Maria Jansson

Född:1788-07-30 – Hardemo församling, Örebro län (i Kvarntorp)
Död:1842-02-27 – Horns församling (E-län), Östergötlands län

Naturläkare


Band 20 (1973-1975), sida 130.

Meriter

Jansson (Jaensson), Maria, f 30 juli 1788 i Kvarntorp, Hardemo, Ör, f 27 febr 1842 i Horn, Ög. Föräldrar: bonden Johan Johansson o Kerstin Nilsdtr. Praktiserande naturläk i Horn, från 13. G 27 dec 07 (—19) i Hardemo, Ör, m bonden Anders Olsson, f 27 aug 87 i Lilla Älberg, Ör, omg 20, f 14 okt 34 där, son till bonden Olof Rasvaldsson o Brita Olsdtr.

Biografi

J:s far "Läke-Jan", själv berömd naturläkare, ville inte att hon skulle ägna sig åt läkekonsten utan i stället lära sig att sköta hem och familj; hon skulle aldrig kunna bli annat än en dålig kvacksalvare, ansåg han, ty hon var kvinna. I smyg lärde hon sig dock allt vad hennes far kunde och började så småningom att praktisera sina kunskaper. Fadern gifte då bort henne men hon fortsatte trots detta med läkekonsten.

Äktenskapet blev olyckligt. Sedan första barnet, en dotter, dött, rymde J på våren 1810 från sin make men återvände efter mycken övertalning. 1811 föddes ännu en dotter som dog efter några månader. Denna händelse påskyndade säkerligen hennes definitiva brytning med maken. En bidragande orsak var troligen även den dom hon ådrog sig med anledning av en förgiftnings- olycka som hon blev inblandad i på sommaren 1812. En bonde hade då avlidit till följd av att hans far, som begärt hjälp av J att bota sonen från alkoholism, varit vårdslös och brutit mot J:s föreskrifter. J dömdes att "hädanefter icke befatta sig med sjukdomars botande".

1813 blev J inbjuden till Åby säteri i Horns socken för att bota en fd bergsfogde från "kräftan". J ansågs vara specialist på denna sjukdom och lungsot. Hon tog tillfället i akt och reste ned till Åby och lyckades "bota" sin patient. Två systrar Hellvegh, släktingar till patienten, erbjöd henne att slå sig ned på deras gård Flytthem, vilket hon accepterade. Hennes praktik i Horn blev lyckosam. Under de första åren reste hon omkring till sina patienter och kallades därför "Åkar-Maja". Hon hade även regelbundna mottagningar på Kisa gästgivargård och fick på grund därav slutligen namnet "Kisa-mor".

Patienterna kom från hela Norden, men mest från Sthlm och Värmland. Antalet ökade ständigt. För att förbättra inkvarteringsmöjligheterna tillkom 1829 Stora Flarka gästgivaregård. Där finns än i dag ett rum som kallas "Kisamors kammare", i vilket hon hade mottagning för de patienter som bodde där. Flera patienter kunde hon också härbärgera på lägenheten Katrineberg under Åby säteri, som hon hyrt 1827 och där hon kom att bo under återstoden av sitt liv.

J var kraftigt byggd, ungefär av medellängd, med blå genomträngande ögon, ljusbrunt hår och, på senare år, ganska rödbrusigt ansikte. I yngre år var hon vänlig och glad till sinnes, men framgången gjorde henne högmodig och despotisk. Hon behandlade alla patienter lika, allt efter den tillfälliga sinnesstämningen, och skilde härvid inte på hög och låg. Under de sista tio åren av sin levnad hemföll hon alltmer åt alkoholmissbruk. Hennes efterlämnade förmögenhet uppgick till 20 292 rdr bko, varav 17 207 rdr var utlånade mot reverser.

Rykten om att J skulle ha botat Karl XIV Johan och kronprins Oscar och att en därpå följande prövning av Sundhetskollegiet eller annan instans skulle ha medfört tillstånd för henne att fortsätta sin verksamhet som läkare har ej kunnat bekräftas.

Författare

 K H Tallmo



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till J från M Rääf i Rääfska saml, UUB, jämte några brev från J i samma saml. Hennes rekvisitioner från Kisa apotek 1838 —39, apotekaren där C A Sundius kompositionsbok, innehållande hennes recept, samt brev 1838—49 till apoteket med beställningar av hennes medicin finns jämte klippsaml om henne i Västra Kinda kommunbibi, Kisa. Rekvisitioner o brev från J till apoteket i Kisa även i NordM.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Dombok för Grimstens härad, 1812, vol 58, RA; Betty Ehrenborg, M J:s hist, 1—2, X 284 ba 1, UUB; förteckn av C v Wachenfelt över skrifter om J i SBL:s klipparkiv.

[T Björck,] Lefnadsteckning af fru Janson vanligen kallad Kisa-Mor (1842); [W Gra-wallius,] Från Östergötlands bygder (1890), s 170—84; Lefnadsteckning öfver Kisa-Mor (utg av Kem tekn fabriken i Östersund 1893); Pharmaca composita (1891), s 83 f; G Taube, Bettty Ehrenborgs besök hos Kisamor (Östergötlands fornminnes- o museifören 1945—¦ 1947 o i Från gångna tiders Uppsala 1950).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Maria Jansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12051, Svenskt biografiskt lexikon (art av K H Tallmo), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12051
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Maria Jansson, urn:sbl:12051, Svenskt biografiskt lexikon (art av K H Tallmo), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se