Kristina

Född:1573-04-12
Död:1625-12-08 – Nyköpings stad, Södermanlands län (på Nyköpings slott)

Drottning


Band 21 (1975-1977), sida 572.

Meriter

Kristina, f 12 april 1573, d 8 dec 1625 på Nyköpings slott. Föräldrar: hertig Adolf av Holstein-Gottorp o Kristina av Hessen. — Krönt till drottning i Uppsala 15 mars 07. — Kusin till Maria av Pfalz.

G 27 aug 92 i Nyköping m konung Karl IX (bd 20) av Sverige i hans 2:a g, f 4 okt 50 på Sthlms slott, d 30 okt 11 på Nyköpings slott.

Biografi

Hertig Karls första gemål Maria av Pfalz dog 1589. Av barnen nådde endast dottern Katarina mogen ålder. Hans andra fru blev K, som först ansetts ha varit avsedd för kung Sigismund i Polen men till sin förtrytelse avvisats av honom. Med henne knöts hertig Karl fastare till Tysklands protestantiska furstekrets. Trots vissa slitningar i äktenskapet med den kärva o viljestarka K — i vissa ögonblick kunde han vresigt kalla henne "jutekonan" — uppskattade han hennes duglighet; i sina almanacksanteckningar nämner han henne som "en kvinna som håller att ta i". Enligt 1604 års stadgar skulle hon vid kungens eventuella död vara med i regeringen, o vid hans resa till Livland 05 förordnades hon som interimsregeringens ledare. Samtida hätska beskyllningar att K varit en pådrivande kraft i hans våldsamma metoder synes sakna fog; snarare har hon spelat den kloka medlarens roll. Efter Karls död fick hon mer utrymme för sin dominerande personlighet. Tillsammans med Johan, son till Johan III o Gunilla Bielke o sedan 06 hertig av Östergötland, förestod K förmyndarregeringen från okt till dec 11, då äldste sonen Gustav Adolf tillträdde som fullmyndig konung.

Oppositionen mot Karls sekreterarregemente vände sig delvis mot K, o de två främsta kanslimännen Nils Chesnecopherus o Erik Elofsson flyttade över i K:s tjänst, där de skaffade sig stort inflytande. Över Gustav Adolf gjorde hon i början sin starka vilja gällande o motsatte sig hetsigt o hårdnackat hans böjelse för Ebba Brahe; hon fruktade de inrikes komplikationer ett adligt gifte medförde — i drottning Gunilla hade hon ett exempel — o hon önskade de fördelar ett furstligt äktenskap kunde medföra. Dottern Maria Elisabet tvangs 12 trots prästerskapets protester att gifta sig med kusinen hertig Johan, något som K senare ångrade. Det olyckliga äktenskapet torde ha försämrat Johans redan klena hälsa, o den svaga Maria blev efter några år sinnessjuk. Styvdottern Katarina placerade hon emellertid — mot rikskanslerns vilja — i ett lyckligt giftermål med den fattige men duglige pfalzgreven Johan Kasimir, som blev far till Karl X Gustav. Den yngste sonen Karl Filip (f 01) stod henne närmast. Med ängslan o blott motvilligt gick hon med på planerna på hans ryska tronkandidatur o med lättnad konstaterade hon 14, att de misslyckats. Som förmyndare styrde hon hans hertigdöme Södermanland, Närke o Värmland.

Nyköping, där hon residerade på slottet, upplevde vid denna tid en högkonjunktur med stor spannmålsexport o järn- o vapentillverkning, stimulerad av den utrikespolitiska expansionen österut. Denna industri var från 11 till stora delar utarrenderad till nederländaren Willem de Besche. Med klok duglighet skötte K förvaltningen av hertigdömet, så att hon kunde som en av tidens storfinansiärer försträcka kronan med betydande medel. Gustav Adolfs krav att inskränka Södertäljes rätt till utrikeshandel avvisade hon framgångsrikt. Men ej blott ekonomiskt blev hon den stridbara representanten för arvfurstarna gentemot kungamakten, för vilken hertigdömena var enbart "underhållsländer". Med skärpa hävdade hon deras oinskränkta domsrätt o motsatte sig kravet att adeln inom deras områden skulle fullgöra sin rusttjänst under kungens överbefäl. Motsättningarna blev vid riksdagen 17 så stora att K:s talesman doktor Nils häktades o måste göra avbön för formuleringen i sina inlagor. Den hotande konfrontationen avvärjdes emellertid genom Johans död 18 o Karl Filips 22, då deras hertigdömen återföll till kronan.

Sina tre sista år framlevde den rakryggade men hårt prövade K i stillhet på Nyköpingshus. Hon måste räknas som en av de mest markanta profilerna bland Sveriges drottningar.

Författare

Ivan Svalenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av K:s arkiv i K 74—79 (utg brev i orig o kop, registr 1623, skriv:er till K o ekon handhar) o i K 360 (kopiebok med brev ang hertigdömet), RA. Brev från K bl a till Johan Kasimir o Katarina (i Stegeborgssaml) o till A Oxenstierna, också i RA. Strödda brev från K i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); dens, Ståndsriksdagens utdaning 1592—1672 (Sveriges riksdag, 1:3, 1933); R Bennet o E Bohm, Strängnäs domkyrka (Sveriges kyrkor, h 159, 1974); E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); H Gil-lingstam, Karl Filip (SBL, bd 20); A Hermansson, Karl IX o ständerna. Tronfrågan o författningsutveckl i Sverige 1598—1611 (1962); F Lindberg, Hertig Johan av Östergötland o hans furstendöme (HT 1941); dens, Johan (SBL, bd 20); N Lundh-Eriksson, Sveriges drottningar 1531—1860 (1916); KG Lundqvist, Om hertigdömenas statsrättsliga ställning till kronan i Sverige 1556—1622 (1895); S A Nilsson, Krona o frälse i Sverige 1523—1594 (1947); G O F Westling, Hertig Karls furstendöme under åren 1568—1592 (1883); G Öhman, Nyköping o hertigdömet 1568—1622 (1973). — M Collmar, K av Holstein-Gottorp (Sörmlandsbygden 1956).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kristina, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11772
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kristina, urn:sbl:11772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se