Johan Sverkersson

Född:1201
Död:1222-03-10

Kung


Band 20 (1973-1975), sida 181.

Meriter

Johan Sverkersson, f 1201, d 10 mars 1222 på Visingsö, Jönk. Föräldrar: konung Sverker Karlsson av Sverige o Ingegerd Birgersdtr (Folkungaätten; ovan s 7). Jarl 02 —senast 08, konung av Sverige tidigast 16, krönt 19 före 7 aug i Linköping. — Ogift.

Biografi

J är den förste sv konung vars födelseår är känt. Den samtida isländska notisen, att han efter sin morfar Birger brosas (bd 4) död blev jarl, då han var endast en vinter gammal, är kombinerad med en spefull kommentar, att svearna då hade en byxlös jarl. Detta har ansetts vara en återklang av den harm det i vissa kretsar kan ha väckt, att konung Sverker på detta sätt gjorde sin späde son till den dominante Birger brosas efterträdare, tydligen för att säkra tronföljden inom sin släkt och minska jarlaämbetets betydelse. Man har häri sett en av orsakerna till den följande händelseutvecklingen, då J:s morbröder, Birger brosas söner Knut och Folke (bd 16), i Sverkers ställe hyllade Erik den heliges sonson Erik Knutsson, hos vilken de blev jarlar efter varandra.

Då J några år senare efter Erik Knutssons död blev sv konung, föranledde detta den avlidnes svåger konung Valdemar "sejr" av Danmark att hos påven protestera mot att han med stöd av vissa ej namngivna stormän med våld bemäktigat sig Sverige med undanträngande av Eriks postume son med samma namn, Valdemars systerson. Så uppges i ett brev 7 aug 1219, genom vilket påven efter J:s kröning förordnade de nordtyska biskoparna av Lübeck, Schwerin och Ratzeburg att undersöka, om kröningen ägt rum efter Valdemars protest. Om så skett, skulle de ålägga ärkebiskopen i Uppsala och en av de vid kröningen assisterande biskoparna att personligen jämte ombud från de övriga sv biskoparna inställa sig i Rom för att stå till svars. Genom ett annat påvebrev fick de tre nordtyska biskoparna samma dag order att söka få till stånd förlikning. 1220 reste en av de vid kröningen assisterande biskoparna, biskop Bengt (bd 3) i Skara, till Rom, vilket resulterade i ej mindre än 26 påvebrev om sv förhållanden från tiden 3 nov 1220—25 mars 1221.

Den dag, då J kröntes i början av 1219, utfärdade han ett privilegiebrev för de sv biskoparna, som innebar en förnyelse av faderns privilegiebrev av 1200 och i viss mån en utvidgning av detta. Samtidigt tillkom ett gåvobrev till linköpingsbiskopen Karl, i vilket han nämner denne som sin kansler, som stött honom i såväl motgång som medgång, och kallar honom sin släkting (cognatus). Karl var nämligen brorson till J:s morfar Birger brosa. Som vittnen nämns i brevet ärkebiskopen och tre biskopar samt fem världsliga stormän, främst jarlen Karl den döve, som torde vara identisk med en bror till Birger brosa. Bland de övriga fyra var Karl den döves son Ulf, senare känd som jarl under namnet Ulf fase, samt biskop Karls bröder lagman Eskil (bd 14) och Bengt. Det är alltså tydligt, att de stormän, som enligt det ovannämnda påvebrevet gjort J till konung, var hans mödernefrän-der av den s k Folkungaätten (bd 16).

Året efter Valdemar "sejrs" bekanta korståg till Reval for J 1220 enligt den samtida lettiske prästen Henriks krönika med jarlen Karl den döve, flera biskopar och en stor här till Estlands västkust ("Rotalia"). Där tog han sitt högkvarter på Leal, varifrån svenskarna trängde in i landet, döpte och byggde kyrkor. Sedan fredlig kontakt etablerats med danskarna i Reval, återvände J till Sverige. Kort därpå erövrade öselborna Leal, varvid både jarlen och biskop Karl stupade, enligt sv annaler 8 aug.

Västgötalagens kungakrönika, som anses ha tillkommit blott några decennier efter J:s död, och vars författare synes ha sympatiserat med hans släkt, uppger, att han var mycket "godvillig", och att hela Sverige sörjde honom. Enligt samma källa begrovs han i Alvastra liksom sina förfäder. Han var den siste manlige medlemmen av sin släkt.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: S Axelson, Sverige i utländsk annalistik 900—1400 (1955), s 59 f, 63, 70; S Bolin, Om Nordens äldsta historie-forskn (1931), s 155, 158 f, 223; Y Brilioth, Medeltiden (Handbok i sv kyrkohist, 1, 2 uppl, 1959); W M Garlgren, Om Finlands relationer till Sverige o påvedömet 1216—37 (HT 1950), s 254—258; S Carlsson, Folkungarna (PHT 1953); DS 1 (1829); H Fleetwood, Sv medeltida kungasigill [,1] (1936); O Frödin, Alvastra under medeltiden (Meddel från Östergötlands fornminnes- o museifören 1918), s 96, 98, 100; J Gallén, Sigtunaprosten Gaufrids o Skarabiskopen Bengts Romresa ännu en gång (FHT 1945); I Landquist, Västgötalagens litterära bilagor (Skr utg av VSL, 26, 1941), s 44; E Lönnroth, Från sv medeltid (1959), s 19—23, 27; A Schück, Torgny lagmans strafftal på Uppsalatinget (SvT 1949); dens, Till Sverker dy:s hist, 1. Sverkers familjeförhållanden (HT 1956), s 277 ff; H Schuck, Ecclesia lincopensis (1959), s 53 f; dens, Kansler o capella regis under folkungatiden (HT 1963), s 144; SRS 1: 1 (1818), s 49, 62, 85, 3: 1 (1876), s 3, 317; ST 1 (1877); G Storm, Den "buxelöse Jarl" i Sverige (HT 1903); A M Strinnholm, Sv folkets hist, 4 (1852); H Toll, Konung Sverker den andres drottningar (Fornv 1920); dens, Konung J:s sigill (1947); S Tunberg, Folkungarna (SvT 1951), s 210; dens, Jon jarl (Fornv 1951), s 302 f; K B Westman, Den sv kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III :s (1915), s 240, 261—279; K G Westman, Sv rådets hist till år 1306 (1904), s 6 ff. — L Sjödin, Medeltida kanslistilar i Sverige (MRA 1959—61), s 310.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Sverkersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12098, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12098
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Sverkersson, urn:sbl:12098, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se