhet i Sthlm juni 12—mars 25, av styr för Sv vattenkraftfören från 12, av styr för postsparbanken maj 16—dec 22, av kassaförlagskomm juli 16—mars 17, fullm i pensionsför-säkr:fonden från 16, led av styr för Stiftelsen Liljevalchs konsthall från 17, av järnvägskomm sept 18—22, av ekonomiska rådet nov 20—okt 21 (ordf jan 21), ordf i komm ang kostnaderna för riksdagstrycket 20—21, postsparbanksfullm jan 23—mars 25, ordf i 1924 års bankkomm aug 24—mars 25, i styr för Sv handelsbanken från 25, led av styr för ab Atlas-Diesel från 25. — Jur hedersdrvidStH21maj 27.

G 1) 24 juli 92 i Sthlm, Hedv El, m Anna Cecilia Bergman, f 25 mars 57 i Högsby, Kalm, d 18 nov 10 i Sthlm, Jak, dtr till hovrättskommissarien Bo Nicolaus Vilhelm B o Christina Svensson samt tidigare g m lantbrukaren Johan Henrik Adam Reussner; 2) 7 nov 12 i Sthlm, Ad Fredr, m Lydia Amalia Dunér, f 4 sept 80 i Huddinge,  29 okt 66 i Rom, dtr till godsäg Magnus Christensen D o Hanna Elisabeth Hultman.

Biografi

Efter jur kand 1885 satt Emil K ting, men domarbanan blev inte hans framtid. 89 blev han sekreterare i Sthlms stads drätselnämnd, där han snart fick anseende för stor duglighet. Han uppmärksammades även utanför kommunalförvaltningen, o 02 lämnade han drätselnämnden för att tillträda en nyinrättad befattning som VD i Jernkontoret. Vid K:s tillträde till denna post var rörelsen vid Jernkontoret av relativt blygsam omfattning. Hans främsta uppgift blev att åstadkomma en ökad avkastning på Jernkontorets fonder, men han strävade också efter att öka dessa fonders omfattning. De uppgick vid hans tillträde till kr 5 892 000 o vid hans avgång till kr 9 251 000. De stora fonderna var oumbärliga för Jernkontorets olika åtaganden. Bland sådana kan på undervisningsområdet nämnas skogvaktar- o kolarskolorna, den praktiska utbildningen vid KTH i järnhanteringens olika grenar samt bergsskolorna i Falun o Filipstad. K intresserade sig speciellt för bergsskolorna, vilka omorganiserades ett par gånger under hans tid. Jernkontoret lämnade också under K:s tid ekonomiskt understöd till ett stort antal experiment på det bergstekniska området. Efter 20 års tjänst som VD erhöll K 22 Jernkontorets stora medalj i guld.

Medan K ännu var sekreterare i Sthlms stads drätselnämnd, hade han fått kontakt med en av de ledande industrierna o deltidsanställts som sekreterare o ombudsman vid dåvarande trafik-ab Grängesberg-Oxelösund. Vid sidan av sin verksamhet på Jernkontoret mottog K åtskilliga styrelseuppdrag. Från 09 till sin död var han ordf i styrelsen för Sthlms bryggerier. Han lyckades genom fusioner av flera bryggerier till en större koncern öka den tidigare svaga lönsamheten. Ämnena jäsningslära o livsmedelskemi med biokemi vid KTH fick understöd av Sthlms bryggerier. Ett stort steg framåt beträffande ölets kvalitet togs, när dr Harry Lundin på initiativ av K vid 1920-talets mitt anställdes som chefskemist, samtidigt som Apotekarnes mineralvattenfabrik o Kärnbolaget för tillverkning av speciallivsmedel, biokemiska preparat m m under dr Lundins överinseende gjordes till dotterbolag.

K var även politiskt intresserad. Under sin stadsfullmäktigetid i Sthlm arbetade han mycket energiskt på stadens sjukhusfrågor o var från 12 ordf i direktionen för Sabbatsbergs sjukhus; han var även en kortare tid ledamot av FK, men hans förnämsta offentliga uppdrag var som riksgäldsfullmäktig. Hans tid som riksgäldsfullmäktiges ordf 16—25 sammanföll med första världskrigets slutskede o de finansiellt svårbemästrade åren närmast efter krigsslutet, vilket ställde stora krav på kunskaper o ekonomisk erfarenhet. Som kommunalpolitiker gjorde sig K känd som "en god liberal av den juridiska sorten" o som "en stillsam men effektiv talare" (Larsson). Ett av K:s stora intressen var Sthlms högskola. Han verkade med all sin kraft på att denna skulle omorganiseras till ett fullständigt univ o gjorde gällande att Sthlm blivit en så stor stad att en sådan utveckling var ofrånkomlig. Sthlms handelshögskola blev också föremål för K:s intresse. Han ansåg att denna jämfört med utländska motsvarigheter måste hålla en hög standard o diskuterade personligen med lärarkollegiet utbildningsplanernas lämplighet, anställning av utländska specialister m m. Tidigare hade skolans kurser endast varit 2-åriga. Genom K:s initiativ, som efter hans död fortsattes av andra, har de förlängts o är numera 5-åriga.

Särskilt under decennierna kring sekelskiftet hade K ett flertal förmyndar- o boutredningsuppdrag, vilka på den tiden inbringade stora arvoden, o lade grunden till hans förmögenhet. Två större privata uppdrag kom att ta hans tid i anspråk i stor omfattning under 10- och 20-talen, nämligen boutredningen efter grosshandlaren C F Liljevalch o de ekonomiska utredningarna för konstnären Carl Larsson o hans maka Karin.

Grosshandlaren C F Liljevalch avled 09 o hade testamenterat sin fastighet Djurgårds-vägen 60 till en stiftelse benämnd Liljevalchs konsthall. Han hade utsett K, som var mycket konstintresserad, o ytterligare en person till testamentsexekutörer. På grund av tvister med Liljevalchs släktingar kunde Stiftelsen Liljevalchs konsthall börja verksamheten först 17 med prins Eugen som ordf o K som styrelseledamot. Ett mycket segslitet förhandlingsskede hade därmed nått sitt slut. Vid första styrelsesammanträdet med Stiftelsen Liljevalchs konsthall efter K:s bortgång 29 lät prins Eugen till protokollet anteckna ett varmt tack till K för hans arbete för Stiftelsen Liljevalchs konsthall, som utan hans förhandlingsteknik o nästan ofattbara envishet inte kunnat komma till stånd.

Konstnären Carl Larsson hade efter "Midvinterblotskrisen" med Konstnärsförbundet 15 lämnat Sthlm o flyttat upp till sitt älskade Sundborn. Därigenom kunde han inte få den avsättning för sina alster som han behövde. K hjälpte honom att reda upp affärerna, o när han 23 gått bort biträdde han hans maka med boutredningen. För detta arbete ville K inte ha någon kontant ersättning, men något senare överlämnade Karin Larsson den vackra målningen Bruden (Grez-sur-Loing 1883) som tack för den värdefulla hjälpen. Efter Karin Larssons död 28 medverkade K till att ordna Carl Larssons hem o ateljé i Sundborn till museum.

K var en ovanligt helgjuten o älskvärd människa som aldrig lät framgången stiga sig åt huvudet. I allt sitt handlande var han utpräglat rättrådig. K:s kvarvarande förmögenhet — sedan vissa legat m m utgått — c:a 600 000 kr testamenterades till StH med förbehåll att hans efterlevande maka under sin livstid fick disponera ränteavkastningen.

Författare

Erik Wikland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s arkiv i SSA. Strödda brev från K i RA, KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Liljevalchs konsthall. Några uppgifter om dess tillkomst (Liljevalchs konsthall. Katalog n:o 1 [omsl] : Invigningsutställning Sthlm 1916, s 3—12). — Gottschalk Geijer t (JKA, årg 108, 1924, Upps, s 397—403). — Berndt Wijkander t (ibid, 109, 1925, s 105—110). — Notes on the history and organization of Jernkontoret (Journal of the Iron and steel institute, 1926, London, no 2, s 13—48, 2 pl-bl).

Källor och litteratur

Källor o litt: S E Bring m fl, Bidr till Sthlms bryggeriers hist, 7 (1964); Fullm i Jernkontoret 1747—1947 (1947); A Herle-nius, E K (JKA 1929, h 11); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); Sthlms stads-fullm 1913—1938 (1938); R Tomson, Etik o politik, 1—2 (1962—63); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789—1939 (1939); N W Öström, Donationer o anslag från enskilda personer o stiftelser till StH under tiden 1 aug 1927—30 juni 1949 (StH under Sven Tun-bergs rektorat, 1949), s 292 f. — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Emil Kinander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11488, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11488
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Emil Kinander, urn:sbl:11488, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se