Meriter

Kreigsman, Anders Wilhelm (William), f 25 okt 1886 i Leksand, Kopp, d 5 mars 1947 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: byggmästaren Anders Andersson Krigsman o Johanna Kristina Forsberg. Skolgång i Avesta, underofficersutbildn i Karlsborg, genomgick E Hjert-bergs tränarkurser 10—16, assistent åt C Perry vid anläggandet av Sthlms stadions banor 12, tränare i Danmark 17—19, i Norge 19— 26, i Holland 27—28, i Sverige (särsk Skåne) 28—41, tränare för Sv gångförb 41—46, an- ställd av Sthlms stads idrottsstyr som utbildare av idrottsinstruktörer 46.

G 1 mars 19 i Kalmar m Ruth Maria Moqvist, d 1 mars 97 där, dtr till eldaren Karl August Fridolf M o Hildegard Elisabeth Johansson.

Biografi

Efter att ha fått smak för idrotten under skolåren i Avesta kom William K till Sthlm o tog där del i det idrottsliga föreningslivet som medlem först i Sthlms sportklubb o därefter i Fredrikshofs IF. Han ägnade sig åt den fria allmänna idrotten, den tidiga idrottsrörelsens utan jämförelse ledande gren. De bästa resultaten nådde han i spjutkastning o långdistanslöpning. Men det var inte som aktiv idrottsman han skulle bli känd.

Inför Sthlms-OS engagerades sv-amerikanen E Hjertberg (bd 19) som tränare med uppgift att höja de sv deltagarnas prestanda. K kom from 1910 i åtnjutande av Hjertbergs undervisning o genomgick dennes tränarkurser 10—16. Genom på frivillig väg insamlade medel för de sv idrottsmännens förberedelser inför de sedermera inhiberade Berlin-OS 16 kunde Sv idrottsförbundet förutom Hjertberg engagera några assistenter till denne, av vilka K blev en. Han tillhörde också den lilla utvalda skara som 17 genomgick den första fullständiga instruktörskursen (inkl fortsättningskurs), varefter han anställdes av förbundet för instruktionsverksamhet på fältet.

Den framsynta utbildningen av instruktörer i fri idrott skapade en viss efterfrågan utomlands. K blev det kanske främsta, tidiga exemplet på sv tränarexport o verkade med goda resultat i Danmark, Norge o Holland. I synnerhet hans verksamhet i Holland har fått ett mycket gott eftermäle. Han gjorde här uppmärksammade insatser även på banläggningens område. Ett veritabelt mästarprov presterade han genom att under ett par veckor omedelbart före OS i Amsterdam 28 efter ett forcerat omläggningsarbete lyckas ge de från början otillräckliga stadionbanorna en god kvalitet. Senare anlade han banor bl a i Tel Aviv o i White City Stadium i London.

Emellertid fjärmades K genom sina utlandsengagemang från den sv instruktörsverksamheten, där män som Martin Jansson o Gosse Holmér hade en centralare ställning. Fr o m 28 var K knuten till Skåne, i synnerhet till den där ledande föreningen Malmö allmänna idrottsförening (MAI). Han bidrog i hög grad till att MAI nådde positionen som landets tidvis yppersta förening i fri idrott med en höjdpunkt perioden 34—38. Flera år hemfördes det s k mästerskapsstandaret. Bland framstående idrottsmän som drillats av "Krigarn" kan nämnas sprintern Lennart Strandberg, spjutkastaren Lennart Attervall o släggkastaren Fred Warngård. Inför Berlin-OS 36 knöts K ett halvt år till idrottsförbundet. MAI-truppen (8 deltagare) utgjorde den största föreningskontingenten bland de sv friidrottsmännen o nådde flera goda placeringar.

Efter sin Malmö-sejour förlade K huvudverksamheten till Sthlm o trädde 41 i Sv gångförbundets tjänst som instruktör. Han blev i denna egenskap delaktig i de sv gångarnas stora internationella tävlingsframgångar o ledde förbundets kursverksamhet. Samtidigt arbetade han för Sthlms stads idrotts-o friluftsstyrelse.

K krävde av "sina" idrottsmän, att de helhjärtat skulle ägna sig åt sin idrottsliga förkovran. I gengäld sparade han inte sig själv. Han krävde vidare att utan invändningar få sina direktiv för träning o tävlande åtlydda. Framför många koncentrationssplittrande småtävlingar föredrog han målmedveten satsning på de stora tävlingarna o målen. K hade en idealistisk tro på idrottens förmåga att ge sina utövare självfostran o kamratskap. Han tillhörde den första generationen professionella sv tränare/instruktörer i fri idrott. Internationellt vann han ryktbarhet. Inom landet var hans ställning förhållandevis svagare, vartill en individualistisk, oböjlig o något temperamentsfull personlighet kan ha bidragit. Obestridligt är, att han lyckades driva de idrottsmän som kom under hans ledning till anmärkningsvärt goda resultat.

Författare

Jan Lindroth

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Kast. Sthlm 1918. (Idrottsbiblioteket, 3.) [Förf ang som Krigsman.]

Källor och litteratur

Källor o litt: F XIII, Sv fri-idrottsförb:s arkiv, RA.

Gångsport (tidn); Jubileumsskrift i anledn av Malmö allm idrottsfören :s 30-åriga verksamhet 1908—1938 (1938); Jubileumsskrift i anledn av Malmö allm idrottsfören :s 40-åriga verksamhet 1908—1948 (1948); Malmö allm idrottsfören. Månadsblad (särsk extra K-nr 1936); Sv idrott 1947, nr 11; Sv idrottsförb 1895 30/10 1945 (1945; särsk G Jansson, Instruktions- o kursverksamheten). —¦ Nekr:er över K i Idrottsbl 7 mars 1947 o i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Wilhelm (William) Kreigsman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11754, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11754
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Wilhelm (William) Kreigsman, urn:sbl:11754, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-25.