Folke L H Johansson

Född:1899-02-05 – Klara församling, Stockholms län
Död:1972-04-05 – Danderyds församling, Stockholms län

Generaldirektör, Skogsman


Band 20 (1973-1975), sida 326.

Meriter

2 Johansson, Folke Ludvig Hemming, son till J 1 i hans första g, f 5 febr 1899 i Sthlm, Klara, f 5 april 1972 i Danderyd, Sth. Studentex vid h a reallärov på Norrmalm vt 18, civ:jägmästare vid Skogshögsk i Sthlm 24, anst hos olika skogsbolag o hos riksskogs-taxeringsnämnden 24—26, sekr i Sv skogs-vårdsfören 26—40, bitr sekr i komm ang utnyttjande av skogstillgångarna 16 okt 31—4 jan 33, sekr i skogsutredn 23 juli 36—10 jan 41, i centralrådet för Skogsvårdsstyr: ernås förb 37—41, i Sv skogsvårdsfören o stiftelsen skogsveckan 40—47, byråchef i skogsstyr 20 juni 41—47, särsk sakk i skogslagsutredn 25 sept 42—27 maj 46, led av komm ang skogs-vårdsstyr:erna 17 mars 44—4 dec 45, ordf i komm rör utbildn av lantmäteri- o lantbruksingenjörer 46, VD o led av styr för Skogs-sällsk, Gbg, 47—54, ordf i styr där från 66, ordf i lantbruksnämnden i Gbgs o Bohus län 48—51, i komm för skoglig fotogram-metri 49—54 (i dess nämnd 54—63), i fören Västra Sveriges skogsmän 49—56, led av FAO-komm:s expertråd 50—57 (av FAO-komm 57—66), av fotogrammetriut-redn 52, överdir o chef för skogsstyr 1 april 54, generaldir 1 juli 64—66, led av styr för träforskn:inst 54—68, av styr för Skogshögsk o skogsforsknintinst 54—66, av skogsvårdsut-redn 55, av jordbruksutredn 60, ordf i nämnden för skoglig flygbildteknik 63—69. — LLA 56(ordf i dess skogsavd 58—62, v preses 63—66, preses 67—71).

G 1) 13 april 29 i Sthlm, Osc, m Rainau Cecilia Rylander, f 14 febr 04 där, Hedv El, f 1 aug 31 där, ibid, dtr till grosshandl Adolf Alfred R o Cecilia Mathilda Jonsson; 2) 30 april 37 i Sthlm, Kungsh, m Karin Märta Maria Kallin, f 15 juni 11 där, Kat, dtr till sjökaptenen Thure Gustaf Emanuel Johansson o Anna Katarina (Karin) Kallin.

Biografi

Efter studentexamen i Sthlm och genomgången skogshögskola ägnade Folke J under nära ett halvsekel sina tjänster åt det sv skogsbruket, där han verkade både inom den statliga administrationen och inom den ideella skogsvårdsrörelsen. Personligen anspråkslös och tillbakadragen men begåvad med stor arbets- och organisationsförmåga och en eminent skicklighet som sam-ordnare, utredare och skribent avancerade han snabbt till allt ansvarsfullare befattningar för att sluta karriären som chef för skogsstyrelsen.

Denna post tillträdde J i ett skogligt brytningsskede, då kraftiga omställningar — strukturellt, tekniskt, ekonomiskt och skötselmässigt — var på gång inom skogsbruket. I spetsen för den centrala administrationen för den statliga verksamheten för det enskilda skogsbruket behövdes det en man som kunde lugna de på en del håll litet upprörda vågorna och utan att själv träda i förgrunden allt för mycket kunde få tankarna och krafterna inriktade på gemensamt framåtsiktande handlande. För denna delikata uppgift hade J de bästa förutsättningar genom sin vidsynthet och koncilians, sin mångfasetterade kunnighet och sin osedvanliga förmåga att väga och sammanjäm-ka skilda synpunkter och meningar — att hålla de stora linjerna utan att förlora sig i futtigheter. Under sina tolv år som skogsstyrelsens chef kom han med stöd av dessa egenskaper att leda verkets utveckling till ett modernt serviceinriktat, skogligt centralorgan med viktiga utredande och samordnande uppgifter.

Vid sidan om sin ordinarie verksamhet — vare sig denna nu gällde sekreterarskapet hos Sv skogsvårdsföreningen eller Skogsvårdsstyrelsernas förbund, byråchef- och verkschefskapen i skogsstyrelsen eller direktörsposten i Skogssällskapet — fick J under årens lopp motta ett stort antal uppdrag av statlig eller halvstatlig art. På det internationella planet kan särskilt framhållas FAO-verksamheten och på det nationella området ledamotskapen i 1955 års skogsvårdsutredning och 1960 års jordbruksutred- ning, där han gjorde uppmärksammade insatser. I arbetet på tillkomsten av 1948 års skogsvårdslag tog J verksam del, och den nya virkesmätningslagstiftning som trädde i kraft på hösten 1967 grundade sig i väsentliga stycken på hans personliga insatser.

J var initiativtagare till ett bättre utnyttjande av flygbildstekniken inom skogsbruket, ett intresse som väckts redan på 1920-talet under en studieresa i Nordamerika. Han ledde i över 20 år nämnden för skoglig flygbildsteknik och dess föregångare.

J:s skicklighet som skribent kom redan tidigt till synes. Som sekreterare hos Sv skogsvårdsföreningen ägnade han särskilt intresse åt föreningens publikationer, tidskrifterna såväl som handböcker och upplysningsbroschyrer. Åtskilliga är också de uppsatser och artiklar som författats av honom, merendels utan signum, eller grundar sig på uppslag av honom. Genom sin ställning i den skogliga organisationen kom han med sina inlägg att i hög grad påverka den skogliga debatten.

I allt sitt handlande förstod J att ingjuta en atmosfär av avspänt lugn och trygghet och av alltid vänlig positiv anda, som var stimulerande och inspirerande för arbetsinsatserna. Hårda och skarpa ord, auktoritetsattityder och kategoriska omdömen och uttalanden var honom helt främmande. Han ville få människor att reflektera och handla som självständiga individer, utan pekpinnar, men uppslag och intentioner strödde han givmilt och försynt omkring sig, så att mottagarna knappt märkte impulsgivningen.

Författare

Sten Beskow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De 1000-åriga giganternas pelarsal [sign] (Skogvaktaren, årg 39, 1929, Sthlm, s 295—300). — Svensk ved eller importerat bränsle? Sthlm 1933. 38 s. [Anon.] (Svenska skogsvårdsföreningens folkskrift. N S. Nr 3.) [Annan uppl s å; ej anon.] — 1937 års skogsbrandlag med kommentarer. Sthlm 1937. 44 s. (Svenska brandskyddsföreningens handböcker, 6.) 2. uppl 1939. — En viktig angelägenhet: vedförsörjningen. Sthlm 1939 [—40]. 26 s. [Anon; tills med E J Wiel-Berggren.] 2. uppl 1940. 33 s. — Samling av författningar rörande skogsvården m. m. utg. Sthlm 1941. VIII, 357 s. (Tills med B Fallenius.) — Flygbilden i skogsbruket (Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, årg 101, 1962, Sthlm, s 441—467; tills med P O Fagerholm m fl). — Skogsbrukets rationaliseringssträvanden och skogsvårdslagen (ibid, 104, 1965, nr 1/2, s 39—70). — Flygbildsnämnden — hur fungerar den efter två år? (Silvanus, 1965, Sthlm (tr Nyköping), nr 4, s 4—6; även sep, (4) s = Information nr 1, 1965). — Skogsbruket under omvandling (Lantbruksteknisk kalender, årg 24, 1966, Sthlm 1965, s 62—66). — Ny giv i skogsbrukets flygbildsteknik — utvecklingsverksamheten vid en vändpunkt (Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, årg 65, 1967, Sthlm, s 97—113). — Erik Lundh in memoriam (ibid, s 637—641). — Bidrag i Skogen, årg 14—17, 1927—1930, 20—22, 1933—1935, 26, 1939, (redaktionssekr 1930—37), Sthlm, 4:o.

Redigerat o utgivit: Skogen, årg 30—34, 1943—1947, nr 18, Sthlm, 4:o (redaktör o ansv utg). — Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, [årg 42—45,] 1944—1947, nr 4, [Sthlm, tr] Norrtälje (d:o).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Beskow, art:ar om J i Skogseko 1966, nr 6—7 o 1972, nr 4; R Hjorth, nekr över J i Skogen 1972, nr 6.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Folke L H Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12139, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Beskow), hämtad 2020-11-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12139
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Folke L H Johansson, urn:sbl:12139, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Beskow), hämtad 2020-11-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se