Carl A Kullberg

Född:1815-10-26 – Skövde landsförsamling, Skaraborgs län
Död:1897-10-23 – Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län

Översättare, Poet


Band 21 (1975-1977), sida 667.

Meriter

Kullberg, Carl Anders, f 26 okt 1815 i Skövde landsförs, d 23 okt 1897 i Skövde. Föräldrar: kontraktsprosten Olof K o Margareta Christina Otter. Studier vid h a l i Skara, inskr vid UU 6 febr 35, studier där 35—44. Skald, vitter översättare. — LSA 65, fil hedersdr vid UU 6 sept 77. — Ogift.

Biografi

Carl K:s yttre levnadsöden var föga växlande eller dramatiska. Han ansågs vara högt begåvad o tycktes ha en lovande akademisk bana framför sig. Denna avbröt han dock efter ett tiotal års studier i humanistiska ämnen, enligt uppgift sedan han i en tentamen i latin inte fått det höga betyg han ansåg sig berättigad till. Med sin vresiga självkänsla skall han då ha vägrat fortsätta sina studier för graden, trots att han av SA fick ett stipendium avsett att bekosta dem. Han återvände till hemorten, där han några år bodde hos den varmt avhållna modern. Efter dennas död levde han i tillbakadragenhet på olika platser i hemprovinsen, till sist i Skövde där han avled vid hög ålder. K drog sig fram i knappa omständigheter som fri litteratör; någon tjänst eller befattning innehade han aldrig.

K belönades 1847 o 48 med SA:s andra pris för dikten Qvinnans skapelse resp Sonetter till Julia, tillsammans med hans övriga poetiska ungdomsproduktion utgivna i Dikter (50). K hade en utpräglad formtalang, men som lyriker var han epigon, helt beroende av klassiska förebilder, främst den sv romantikens stora skalder; Tegnér var hans beundrade mästare. Hans poem är broderier på allmänpoetiska teman, ibland med ett spekulativt drag. Den bakomliggande livssynen skymtar i en pessimism, som bara lyses upp av en tidstypisk förtröstan på "det fria ordets" makt. Trots ett abstrakt frihetssvärmeri var K annars i det hela konservativ, även i sin litterära syn. Typisk är uppgiften i K A Melins minnestal över K, att denne visserligen följde den nyaste litteraturen, "ehuru dess alster för det mesta försatte honom i dåligt lynne".

Fastän kritiker som Malmström o Bergstedt berömde hans diktsamling, tycks K ha gripits av tvivel på sin kallelse som originaldiktare. Han kom i fortsättningen att praktiskt taget helt ägna sina krafter åt den vittre översättarens uppgifter. Det är betecknande, att K med sitt goda handlag med krävande versformer kände sig dragen till den italienska renässansens konstfulla diktning.

Intresset i Sverige för översättningar av de stora kulturspråkens klassiker var vid denna tid stort. K:s tolkning av episoden om Armidas ö i Tassos Jerusalemme liberata belönades med stora priset av SA, som på flera sätt, även ekonomiskt, animerade K att ta sig an hela det italienska eposet, o 60 utgav han verket i dess helhet i sv språkdräkt o på originalets versmått. Fem år senare började hans översättning av Ariostos Den rasande Roland i fyra band utkomma. Att försvenska denna väldiga mängd strofer på ottave rime var onekligen en aktningsvärd arbetsprestation. K fortsatte med omfattande tolkningar av Petrarcas lyrik, en- dast delvis publicerade. Då han på v Beskows initiativ invaldes i SA, innebar detta samtidens erkännande av hans förtjänster som översättare. I sitt inträdestal gav han en förståelsefull karakteristik av sin företrädare o själsfrände B E Malmström.

K:s styrka som översättare var — utom järnfliten — främst hans tekniska skicklighet. Hans tolkningar saknar dock ingalunda poetiska kvaliteter. Men troligen hade hans egen version vunnit på ett friare förhållande till förlagornas text; han har ambitionen att få med allt, o resultatet blir tröttande för läsaren. Redan i hans samtidas beröm blandades kritiska röster. Med de språkliga resurser K förfogade över har han inte genomgående kunnat återge de italienska diktarnas glansfulla poetiska diktion. Ibland tvingas han tona ner skildringen till en ganska trivial språklig nivå; prosaismer, osvensk ordföljd o nödrim förekommer. K erkände själv i en dedikations vers om "Tas-sos milda toner", att de "förkylt sig på sin långa färd / till kulen Nord från Söderns blomstervärld". Bäst hand hade han dock med Tassos allvarliga o patetiska epos; Ariostos mer lätta o lekfulla stil hade han mindre sinne för. Hans tolkningar, även de av Petrarca, vilka ofta ansetts för hans bästa, måste nu sägas vara helt föråldrade.

Melin säger sig ha hört K beskrivas som en personlighet med starka inre motsättningar. I ungdomen häftig o uppbrusande, som äldre barskt överlägsen, ja despotisk i sina relationer med människor, var han i grund o botten blyg o varmhjärtad. Med sin starka ärelystnad greps han vid motgångar o kritik av bitter resignation o drog sig sårad tillbaka. "En blid och fridsam barnasjäl bakom en av motgångar hårdnad yta" heter det om honom i en på personlig bekantskap grundad minnesartikel, o C D af Wirsén betygar i en versifierad karakteristik av sin gamla akademikollega: "Bak skrovlig yta ödmjukheten låg / i denna sorgsna, grubbeltyngda håg." En äkta idealist var K utan tvivel. Levande i lantlig avskildhet med sina klassiker o sina lexika utförde han som översättare något som för sin tid var en kulturgärning.

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms av K i SA o KB (2 dikter). Brev från K i SA o strödda i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dikter. Sthlm 1850. 239 [:329] s. — Prins Gustafs dräpa. Poem (uppläst på Svenska akademiens högtidsdag d. 20 dec. 1852). Mariestad 1852. 12 s. — Prolog, uppläst vid societets-spektakel till förmon för flickskolan i Sköfde och skänkt af författaren till försäljning för samma skolas räkning. Skara 1854. 4 s. [Anon.] — Prolog vid ett sällskaps-spektakel gifvet till förmån för Skara flickskola, den 20 april 1854. Mariestad 1854. 6 s. [Anon.] — Inträdes-tal hållet i Svenska akademien den 29 maj 1866 (SAH ifrån år 1796, d 41, Sthlm 1867, s 61—98; även sep, 38 s). — Prolog vid bazaren den 14 november 1885 till förmån för det blifvande sjukhuset i Sköfde för fattiga inom länet. Sköfde 1885. 4:o. (3) s. [Undert.] — Dikter under pseud Gottfried o Ragnar i Skara tidning, Skara.

Översatt: T Tasso, Armidas ö. Episod ur . . . Befriade Jerusalem (SAH ifrån år 1796, d 3, Sthlm 1858, s 11—45; 2. uppl 1886, s 11— 46; även sep, 1858, 38 s); dens, Befriade Jerusalem, d 1—2, Sthlm 1860, 252, 257 s, utdrag i Världslitteraturen, ser 3, Sthlm 1902, s 199—232; L Ariosto, Den rasande Roland, d 1—4, Sthlm 1865—70, XIV, 445, 420, 415, 443 s, utdrag i Världslitteraturen, ser 3, Sthlm 1902, s 137—198, samt i Världslitteraturen, d 13, Sthlm 1928, s 61—193; F Pe-trarca, Canzoner, ballater och sestiner, Sthlm 1880, 176 s; dens, Sonetter till Laura efter hennes död (SAH ifrån 1886, d 9, 1894, Sthlm 1895, s 97—143, även sep, 47 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: [C F Bergstedt,] rec av K:s Dikter (Frey 1850); H P [sign], En bortgången diktarveteran. Några personliga hågkomster av C A K (Fyris 29 okt 1897); H Lundgren, C A K (Norrköpings Tidn 15 maj 1953); K A Melin, Inträdes-tal (SAH, 13, 1899); nekr i Ny ill tidn 1897; C R N[y-blom], rec av K:s övers av Ariosto (Sv lite-ratur-tidskr 1865); H Schiick, SA:s hist, 6 (1938); dens o K Warburg, 111 sv litt:hist, 4: 2 (2 uppl, 1916); C D af Wirsén, Svar på herrMelins inträdestal (SAH, 13, 1899).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl A Kullberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11850, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-12-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11850
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl A Kullberg, urn:sbl:11850, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-12-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se