Meriter

2 Insulander, Per Erik Gustaf, brorson till I 1, f 31 mars 1871 i Ovansjö, Gävl, f 1 maj 1939 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: folkskoleinsp FD Gustaf Bernhard I o Hilda Augusta Katarina Isoz. Mogenhetsex vid h a l i Gävle vt 89, elev vid Bjärka-Säby lantbruksskola 90—91, ord elev vid Ultuna lantbruksinst 91—93, 2:e lär vid Skaraborgs läns lantbruksskola på Klagstorp 93—01, bokförare o kassör vid Klagstorps egendom 97—01, arrendator av Tullgarns kungsgård 03—13, led av Södermanlands läns hus-hålln:sällsk:s förvaltn:utsk 06—13, sekr i Östergötlands läns hushålln:sällsk o led av dess förvaltn:utsk 13—18, statens insp för den lägre lantbruksundervisn i mellersta distr 5 febr 14—18, led av folkhushålln:kommissionen 16 (v ordf där 17, ordf 19—20, ordf i dess avvecklingskommission 20—24), tf byråchef i lantbruksstyr 16, ord 19 febr 18, led av tull- o traktatkomm 31 jan 19—22, generaldir o chef för lantbruksstyr 16 juli 20—38, v ordf i styr för centralanst för försöksväsendet på jordbruksomr 20—38, v ordf i styr för veterinärhögsk 20—38, led av styr för statens meteorologisk-hydrografiska anst 20—38, led av kommissionen för de allm kartarbetena 20—38, ordf i styr för ab Jordbrukarbanken 23—30, ordf i lantbruksunderv:sakk 30 sept 26—12 nov 27, ordf i styr för avelsfören för sv röd o vit boskap 27—38, v ordf i styr för inst för husdjursförädling 28—39, led av rikskommissionen för ekon försvarsberedskap 28—38, ordf i styr för Sv hypoteks- o kreditab 28—39, v ordf i sv spannmålsfören 30—36, v ordf i Ultuna lantbrukshögsk:s styr 31— 38. — LLA 10, HedLLA 31 (v preses 35—39).

G 29 sept 03 i Uddevalla m Louise Bessie Cöster, f 14 maj 74 i London, d 9 okt 54 i Danderyd, Sth, dtr till konsul Fredrik Leonard C o Betty Bradley.

Biografi

När Erik I efter avlagd mogenhetsexamen skulle välja levnadsbana, framstod för honom farbrodern Ivar I på Bjärka-Säby som ett högt föredöme. Han utbildade sig följaktligen för jordbrukarens yrke, först vid Bjärka-Säby och därefter vid Ultuna. Efter avlagd agronomexamen anställdes I 1893 som lärare vid Klagstorps lantbruksskola o samtidigt som biträde vid förvaltningen av Klagstorps jordegendom och främst dess ut-gård Ullstorp. 1903 tillträdde han för en 10-årsperiod arrendet av Tullgarns kungsgård. Därmed var hans verksamhet som jordbrukare i stort sett avslutad. Dock utövade han även senare tillsyn över förvaltningen av prins Wilhelms egendom Stenhammar, och ägde själv två utarrenderade mindre jordbruk på öar utanför Trosa.

I kom nu att främst inrikta sig på lantbruksadministrativa uppgifter, som väl passade hans läggning. Han övergick 1913 till sekreterarbefattningen hos Östergötlands läns hushållningssällskap. Hans avancemang gick sedan snabbt och 1920 utnämndes han till generaldirektör och chef för lantbruksstyrelsen.

Redan tidigt hyste I stort intresse för nötboskapsskötseln. 1900 (—18) blev han sekr i Sv ayrshireföreningen, 1901 ordf i Blekinge läns nötboskapspremieringsnämnd och 1908 ledamot av statens avelscenternämnd för ayrshireras. I:s tidiga medverkan i fackpressen avsåg i huvudsak detta område, liksom för övrigt hans mera betydande bidrag, nämligen avdelningen om nötboskapsaveln i jubileumsskriften Södermanlands läns hushållningssällskap 1814—1914. Men även senare fick I tillfälle att i olika sammanhang verksamt främja utvecklingen av nötboskapsaveln. Sålunda gjorde han en stor insats för tillkomsten 1928 av institutet för husdjursförädling vid Viad, numera anslutet till lantbrukshögskolan, och han innehade den ledande rollen vid sammanslagningen 1927 av de båda boskapsraserna sv ayrshire och rödbrokig sv boskap. För att hugfästa I:s insatser vid tillkomsten av den nya avelsföreningen instiftade föreningen 1934 en för- tjänstmedalj i guld i 18 :e storleken, den s k I-medaljen, av vilken I tilldelades det första exemplaret. Vid 1930 års rikslantbruksmöte fick I mottaga konungens hederspris för framgångsrikt och betydelsefullt arbete inom nötboskapsavelns område.

I kom tidigt att intressera sig för lantbruksundervisningen och var 1902—10 medredaktör i tidskriften Landtmannen. Senare var han under några år statens inspektör för de lägre lantbruksläroverken i mellersta distriktet. En stor insats gjorde I som ordf i den kommitté, som 1926 tillsattes för utredning av den högre lantbruksundervisningens problem. Denna kommittés arbete resulterade bl a i den 1932 startade lantbrukshögskolan.

I hade en framskjuten ställning och viktiga funktioner i folkhushållningskommissionen under första världskriget, som i mera begränsad omfattning verkade även åtskilliga år efter krigets slut. Arbetet i kommissionen gav I rika tillfällen att iakttaga den under krigstiden skärpta motsättningen mellan producenter och konsumenter. Hans strävan var att söka skipa rättvisa åt de olika intressena.

Samma grundinställning präglade I:s gärning i lantbruksstyrelsen. Han ville med all kraft befordra åtgärder, som i verklig mening främjade jordbrukets utveckling. Men samtidigt betonade han, att jordbruket finge betraktas som en ekonomisk näring. De statsunderstöd, som utginge för olika produktionsfrämjande ändamål, borde därför i flertalet fall betraktas som en tidsbegränsad hjälp till självhjälp.

Författare

Thure Björkman

Arkivuppgifter

Brev från I till H Elmquist i KB o strödda brev i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett och annat om afvel, utfodring och vård af nötboskap. Linköping 1902. 28 s. 2. uppl 1903. — Om inköpsföreningar [anon] (Jordbruksdepartementet [meddelande,] 6, 1902: Om sammanslutningar mellan landtmän för vissa ekonomiska ändamål, Sthlm 1903, s 71—94). — I hvad mån hafva nyare riktningar gjort sig gällande inom vår nötkreatursafvel? Äro dessa riktningar berättigade och, om så är, huru kunna de ytterligare befrämjas? Föredrag vid sammankomsten den 17 april 1905 (LA, handlingar och tidskrift, [N F,] årg 44, 1905, Sthlm, s 180—195). — III. Nötboskapsafveln (Södermanlands läns kungl. hushållningssällskap 1814—1914. D 2. Sällskapets åtgärder för de olika hushållningsgrenarne. Redogörelse af sakkunnige utg af Joh. Ax. Almquist, Sthlm 1914, s 115—220; även sep, 106 s: Bidrag till nötkreatursskötselns inom Södermanlands län historia 1814—1913). — Staten och nötkreatursskötseln (Svenskt land, årg 13, 1929, Sthlm, 4:o, s 3f). — Jordbruket vid årsskiftet. Radioföredrag den 3 januari 1929 (ibid, s 27—29). — Jordbrukets nuvarande läge (ibid, 14, 1930, 27—29). — Jordbruket vid årsskiftet (ibid, 16, 1932, s 27—29). — Gustaf Leufren t (LA, handl o tidskr, 71, 1932, s 227—252). — Jordbrukets betydelse i närings- och samhällslivet (Sv land, 17, 1933, s 175 f). — Ögonblicksbilder från en tur genom Tyskland, Polen och Litauen (ibid, s 295—299). — Jordbrukets läge vid årsskiftet 1933—1934 (ibid, 18, 1934, s 27— 29). — Hästar och hästfolk i våra dagars Sverige. Sthlm 1939. 4:o. 623 s, 2 pl. (I re-daktionskomm tills med Karl Eriksson o F Martin.) — Bidrag i Landtmannen. Tidskrift för Sveriges jordbruk och dess binäringar, årg 5, 1894, 7—27, 1896—1916 (i red 1902— 1910), Linköping, 4:o, [N F:] Landtmannen. Tidskrift för landtmän . . ., årg 4, 1921, 14, 1931, Sthlm, 4:o; Landtmannens månads-bilaga (1905—1906: månads-blad, 1907—1911: månadsblad), 1899, 1902—1911 (utg 1902— 1911 tills med W Flach, Nils Hansson o E Hellström), Linköping, 4:o (1899, 1902— 1904) o 8:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: T Björkman, E I (LAH o tidskr 1939); Matr över styr:medl:ar, lär o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848—1932 (1932); nekr över I i Lantmannen 1939.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Erik G Insulander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thure Björkman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11974
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Erik G Insulander, urn:sbl:11974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thure Björkman), hämtad 2024-04-25.