Meriter

Johansson, Anders Gotthard, f 8 maj 1891 i Åker, Jönk, d 2 febr 1968 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: byggmästaren Johan August J o Ida Paulina Johansdtr. Elev vid hal i Jönköping 02, studentex där vt 11, inskr vid StH ht 11—24, FK där 14 dec 18, konstrecensent i NDA 18—19, konst- o litteraturrecensent i Aftontidn 19—20, i Aftonbladet 21—29, medl av Bonniers konversationslex:s red 22—29, huvudred 27—29, medl av dess red:komm från 37, medarb i SvD 30—57, led av styr för Sv slöjdfören 31, ordf där 51—60, ordf i Eva Bonniers donationsnämnd 36—40, led av styr för Hemmens forskn:inst 44—52, för Nord konstförb från 45. Konstkritiker. — KorrespLVHAA 50, fil hedersdr vid UU 31 maj 55.

G 13 april 21 i Sthlm, Maria, m Saida Hilda Maria Malmberg, d 4 mars 96 i Uppsala, dtr till skogvaktaren Carl Gustaf M o Mathilda Eriksson.

Biografi

"Jag är och håller det även i denna oförnuftiga tid för en mänsklig ära att vara rationalist. Men jag tror också på en värld utanför rationalismens — om högre eller lägre är mig egalt, men en annan. Konsten är för mig ett uttryck för det irrationella i tillvaron ..." Denna självkarakteristik är en av nyckelformuleringarna i Gotthard J:s inledning till sin bok Kritik, summeringen av hans verksamhet fram till 50-årsdagen. Den förklarar både vad som någon gång kan tyckas motsägelsefullt i hans insats och värderingar och den fruktbara spänningen och mångsidigheten i hans gärning.

Efter studentexamen i Jönköping började J — enligt ovan citerade självkarakteristik "en Martin Birck från landsorten" — sina akademiska studier vid Sthlms högskola för Karl Warburg och Martin Lamm. Han blev fil kand där 1918 och sysslade sedan en smula trevande med olika litteraturhistoriska forskningsprojekt, bland annat en studie över Naturskildringen i Röda rummet, samtidigt som han engagerade sig i den aktuella kulturdebatten som konstkritiker, främst i Aftonbladet. Han medarbetade också i Bonniers konversationslexikon, där han 1927 blev huvudredaktör. Inte minst denna senare fas i hans utveckling blev betydelsefull. Han förvärvade då sitt encyklopediska vetande och finslipade sitt i grunden lexikala skrivsätt, präglat av saklig förtätning och ofta bländande elegans. Under denna tidiga 20-talsperiod förblev han i tecknet av sin ungdoms idoler Oscar Levertin och Hjalmar Söderberg estet, livligt intresserad av modern litteratur med tonvikt på Hjalmar Bergman och Pär Lagerkvist, naivistiskt måleri och inte minst teater. Per Lindberg var hans vän från studieåren.

Redan 1924 kan man emellertid spåra hans begynnande uppbrott från esteticismen i en artikel om Skönhet och nytta, ett motsatspar som sedan dess skulle följa honom genom livet: "Jag vill i detta sammanhang göra den hårresande bekännelsen att jag på fjolårets Göteborgsutställning mottog det starkaste skönhetsintrycket icke på konstavdelningen .. . utan i maskinhallen. Men hur många människor uppskatta skönheten i ett modernt lokomotiv?" Fem år senare mötte han på en studieresa i Tyskland för första gången den kontinentala funktionalismen. Mötet innebar "en ny födelse", och när Sthlmsutställningen 1930 öppnades på Djurgården, stod han beredd att enrollera sig i generationskampen för den nya arkitekturen. I en serie magistrala artiklar i SvD, som från och med detta år blev hans språkrör, tog han reservationslöst ställning för de nya idealen, vilket väckte desto större uppmärksamhet som de liberala och socialdemokratiska tidningarna intog en skeptisk eller direkt avvisande hållning till funktionalismen.

För J blev bostadsproblematiken det centrala, och därmed fick han också den för honom själv avgörande kontakten med Sv slöjdföreningen och dess dåvarande direktör, Sthlmsutställningens generalkommissarie, Gregor Paulsson, som han skulle bli trogen livet ut. Därmed inträffade också det till synes paradoxala att J i stor utsträckning själv kom att deltaga i det praktiska arbetet, t ex vid planeringen och genomförandet av en lång rad utställningar alltifrån Fritiden i Ystad, där inledningskapitlet skrevs till folkhemmets fritidspolitik, och till H 55 i Helsingborg. 1939 tog Sv arkitekters riksförbund i samarbete med Slöjdföreningen initiativet till den första stora bostadsutredningen. Denna blev J:s mest angelägna och mest problematiska uppgift. När slutredovisningen offentliggjordes efter 20 års mödor, hade utvecklingen inte minst på den metodiska sidan rusat förbi. Emellertid blev den en pionjärinsats, ur vilken både Hemmens forskningsinstitut, Köksstandardiseringen och den övriga viktiga utredningsverksamheten växte fram. J gjorde vidare en vägröjande insats exempelvis för bevarandet av Gamla stan och för en planering av skärgårdens fritidsbebyggelse. I sin inställning till bostads- och planeringsfrågor tog han avstånd från politiken till skillnad från den ganska markanta gruppen av politiserande arkitekter.

Som konstkritiker var J lyhörd för budskapet från udda, särpräglade målare som Helene Schjerfbeck, Helmer Osslund, Carl Kylberg och bland de yngre Evert Lundquist, konstnärer som uttalat bekände sig till "det irrationella". Han var däremot överraskande och ofta kategoriskt negativ mot eller helt likgiltig för den kubism och de konstruktiva konstriktningar som idémässigt hörde samman med funktionalismen. I ett föredrag i början på 50-talet summerade han sin uppfattning: "För min del vill jag i varje fall hoppas att 50-talet skall ge oss en fri konst, som åter begagnar sin frihet, och en nyttokonst, som vill på en gång vara nyttig och konst." J var emellertid inte endast den briljante skribenten, analytikern och programskrivaren bakom i vissa stycken oöverträffade utställningar — kung Gustaf VI Adolf kallade honom i samband med utställningen på Guldheden "principielle Johansson" — han var i sin stora vänkrets en ojämförlig och flödande resonnör, som i ofta blixtrande kvicka monologer generöst delade med sig av djupa kunskaper och snillrika infall. "Bara en bråkdel av hans tankevärld finns bevarad i hans tryckta kvarlåtenskap."

Författare

Ulf Hård af Segerstad

Arkivuppgifter

J:s boksaml i Sveriges arkitekturmus, Sthlm. Strödda brev från J i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Två fabler av Strindberg [meddelade] (Minnesskrift utg af föreningen Modersmålsvännen vid Jönköpings läroverk till dess 50-årsdag, Jönköping 1915, s 84— 91; omtr i OoB, årg 28, 1919, Sthlm, 4:o, s 141—144). — Strindbergs Paria (Forum, årg 2, 1915, Sthlm, 4:o, s 381—384). — Strindbergslitteratur (ibid, 3, 1916, s 538 f). — Fröken Julie (ibid, 4, 1917, s 94—96). — Svenskt porträttmåleri 1700—1850 [rec av utställning i FrKA] (ibid, s 586—588). — Hofrättshusets och gamla rådhusets i Jönköpings arkitektur. Jönköping 1917. 4:o. 7 s. [Ur Jönköpingsposten s å.] — En romansk dopfunt i Småland (Rig. Tidskrift utg av Föreningen för svensk kulturhistoria, årg 8, 1925, Sthlm, 4:o, s 206—225). — Problemet Staden mellan broarna (SSEÅ 1930, Sthlm, s 35—48; även sep, 1935, 51 s, jämte E Palmer, Befolkning och bostäder i Staden mellan broarna, och G Selling, Saneringen av Staden mellan broarna). — Konstindustrien på Stockholmsutställningen (OoB, 39, 1930, s 485— 496). — Funktionalism och traditionalism i svensk konstindustri. Randanteckningar till Stockholmsutställningen (TT, årg 60, 1930, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, allmänna avd, s 333—339). — Funktionalismen i verkligheten. Sthlm 1931. 4:o. 318 s. — Inledning (Svenska slöjdföreningens propagandautställning Det moderna hemmet. Radhus i Ålsten, 4—26 mars 1933, Sthlm 1933, s 3—5; ny uppl så). — Välja tapeter. Några synpunkter vid tapetval. Sthlm [1934]. 16 s. — Norrmalmstävlingen (SSEA 1934, s 185—212).— Funktionalismens framtid. Kritiska betraktelser. Sthlm 1935. 102 s. — [Förord:] Mälar-drottningens kammartjänare (R Hentzel m fl, Mälardrottningens underbara öden. Från Gustaf III till Gustav V, Sthlm 1939, 4:o, s 1—4, 2. utökade uppl 1953, s VII—XI). — Småland. Bd 1. Jönköpings och Huskvarna kyrkor. Sthlm 1940. 4:o. 183 s. (Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inventarium . . . utg av S Curman o J Roosval, 48.) — Helene Schjerf-becks konst. Ett urval målningar, teckningar och litografier med inledning. Sthlm 1940. 4:o. 51 s, 48 pl-bl. [Ny uppl] Sthlm 1943. - Kritik. Sthlm 1941. 347 s. — Bo E:son v. Zweigbergk. Minnesutställning i Gävle konstsalong den 3—17 december 1941.Uooå. 16 s. [Föret.] — Trettiotalets Stockholm (SSEÅ

1942, s 165—235; även sep, 75 s). — Stockholm i närbild. Från stormaktstiden till sekelskiftet. En bilderbok sammanställd. Sthlm

1943. 4:o. 226 s. (Tills med G Selling o G Axel-Nilsson.) ¦— Kolmätargränd och Kanslihuset (SSEA 1944, s 181—196). — Vilka äro våra kulturella huvudargument i utlandspropagandan? (Affärsekonomi, årg 12, 1944, Sthlm, 4:o, s 554, 594). — Si Ulla dansar. En bilderbok om Bellmans Stockholm. Sthlm [1945]. 4:o. 205 s. (Tills med G Selling o G Axel-Nilsson.) — Helene Schjerfbeck, Fyrtioåtta reproduktioner med text av G J. Sthlm 1945. Fol. (12) s, 48 pl. — Utställningsväsendets förfall (Byggmästaren, årg 25, 1946, Sthlm, 4:o, s 357 f). — Prins Eugen som Stockholmsskildrare (SSEA 1947, s 9—20). —¦ Mälardrottningen byter kläder. Historiskt skådespel . . . efter utländska idéer. (Byggm, 27, 1948, s 387—407). — Come la Svezia cerca di risolvere il suo problema degli alloggi. Questo opusculo é pubblicato a cura delPIsti-tuto svedese per le relazioni culturali con l'es-tero. Sthlm 1947. 47 s. (Tills med A Hald o P Holm.) [Fransk version:] Comment la Suéde cherche å resoudre son probléme du logement. Cette brochure est édité par 1'Institut suédois des échanges culturels avec 1'étranger. Sthlm 1947. 47 s. [Engelsk version:] Swedish housing. Published by the Swedish institute, the Royal housing board, the National association of Swedish architects, and the Swedish society of art and crafts. Sthlm 1947. 64 s. — Strindberg och konsten (BLM, årg 18, 1949, Sthlm, 4:o, s 19—32). — Perspektiv på 40-talet. Artiklar ur Svenska dagbladet. Sthlm 1951. 55 s. — Ett samtal om den obegripliga konsten [radioprogrammet "Tidsspegel" 25.11.1951] (Hörde ni, [årg 5,] 1952, Sthlm, s 13—23; tills med E Lindegren, G Schildt o S Silow). — Fri konst och nyttokonst. Föredrag vid Grafiska institutets avslutning 20 maj 1952 (Grafiskt forum, årg 57, 1952, Sthlm, 4:o, s 227 f; även sep, 11 s). — Josef Frank och Svenskt tenn (Nationalmusei utställningskataloger, 188: Josef Frank. Tjugo år i Svenskt tenn. Nationalmuseum 21 mars— 20 april 1952, Sthlm 1952, s 4—14). — Ur svenska hjärtans djup . . . Bilder från Oscar II:s Stockholm. Sthlm 1953. 4:o. 218 s. (Tills med M Rehnberg o G Selling.) — Förord (Waldemar Bernhard, Stockholmsbilder, Sthlm 1953, fol, s 3—6). — Inledning (Sigvard Bernadottes solvarbejder 1930—1955, Khvn 1955, s [3—11]). — Hästens, järnvägens, bilens samhälle. Sthlm 1957. 28 s. [Ur Svenska dagbladet så.] — Stuttgart 1927 -Berlin 1957 (Byggmästaren, 26, 1957, uppl A: Arkitektur, s 197—200]. — Innerstadens framtid (Levande stad. En bok om Stockholm tillägnad Carl Albert Anderson den 19 juli 1959 . . ., Sthlm 1959, 4:o, s 239—250, 279 —281). — Bidrag i bl a NT, N F, årg 31, 1918, 36—37, 1923—1924, N S, årg 1—3, 1925—1927, 5—6, 1929—1930, Sthlm; Form, årg 28—34, 1932—1938, 38—42, 1942— 1946, 45—47, 1949—1951, 50—56, 1954— 1960, 64, 1968 (i redaktionskomm 1932—35), Sthlm, 4:o, samt i dagspressen. Medarb i Bonniers konversationslexikon, bd 1—12 o supplement, Sthlm 1922—29 (huvudred för bd 11—12 o suppl, 1927—29).

Redigerat: Minnesskrift utg af föreningen Modersmålsvännen vid Jönköpings läroverk till dess 50-årsdag. Jönköping 1915. 91 s. (Tills med G Karle.)

Källor och litteratur

Källor o litt: U Linde, G J (DN 16 febr 1968); R Josephson, G J (SvD 8 maj 1941); G Paulsson, Kämpe för skönhet o nytta (SvD 16 april 1968); PK:s porträttmatr 1936 (1935).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Gotthard Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Hård af Segerstad), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Gotthard Johansson, urn:sbl:12141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Hård af Segerstad), hämtad 2024-04-20.