Biografi

Kahlmeter (Kohlmeter, Kalmeter), släkt, härstammande från handelsmannen Jacob K (d omkr 1653), som var en av föreståndarna i Tyska församlingen i Sthlm. Han var far (Svea hovrätts arkiv) till Hans K (1626—86), som efter affärsverksamhet i Falun drev lukrativ handel med bergslagsjärn i Sthlm tillsammans med Hans Preuss (sedan adlad Ehrenpreus; bd 12). Han blev 3:e kämnär vid Södermalms kämnärsrätt 1667 o eo rådman i Sthlm 1669 samt var ordinarie rådman där 1671—78 o ånyo från 1683 (Gorin). K fick 1665 privilegium på ett limsjuderi där (Stråle), o 1672—75 innehade han efter sin svärfar justitieborgmästaren i Köping Olof Hisingh (bd 19, s 93) Kolsva järnbruk i Bro (nu Kolsva), Vm. Tillsammans med översten Johan von Arendten o rustmästaren David Kohl arrenderade han från 1674 hälften av klingsmidet vid Vira bruk i Roslagskulla, Sth, av Lars Fleming o från 1675 järnbruken Kvarnbacka i Linde o Stensta i Fellingsbro, båda Ör, av kronan. Kvarnbacka fick Preuss arrendera i andra hand av K som ersättning för fordringar hos honom. I Sthlm byggde K kort före 1660 ett stenhus vid den efter honom uppkallade Kolmätargränd. K var fosterfar (ej styvfar) till rådmannen i Västerås Abraham Adrians son Christian K (1648— 1726), som antog hans namn. Denne deltog i slagen vid Halmstad, Lund, Landskrona o Kliszów, adlades 1681 med namnet Riddersköld, fick 1706 överstes avsked men gick åter i tjänst 1709—10, då danskarna anföll Skåne.

Hans K:s bror handelsmannen Jacob K (d 1669) i Falun var i äktenskap med en annan dtr till den ovannämnde Olof Hisingh far till löjtnanten, sedermera bokhållaren Olof K (1658—1731) i Falun. Dennes son vice aktuarien vid Sthlms rådstuga Anton Kalmeter (1708—64) dömdes 1743 till döden för att han författat en grov smädeskrift mot Fredrik I (Carlsson 1967) men benådades med livstids fängelse i Marstrand. Frigiven tjänstgjorde han från omkr 1750 som notarie vid hallrätten i Nyköping o blev 1763 ombudsman i riksens ständers manufakturkontor. Bröder till honom var kommerserådet Henric Kalmeter (K 1) o stads- o gruvmedicus i Falun assessor Olof Kalmeter (1711—66) samt enligt en obestyrkt uppgift (Bergskoll) också kronogruvfogden vid Dannemora Anders K (f omkr 1693; d 1769), som dock i motsats till Anton o Olof ej namnes i Henrics bouppteckning. Han var morfar till bergsfogden i Uppland Anders Daniel K (1745—1813) vid Forsmark, Upps.

Jacob K d y:s änka o en Johan K (d 1705) förekommer i mantalslängderna from 1691 vid Nedre Elsborg i Falun. Enligt 1700-talsuppgift (Hb 7, p 155, KB) var han son till henne o bror till bokhållaren Olof K. Johan K var bevisligen far till gruvdrängen Olof Johansson K (1704—58) vid Nedre Elsborg. Dennes sonsons son handlanden Per Gustaf K (1812—88) i Falun var far till Thore K (1869—97), som blev fil dr i fysik 1886 o kollega vid Katarina lägre a l i Sthlm 1892. Hans son prof Thore Gunnar K (K 2) var far till överläkare Olof K (f 1923).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 147, nr 13, riksens ständers manufakturkontors arkiv, vol 142, p 287, kommissorialrättens över Anton Kalmeter prot o registratur, KK:s 2:a avräkningskontors rese- o traktamentsakter, nr 243, likv 94: 145, RA; filmkop av A Hulphers i Västerås SB förvarade genealogier, 1, p 238, 3, p 4 o 5, p 100, KB; De la Gardieska saml: Hä-gerstierna, vol 10: 2, LUB; orig:genealogierna: Riddersköld, RHA; H Lagergrens saml, Stadsbibi, Falun.

B Beckman, Dalupproret 1743 (1930); Bergskoll; G Bolin, Vinkällare, krogar o går-kök i Sthlm år 1671 (SSEA 1940), s 140; Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 8 (1922); H Carlborg, Kohlswa järnverk (1924); I Carlsson, Olof v Dalin o den polit propagandan inför "lilla ofreden" (1966); dens, Frihetstidens handskr polit litt (1967); C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 1668—97 (1958); S G Dahl, Lärovärks-matr för läsåret 1892—93 (1894); dens, Lärovärks-matr för läsåren 1897—99 (1900); G Elgenstierna, Köpings stads tjänstemän 1605—1905 (1907); B Ericsson, Bergsstaden Falun 1720—69 (1970); C H Flintberg, Nya små-saker til nöje o tids-fördrif, 2 (1768), s 5—16; E Hammarström, Äldre o nyare märkwärdigheter wid St Kopparberget, 2 (1789), s 135 f; K W Herdin, Uppsala på 1600-talet. Rättsväsendet, 2 (1927); K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687, 1—2 (1946); E A Jansson, Vira bruk (1943), s 12, 14 f; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); S Lindroth, Gruvbrytning o kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början, 2 (1955); E Ly-berg, Från Järntorget till Kopparberget (1949); J A A Liideke, Denkmal der Wieder-Eröffnung der Deutschen Kirche in Sthlm (1823); A Nordström, Vira klingsmedja o lie-bruk (1969), s 31; G A Ossbahr, David Cas-parsson Koril (Medd:n från Sv slöjdför 1891), s 50 f; S Rönnow, Wedevågs bruks hist (1944); SLH 1:2, 4 (1823—35); StRR; G H Stråle, Alingsås Manufakturverk (1884); Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); J Unman, Kronolog öfversikt af märkligare tilldragelser i Sthlm under år 1903 (SSEÅ 1905), s 101; F U Wrangel, Sthlmiana, 1—4 (1912); Västerås hm 2:1 (1971).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kahlmeter, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12309, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12309
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kahlmeter, släkt, urn:sbl:12309, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.