Jakob Henriksson

Död:1567

Sjöofficer, Ämbetsman


Band 20 (1973-1975), sida 95.

Meriter

Jakob Henriksson, d i dansk fångenskap i juni 1567. Föräldrar: Henrik Östensson (Sjundbysläkten) på Kalmusnäs, Kimito, (nu i Angelniemi), Åbo o Björneborgs län, o Alissa Ragvaldsdtr. Tjänare hos biskop Mårten Skytte, småsven vid hovet senast 37, hingstridare där 45, stallmästare där 46—56, häradsh i Hollola hd 51—20 mars 52, på Åland 52—26 mars 56, ryttmästare för sv ryttare i Viborg 27 okt 55, i slottsloven på Viborg 10 sept 58, häradsh i Raseborgs östra hd 58—61, amiral över skeppsflottan på ny-ländska farvatten 21 sept 58, konfirmation på gammalt adelsbrev 22 juni 59, befalln: man på Viborgs slott 25 okt 59 (fullm att ha uppsikt över befästn vid Viborg 13 febr 61), häradsh i Sääksmäki hd 61—67, guber- nator i Finl 14 okt 62—juni 63 o 9 juni—26 juli 64, fältöverste över rytteriet maj 65.

G 16 sept 61 m Kerstin Henriksdtr (Horn), d 97 el 98, dtr till lagmannen Henrik Klasson (H; bd 19) o Elin Arvidsdtr (Stålarm), samt senare omg m Klas Åkesson Tott.

Biografi

Liksom bl a Klas Kristersson (Horn) tillhörde J de finländska adelsmän som under äldre vasatiden nådde ansvarsfulla ämbeten i kronans tjänst (om hans släkt se Hästesko). Som stallmästare var han under flera år verksam i det egentliga Sverige. Från 1550-talet förlades hans tjänstgöring huvudsakligen till Finland. Han deltog som rytterichef i kriget mot Ryssland 1555—56, dels i Viborg, dels i Nyland och Tavastland. Jämte Henrik Klasson (Horn) och Jöns Västgöte förhandlade han med ryssarna vid ett gränsmöte i okt 1556.

Som befallningsman på Viborg skulle J hålla ett öga på den dåvarande ståthållaren Klas Kristersson, som enligt kung Gustavs mening var alltför liberal mot viborgarnas handel. Erik XIV bröt med faderns politik, och J blev nu i stället ett verksamt redskap för kungens önskan att gynna viborgarnas handelsintressen. Med kraft uppehöll han förbudet mot narvahandeln och följde med uppmärksamhet händelseutvecklingen i Estland. Han visade stort intresse för det omfattande fästningsbygget vid Viborg. I striderna mellan Erik och hertig Johan stödde han obrottsligt kungen.

J kallades 1565 av Erik över till Sverige för uppgifter i kriget mot Danmark. Han deltog i Nils Boijes framgångsrika erövring av Varbergs stad och slott i sept. Den danska armén under sin nye överbefälhavare Daniel Rantzau strävade emellertid efter att återta fästet. Den sv fälthären samlades i okt vid Risa nära Svenljunga under Erik XIV:s ledning. Innan kungen på vanligt sätt lämnade armén, utnämnde han J till överbefälhavare med order att slå den danska hären vid Varberg eller om fienden sökte komma undan angripa honom då han passerade Ätran eller dess tillflöde Högvadsån. J ryckte 14 okt upp från Risa och nådde 20 okt känning med fienden vid Axtorna. Trots avrådanden från flera av sina närmaste underbefälhavare beslöt han att utnyttja sin numerära överlägsenhet och ome- delbart gå till anfall. J:s handlingskraft och i många hänseenden goda stridsledning gav emellertid inte den väntade framgången. Det danska rytteriet lyckades besegra det svenska och även fotfolket tvangs att vika. Danskarna utnyttjade emellertid inte sin seger utan Rantzau återvände efter en vecka till Skåne. J drog sig undan till Frölunda. I början av 1566 härjade han på kungens uppdrag i Skåne. Enligt Eriks mening var företaget misslyckat, och han fråntogs sitt befäl. Jämte Charles de Mornay togs han 20 sept s å till fånga vid Gullbergs ängar och var därefter i dansk fångenskap till sin död.

J hade stora jordbesittningar i Finland. Genom att utlösa anförvanter byggde han från 1548 upp Sjundby stora gods i Sjundeå, Nyland, som han dock 1556—58 fick avstå till kronan mot vederlag, och löste efter hand till sig Gerknäs by i Lojo, Nyland. Han skall ha uppfört kyrkan i Saarijärvi, Vasa län, där han hade jord. Han hade också betydande förläningar i Finland.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: I Andersson, Erik XIV (1948); A J Arwidsson, Handhar till upplysn af Finl:s häfder, 3, 4 o 10 (1849—58); A Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik (1944); B C:son Barkman, K Svea livg:s hist, 2 (1938—39); K A Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862); Carpelan; GIR 19, 23—29 (1901—16); R Hausen, Bidr till Finl:s hist, 3—4 (1904— 12); HH 13 o 23 (1878 o 1905); H Holmberg m fl, Suomen tuomiokunnat ja kihla-kunnantuomarit (Domsagor o häradshövdingar i Finland, 1959); W G Lagus, Under-sökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860); Lokalf; Meddel från KrA, 4 (1926); Forti-fik, 1 (1902); Ramsay; J W Ruuth, Viborgs stads hist, 1—2 (1903—06); L G T Tidan-der, Studier öfver slaget vid Axtorna (1888); G Upmark, Gustaf Vasas hof (1912); G O F Westling, Det nordiska sjuårskrigets hist (HB 6, 1879); A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig, 1—2 (VHAAH 1957). — E Anthoni, Om medeltida frälsegods i Sjundeå (FHT 1966), s 160; dens, Finländare i hovtjänst hos Gustav Vasa (FHT 1968), s 139, 144f; dens, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); J Gardberg, Tidsåldrar o öden intill år 1721 (G Nikander, Kimitobyg-dens hist, 1:1, 1944), s 191 f; Kancelliets Brevboger 1566—70 (1896); W Mollerup, Bidrag til den nordiske Syvaarskrigs Historie, 2. Om Fangers Behandling og Udvexling (DHT 5:2, 1880—81), s 623 f, 630 o där anf källor.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jakob Henriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12028, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2021-05-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12028
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jakob Henriksson, urn:sbl:12028, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2021-05-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se