Ernst A Kallenberg

Född:1866-08-16 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1947-10-30 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Vice häradshövding, Jurist


Band 20 (1973-1975), sida 586.

Meriter

Kallenberg, Ernst Anton, f 16 aug 1866 i Malmö, S:t Petri, d 30 okt 1947 i Lund. Föräldrar: grosshandl Anton Edvard K o Nona Augusta Wieslander. Mogenhetsex vid Malmö h a l vt 84, inskr vid LU 19 sept 84, jur utr kand där 8 febr 89, auskultant i hovrätten över Skåne o Blekinge 14 febr 89, v häradsh 31 maj 92, jur utr lic vid LU 10 dec 94, disp 14 dec 94, jur utr dr 31 maj 95, prof i processrätt 11 juni 97—31 aug 31, allt vid LU, led o sekr i univ:komm maj 99— juli 01, led av aktiebolagskomm jan 05—08, sakk för utredn:ar rör univ:n o Kl mars— okt 07, led av konkurslagstiftn:komm juni 07, ordf där juni 08—nov 11, led av strafflagskommissionen mars 16—febr 23, av ett arbetsutsk inom nämnda kommission 8 april 19, ordf i sakk för behandl av frågan om ny konkurslagstiftn juni—sept 20. — LHVL 18, LFS 40.

G 18 dec 01 i Sthlm, Hedv El, m Martha Augusta Christina Silfverswärd, f 31 aug 78 där, Jak o Joh, d 21 dec 73 i Lund, dtr till kanslirådet Carl Ludvig S o Augusta Louise Siljeström.

Biografi

Av Ernst K:s tidigare produktion må särskilt framhållas De ordinära devolutiva rättsmedlen i den sv civilprocessen (1915), en framställning av den civilprocessuella rättsmedelsläran. Detta arbete kan sägas utgöra en förstudie till K:s magnum opus Sv civilprocessrätt (1917—39), en utförlig systematisk behandling av detta rättsområde. Det monumentala verket, vars utgivning sträckte sig över mer än två decennier, intar en särställning i sv rättsvetenskaplig litteratur, utfört "med säker behärskning såväl av det inhemska rättsstoffet som av litteraturen" (Olivecrona). K hade tagit starka intryck av den under slutet av 1800-talet framväxande tyska litteraturen på civilprocessens område. Med kritisk modifiering och starkt sinne för sv rättstradition sökte han infoga det sv rättsstoffet i det begreppssystem, som utbildats inom tysk doktrin. Verket, som numera av naturliga skäl har huvudsakligen historiskt intresse, hade på sin tid stor betydelse som lärobok och kunde också, främst genom den noggranna analysen av laginnehållet, tjäna som vägledning inom rättsskipningen, även om K:s "intresse för prejudikat" aldrig var särskilt livligt och med åren blev allt svalare (Olivecrona). Genom sin grundliga redovisning av gällande rätt och av de processuella institutens konstruktion och inbördes sammanhang kom verket att bli av stort värde vid förarbetet till den nuv rättegångsordningen.

Under sin långa professorstid var K, vid sidan av J Thyrén och C Björling, en förgrundsgestalt i den lundensiska jurispruden-sen. Genom sitt starka, av djup ansvarskänsla burna intresse för undervisningen och dess krav, sin klara och stringenta framställningskonst, sin iver att göra sina lärjungar delaktiga av vetenskapens resultat och väcka dem till självständig tankeverksamhet vann K stort anseende som akademisk lärare och kom att utöva ett betydande inflytande på juristutbildningen. Hans personligt präglade framställningssätt kunde stundom ta sig sarkastiska uttryck, och han var en fruktad examinator.

K var i första hand den grundlige, systematiskt inriktade vetenskapsmannen och den noggranne, fordrande rättsläraren, en av sin tids främsta processualister. Men han ägde också sinne och intresse för själva lagstiftningsarbetet. Under mer än två decennier anlitades han för betydelsefulla offentliga sakkunniguppdrag på lagstiftningens område. Universitetskommittén 1899, där han var både ledamot och sekreterare, hade till egentlig uppgift att skapa modernare bestämmelser för tillsättande av akademiska lärarbefattningar men kom också med förslag till nya statuter för universiteten. Det förslag, som framlades av 1905 års aktiebolagskommitté, där K var en inflytelserik ledamot, lades till grund för 1910 års lag om aktiebolag. Särskilt viktig blev K:s insats i 1907 års konkurslagstiftningskom- mitte, där han från 1908 förde klubban och vars 1911 avgivna betänkande i väsentlig mån torde ha präglats av hans intentioner. Sedan ett därpå grundat förslag till konkurslag ej vunnit framgång, fick K i uppdrag att leda en omredigering av detta. Dess resultat ledde till 1921 års konkurslag, som vars egentlige auktor K torde kunna betecknas.

Den stramt juridiska läggning och intresseinriktning, som väl kan sägas ha utmärkt K, innebar ingalunda intellektuell begränsning eller ensidighet. Han ägde stora kunskaper på skilda fält, en omfattande historisk bildning och starka filosofiska intressen, med åren alltmer fördjupade och särskilt inställda på religionsfilosofiska problem. I hans bibliotek intog engelsk skönlitteratur en betydande plats, och han läste gärna engelskspråkiga detektivromaner. Med sin utpräglade självkänsla och starkt kritiska inställning till omvärlden företedde K utåt vanligen en kärv och reserverad hållning, och han var ingen odlare av kollegialitet eller sociala relationer i allmänhet. Trots sin kärvhet visade han sig dock inte okänslig för erkännande och vänlighet.

Författare

Einar Sprinchorn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av K:s papper i LUB. UUB (bl a till G Annerstedt).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1894—1940, se LUM 1939, Lund 1940, s 211 f. — Artiklar i Svensk juristtidning, årg 26, 1941, 29—30, 1944—1945, 34, 1949, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Å Hassler, E K sjuttio år (SvJT 1936); Justitiematr 1941 (1941); LUM läsåret 1924—1925 (1925); K Olive-crona, E K (SvJT 1947). — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst A Kallenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12322
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst A Kallenberg, urn:sbl:12322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se