Biografi

Kôersner (Körsner, Koersner), släkt, enligt uppgift (X 48 b) härstammande från mäster Jöran sämskare, som 1628 var rådman i Falun o 1651 skrev sig Jörgen Hansson Köirssner (d 1665, 97 år gammal). Han skall ha varit född i Reval o på Gustav II Adolfs tid flyttat till Falun, där han tidigast kan beläggas i längder från åren 1618—19. Yrkesbenämningen (körsnär) kom att bli släktnamn för hans söner "barberaren" (kirurgen) Georg Körsner (d 1675), rådmannen Samuel Körsner (d 1727) o handelsmannen Johan Körsner (d 1700), alla i Falun. Samuel Körsners son rådmannen där Samuel Körsner (1683—1737) var far till kontraktsprosten Zacharias Körsner (1727—73) i Malung, Kopp. Johan Körsner var morfar till Johan Brandberg (bd 5) o far till kh Eric Körsner (1691—1759) i Torsång, Kopp, som var farfar till guldsmedsåldermannen Eric Albrecht Körsner (1759—1839) i Falun. Eric Körsners bror rådmannen i Falun Georg Körsner (1689—1740) var far till rådmännen där Johan Joachim Körsner (1724—73) o Georg Körsner (1727—1804) samt till Per Koersner (1737—1816), som var kronofogde i Västerbergslagen 1765—87 o i Näsgårds län 1787—1808. En dtr till denne i äktenskap med en syster till Abraham Abrahamsson Hülphers (bd 19) var farmor till prof Simon Johannes Boëthius (bd 5). Hennes bror, faderns efterträdare som kronofogde i Näsgårds län Gustaf Koersner (1774—1846), var far till läroverksadjunkten Per Oskar Koersner (1820—95) i Falun. Son till denne i äktenskap med en dtr till hans kusin kontraktsprosten Pehr Ulric Boëthius var justitierådet Gustaf Albert K (se nedan). Hans syster kansliskrivaren i Statistiska centralbyrån Agnes Berta K (1878—1947) deltog 1908 i bildandet av föreningen Kvinnor i statens tjänst, där hon länge var sekreterare o från 1922 ordförande. Berta K var ledamot av 1928 års lönekommitté. Bror till dem var Per Vilhelm K (1860—1900). Vilhelm K blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Gustaf III:s yttre politik närmast före ryska krigets utbrott (1882) o var efter kortare anställningar i redaktionerna för NF, AB o Sthlms dagblad samt i Statistiska centralbyrån utgivare av Börstidningen från 1888 till sin död. 1891 anlade han ett boktryckeri i Sthlm, o från 1893 var han direktör i K:s boktryckeriab. 1892—94 var K ledamot av Sthlms stadsfullmäktige. Bland hans skrifter kan nämnas hans förteckning över vissa äldre handlingar i Esplunda arkiv (HT 1882), Politiskt handlexikon (1883), resehandböckerna Dalarne (1885) o Sthlm med omgif-ningar (1886) samt Sv ab år 1888 (1890). Tillsammans med O Hj Gullberg (bd 17, s 403) utarbetade han den första sv justitiematrikeln (1887), o han var redaktör för Praktisk handbok för alla (1884—88). Sonson till honom är överläkaren med dr Per-Erik K (f 1917) i Uppsala.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Älvsborgs lösen 1613, vol 48: II, f 35, o 49: II, f 13, KK:s befordrings-akter; J A Almquists lappkatalog över landsstatstjänstemän efter 1630: F 149 o 153, RA; X 48 b (Genealogia Familias Körsnerianse), UUB; Falu dombok 19 aug 1628, Falu kon-ceptprot 11 febr 1651: bil, ULA; A Hul-phers genealogier, 4, p 97, Västerås SB (film-kop KB); Helmer Lagergrens saml, Stads- o länsbibi, Falun; Ms- o avskr:saml:en, vol 14 (Hammarströms saml, vol 2), p 119, 165 o 201, Stora Kopparbergs bergslags centralarkiv, Falun.

Anrep, 2 (1872), s 13; Berta K t (SvD 10 juli 1947); B Boethius, Ur släktkrönikan (1942), s 14; G Boethius, Falu stads kyrkor (Sveriges kyrkor. Dalarna, 2: 1, 1941), s 136, 143 f, 151; S G Dahl, Läroverks-matr för år 1885 (1886); B Ericsson, Bergsstaden Falun 1720—69 (1970); K-E Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet, 3:4 (1934), s 276; E Hammarström, Äldre o nyare märk-wärdigheter wid St Kopparberget, 3 (1791), s 39, 43, 45, 49, 66 f; K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687, 1—2 (1946); S Lindroth, Gruvbrytning o kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början, 1—2 (1955); Lundstedt; V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); T Nerman, Hjalmar Branting (1958); N Nilsson, Esplunda arkiv (Samf Örebro stads- o länsbibhs vänner, 29, 1962), s 79; Saml af an-mäln:ar till abs-, förenings- o handelsregistren 1898—99 (1899—1900); d:o till handelsregistren 1891—96 (1892—97); SLH 1:4 (1835); SMoK; SPG; Sv släktkal, 9 (1927; tr 1926); Västerås hm, 2—3 (1844—46); d:o, N F 1800—80, 2 (1881); d:o, 2:1 (1971); Örnberg, 5 (1889), s 278. — MW, In memoriam. Berta K (Idun 1947, nr 32); Sv silversmide 1520—1850, 4 (1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kôersner, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11705, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11705
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kôersner, släkter, urn:sbl:11705, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-10-12.