Meriter

1 Kallstenius, Gottfrid Samuel Nikolaus, f 13 juli 1861 i Västervik, d 26 maj 1943 i Storängen, Nacka. Föräldrar: telegraf dir Gustaf Samuel K o Emma Johanna Hammarström. Mogenhetsex vid h a l i Linköping vt 80, inskr vid UU ht 80—vt 83, elev vid E Perséus målarskola 83, vid FrKA:s lärov 30 aug 84—88, studier i Frankrike o Italien 91—94, innehavare av konstnärsstip med undervisn:skyldighet i dekorativ konst vid FrKA 1 jan 98—1 jan 04, lär i dekorativ konst vid FrKA 1 okt 10, v prof där i samma ämne 28 maj 12—34. Skriftställare, kompositör. — LFrKA 00, LM A 17.

G 15 juli 91 i Sthlm, Hedv El, m konstnärinnan Gerda Maria Roosval, f 10 febr 64 i Kalmar, d 20 aug 39 i Västervik (enl db för Nacka), dtr till grosshandl o konsuln John Oscar R o Johanna Augusta Kramer.

Biografi

Efter studier vid Västerviks läroverk och Linköpings gymnasium blev Gottfrid K student 1880. Han började därefter studera medicin vid Uppsala univ och vid sidan därav klassiska språk, litteraturhistoria och estetik. Studierna avbröts i mars 1883, då K insjuknade i reumatisk feber, varefter han fick faderns tillstånd att följa sin önskan att bli konstnär. Efter förberedande studier vid E Perséus målarskola antogs han aug 1884 till elev vid FrKA:s läroverk och flyttades 10 maj 1886 till högre klass. Han erhöll 1887 den hertigliga medaljen för målningen September och den k medaljen 1888 för målningen Kyrkogård i höstsol (Västerviks rådhus), utförd liksom andra arbeten från denna tid i en intim realism. Under studieåren tillkom även målningen En dödsbädd (1885), en stämningsfullt återgiven minnesbild med syskonen Evald och Anna vid moderns dödsbädd 1881 (enskild ägo). En målning från 1889, Lindar, belönades med andra guldmedalj vid den internationella utställningen i Munchen 1890. Ytterligare guldmedaljer erhöll K vid världsutställningen i S:t Louis 1904, i München 1905, Buenos Aires 1910 och San Francisco 1915.

K erhöll 1891 ett resestipendium från FrKA:s särskilda understödsfond och företog därefter tillsammans med sin studiekamrat och nyblivna maka Gerda Roosval-K en treårig studieresa till Frankrike och Italien. I Frankrike var han en tid elev till R Collin samt besökte Bretagne och Grez, där han 1892 utförde flera arbeten, bl a Tvätterskor, Grez, en friluftsmålning med väl studerade dagrar och valörer. Över Schweiz for han 1893 till Italien och blev i Rom tillfrågad av envoyé Carl Bildt, om han ville utsmycka ett kapell i Birgittaklostret. Han ansåg sig dock inte mogen för uppgiften, men blev intresserad av monumentalutsmyckning och började i Siena ingående studera senmedeltida utsmyckningar, både teoretiskt och genom kopiering med särskild inriktning på alfrescomålning. 1894 bosatte han sig i Sthlm och 1906 i Storängen. Från 1904 ägde han även en sommarbostad i Källvik i Norra Tjust, varifrån han hämtat många av sina motiv.

Konstpolitiskt kom K att stå lojal till FrKA, liksom några andra jämnåriga, ibland kallade "1889 års män". Han tillhörde från början den 1890 tillkomna Sv konstnärers förening, vilken ville verka för konstutställningar, dit alla sv konstnärer skulle kunna inbjudas deltaga. Föreningen kom dock snart i motsättning till Konstnärsförbundet men hade goda förbindelser med FrKA. K var föreningens sekr 1899—1910. Han innehade jan 1898—jan 1904 ett konstnärsarvode med skyldighet att undervisa i dekorativ konst samt uppfördes 24 jan 1910 i första förslagsrummet av FrKA till en professur i landskapsmålning men blev ej utnämnd. Däremot blev han lärare i dekorativ konst vid FrKA 1 okt 1910 och vice prof där 1912.

I ett brev från Venedig till FrKA 1893 filosoferade K över begreppet nationell konst, något som han i stort sett ansåg saknas i Sverige. "En konstgren skulle man kanske kunna säga vara nationell, och det är landskapsmålningen, målarkonstens lyrik." Hemkommen drogs K med i tidens romantiska stämningsmåleri, och hans speciella område blev det småländska kustlandskapet med vatten, klippor och tallar. Tidigast återgav han ofta tallskogen i solnedgångsbelysning, senare även i klart dagsljus. I skildringen av tallskogens färger och stämningar förenade han naturalism och lyrik. Bland hans arbeten kan nämnas ett skärgårdslandskap från 1905 (Harpsund) och Morgon från 1936, återgivande ett kustlandskap med en dominerande tall (Västerviks läroverk), bägge monumentalt utformade. En syntes av sitt hemlandskap skapade K 1902 i målningen Småland med motiv från trakten av Storebro (Malmö mus). En annan typ av landskapsmålning utförde han 1895 med Månskensnatt, ett motiv från Klinte på Gotland (NM).

K:s konstnärskap inskränkte sig dock inte enbart till landskap. Han utförde även målningar med motiv från industrin, som t ex Martinverket vid Avesta järnbruk (1914, enskild ägo), med religiösa ämnen, som Mästaren kommer (Immanuelskyrkan, Norrköping) och på äldre dagar tom målningar med symboliskt innehåll. Han har även utfört kyrklig utsmyckning, som altartavla 1905 och pannåer för predikstolen i Västerviks nya kyrka. I fem landsortskyrkor finns altartavlor av hans hand. Förslag till monumentalutsmyckning i Västerviks läroverk, utförda av K på 1930-talets början med motiv från Västervik på 1860-talet, kom inte till utförande (skisser i Västerviks läroverk).

De studier i måleriets teknik, som K började i Siena, fortsatte han under hela sin levnad. De resulterade i ett par skrifter (se nedan). Hans stora tekniska bibliotek jämte hans samlingar av stoffer, mineralier m m donerades av hans arvingar till Institutet för materialkunskap vid FrKA. Hans kamp mot mindervärdiga färger resulterade i tillkomsten av firma Wilh Beckers normalfärger, för vilkas tillverkning K var kontrollant under flera år.

K var, liksom flera medlemmar av sin släkt, mycket musikalisk och har utfört en del kompositioner. Han var även litterärt verksam.

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

K är repr i ett flertal museer i Europa o Amerika. — Hans ms Minnen o fantasier (av biografiskt intresse) i familjens ägo. Brev till honom (bl a från A Schultzberg o E Österman) i FrKA. Brev från K i KB (bl a till R Haglund) o i LUB (till E Wrangel).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oljemåleriet. Färgstoff och bindämnen. En framställning med stöd av äldre och nyare källor samt på grund av egna rön. Utarb. Sthlm 1913. 235 s. — Handbok i oljemålning. Sthlm 1915. 80 s. ([Omsl:] W. W:s handböcker. 16.) 2. uppl 1919. 83 s. 3. omarb uppl 1925. 4. uppl 1933. 5. uppl 1938. 85 s. 6.—11. uppl 1943, 1945, 1946, 1949, 1952, 1958. — Dikter och hugskott. Sthlm 1917. 160 s. — Monologer. Dikter. Sthlm 1929. 134 s. — Konsten, dess väsen och betydelse. En psykologisk studie. Sthlm 1931. 221 s. — Verner Åkerman, Robert Lundberg, Karl Nordström (Hågkomster och livsintryck 23: Konstnärsfolk. Upps 1942, s 93—110).

Redigerat (utgivit): J Bauer, Ritkurs för Sveriges barndomsskolor. H 1—12. Sthlm 1913. [Varje häfte:] 16 s. Anvisningar för läraren. Sthlm 1913. 16 s. (Tills med C Granér, G Lidman o K Steenborg.) [Ny uppl] 1928. — Ur gamla papper. En student på fyrtiotalet [J Hammarström]. Sthlm 1923. 160 s, 1 karta.

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot 1910 o elevmatr, FrKA.

Elevmatr för FrKA:s läroverk 1882/83— 1907/08 o för Konsthögsk 1908/09—1933/34; A Kumlien, G K (Sv konstnärernas fören. Utställn 1944); E Lindberg, nekr över K (Meddel från FrKA 1943); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 2 (1928); H Schiller, Med sv konstnärer söderut, 2 (1933); dens, Sv konstnärer (1936); A-S Schotte-Lindsten, G K o hembygden (Minnesutställn över K i Västervik 1961); S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 2 (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gottfrid S N Kallstenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12332
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gottfrid S N Kallstenius, urn:sbl:12332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.