Meriter

Karitz, Anders, f 28 febr 1881 i Ö Sönnarslöv, Krist, f 10 febr 1961 i Uppsala. Föräldrar: torparen Per Henriksson o Johanna Nilsdtr Karitz. Mogenhetsex vid Ystads h a l 30 maj 00, inskr vid LU 14 sept 00, teol-fil ex 31 maj 01, teol studier under fem år, FK 31 maj 10, FL 31 jan 11, disp 28 maj 13, FD 31 maj 13, doc i teoretisk filosofi 2 juli 13, allt vid LU, tf prof i filosofi vid GH 1 sept 18—31 aug 19, resestip 22—24, prof i filosofi (med undervisn- o examensskyldighet i teoretisk filosofi) vid UU 12 jan 34—31 maj 46, stiftade Fören för filosofi o specialvetensk 35, led av styr där 35. — LVSL 20, LHVU 34. — Ogift.

Biografi

Sina mest betydande insatser som forskare och tänkare gjorde Anders K i utforskningen av Thomas Thorilds filosofi och i sina strävanden att klarlägga och praktiskt befrämja relationerna mellan filosofi och specialvetenskap, vilket skedde i nära samband med en av honom företagen omgestaltning av den traditionella psykologin.

K är "den som grundlagt den moderna Thorildsforskningen" (Albert Nilsson). Han har givit oss "en blick på Thorilds betydelse, som är både ny och sann" (Axel Hägerström). Ur arkiven hämtade han fram och publicerade förut okända eller förbisedda skrifter av Thorild. Ett av K genomfört metodiskt studium av Thorilds handstil ledde till avgörande dateringar av vissa av dennes skrifter. Efter att ha säkrat det textkritiska underlaget grep han sig an med att söka ange Thorilds "filosofiska ort" under täta jämförelser mellan Thorild och filosofer, som kan anses ha varit dennes "tankefrän-der" alltifrån antiken fram till hans egen tid, såsom Heraklit, Platon och Aristoteles, stoikerna och Plotinos, Cusanus och Böhme, Spinoza och Leibniz, Shaftesbury och Rousseau, Herder, Kant och Reinhold, Fichte, Schelling och Hegel samt även Kellgren och Leopold. I denna belysning framstår Thorild som ett ovanligt mångsidigt och mottagligt ingenium med vidsträckta tankeförbindelser. Med stor konsekvens följer han dock sina originellt dragna tankelinjer. I en essay med den drastiska rubriken Konsten att ställa felaktiga problem gör K ett bokslut i den bland Thorildsforskare segslitna striden om huruvida Thorild var "rationalist" eller "empirist". Han anser sig ha visat, att Thorild inte utan vidare kan placeras i något-dera lägret, en åsikt, som A Hägerström, T T Segerstedt och E Cassirer i stort sett tycks dela. K debuterade som Thorildsforskare, och till Thorild "återvände" han slutligen, då han på uppdrag av Sv litteratursällskapet fortsatte utgivningen av dennes brev.

En uppgift som K fann vara av behovet påkallad, var att söka inleda samförstånd och aktivt samarbete mellan filosofi och fackvetenskap. Den omläggning av läran om själsfunktionerna, vilken han genomför, är avsedd att skänka en fördjupad inblick i vetenskapernas ömsesidiga relationer till varandra. En dylik insikt kan emellertid vinnas först i och med att från vetandets skilda områden hämtas uppslag, ägnade att under ingående jämförelser belysa både de histo-riskt-humanistiska och de naturvetenskapliga grundbegreppens och forskningsmetodernas egenart. På grund av sin omfattande lärdom — han var licentiat i fyra ämnen: litteraturhistoria, pedagogik, teoretisk filosofi och praktisk filosofi — ägde K ovanliga förutsättningar härför.

En viktig uppgift för filosofin är enligt K att vara vetenskapsteori. Att K i dessa stycken tydligen var före sin tid, torde i sin mån förklara, varför hans insatser som filosof till en början ej alltid rönte den förståelse, som annars hade varit rimlig. Hans professorsutnämning mötte motstånd och diskuterades ivrigt i pressen. K iakttog för sin del en avgjord distans till de varandra avlösande filosofiska "ismerna"; det är lika vanskligt att hänföra honom till någon namngiven filosofisk skolriktning som det visade sig vara med Thorild. Att K i sin psykologi mest uppehåller sig vid de intellektuella, teore- tiska funktionerna, är med den antydda målsättningen förklarligt. Känsloakter och viljande får ej samma ingående behandling. De kallas av honom "derivativa" funktioner; varför de betecknas som "härledda", blir ej fullt klart. Särskilt inom känslolivets, emotionernas psykologi torde ännu åtskilligt återstå att göra.

Den av K grundade Föreningen för filosofi och specialvetenskap skulle vara ett forum för tankeutbyte och samarbete mellan företrädare för skilda vetenskaper. Där har samlats forskare och studenter från samtliga fakulteter. Föreningen utgav en skriftserie, i vilken föreläsningar vid sammanträdena publicerades. Bland dem som kom dessa strävanden till mötes, var nobelpristagaren The Svedberg. Efter donationer av K och hans syster Hilda Henriksson tillkom "Anders Karitz' stiftelse". Enligt statuterna har denna till uppgift, dels att ekonomiskt stödja "sådan filosofisk verksamhet, som står i direkt relation till specialvetenskaper", dels att dela ut anslag till "forskare, som gett prov på nya uppslag och nya forskningsgrepp, men jämväl till sådana kvalificerade forskare som av skilda anledningar, exem- pelvis oppositionell inställning till rådande vetenskaplig åskådning, akademisk orättvisa o dyl, kommit att sakna understöd från annat håll". Filosofiskt genomtänkta inlägg i fråga om fred och folkförsoning bör stiftelsen även uppmärksamma. Vidare har stiftelsen att vid behov ge ut nya upplagor av K:s tryckta arbeten och att se till att hans manuskript efter hand publiceras.

Författare

Magnus Selling

Arkivuppgifter

K:s stora saml ppr (bl a ms Studien zur Erkenntnislehre und Geschichtsphilosphie u å) i A K:s stiftelses arkiv, UUB. Hans reseberättelse som LU:s stip i LUB. Några brev från K i LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Präster, pengar och kultur [undert: q.] (Majgreven, 1908, [Lund, tr] Malmö, 4:o, s 14 f). — Thorild och hans filosofi. Bilagor: Tvänne hittills otryckta uppsatser af Thorild (LUÄ, N F, afd 1, bd 4, nr 1: Till Thorilds minne den 1 oktober 1908, Lund 1908, s 69—107, I-L). — Tankelinjer hos Thorild. Ungdomsårens filosofi. Akad avh. Lund 1913. IV, 183 s. (Ibid, 1: 9: 5.) — Thomas Thorild: a characterization (The monist, vol 34, 1924, Chicago, s 426—451; omtr i reviderad form i The personalist, vol 7, 1926, Los Angeles, s 164—177, 273—283). — Nordischer Spinozismus (Chronicon Spinoza-num, T 5, Hagas 1927, s 165—179). — Om filosofiens uppgift. Några reflektioner med anledning av befordringsfrågan i teoretisk filosofi. Lund 1929. 8 s. — Tillvarons motsatsspel. Huvudproblemen inom motsatsfilosofien. Lund 1932. 240 s. — Das philosophische Ein-heitserleben und die Mystik. Lund 1932. 90 s. — Die Gegensatzauffassung bei vorsokrati-schen Denkern. Lund 1932. 84 s. — Philo-sophie und Spezialforschung. Lund 1932. 56 s. — Vad är filosofi? Till Humanistiska sektionen och Större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet. [Omsl.] Lund 1933. 16 s. 2. uppl s å, jämte sep bilagor, 7 s. 3.—4. uppl ingår i Rätten till filosofiprofessuren, se nedan. —¦ Vad är professorskompetens? Malmö 1933. 24 s. 2.—3. uppl ingår i Rätten till filosofiprofessuren, se följande. — Rätten till filosofiprofessuren. Lund 1933. 90 s. 2. uppl s å. [Jfr föreg.] ¦— Slutpåminnelser [ang professuren]. Lund 1933. 7 s. 2. uppl så. — Filosofiens dubbeluppgift (OoB, årg 44, 1935, Sthlm, 4:o, s 148—153; utökat omtr, 8:o, Lund 1936, 24 s; ny uppl s å; italiensk övers i La cultura nel mondo, 2, Roma 1946). —¦ Modern engelsk filosofi (Pedagogisk tidskrift, årg 72, 1936, Upps, s 254—259). — [Rec av S v Dunin Borkowski, Spinoza, Bd 2, Teil 1, 1933] (Theoria, vol 3, 1937, Göteborg & Khvn (tr Gbg), s 357—359). — Till tolkningen av Berkeley och Hume. Upps 1938. 88 s. 2. uppl så. —¦ Sanning, makt och världsfred (OoB, 52, 1943, s 431—438; utvidgad fr övers i HVUÅ 1954, Upps & Wiesbaden (tr Upps) 1956, s 5—41). — Das Symbol und der seelische Funktionszusammenhang (Theo-ria, 15, 1949, Lund, s 128—140). — Förord / Filosofi och specialvetenskap / Bidrag till en historik (Skrifter utg av Föreningen för filosofi och specialvetenskap, 2: Från filosofiens och forskningens fält. Nya rön inom skilda vetenskaper, Upps 1950, s 5—68). — Kan filosofien nå längre än fackdisciplinerna? (ibid, 3, Sthlm 1955, s 1—14). — Thorild (Fest-schrift zum 500-Jahrfeier der Universität Greifswald, bd 2, Greifswald 1956, s 83—92). — Skrifter i urval. 1. Med inledning av T Brunius o S Engdahl. Solna (tr Upps) 1972. 106 s. (Skr utg av Fören för filosofi o specialvetenskap, 4.)

Utgivit: T Thorild, Brev. Ff 1/4*. Upps 1899[—1942]. 224* s. (Skrifter utg av Svenska litteratursällskapet, 19.) [Ff 1—3 (s 1—192, tr 1899—1902) utg av L Weibull.] — Skrifter utg av Föreningen för filosofi och specialvetenskap, 3: Vidgade vyer inom olika forskningsgrenar. Sthlm 1955. 259 s.

Översatt: [Ofullbordad övers till tyska av dikter av Thomas Thorild] (HVUÄ 1960— 1962, Sthlm, Göteborg, Upps, Wiesbaden (tr Upps) 1964, s 187—203).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakt 12 jan 1934, nr 41, RA; H Larssons efterlämnade papper, nr 19: 1, o M Selling, O viva viva Divinitas (otr nekr, 17 febr 1961), LUB.

A Ahlberg, Från prästgård till arbetarhögsk (1973); A K har utnämnts till prof (Soc-Dem 13 jan 1934); A K prof (SydsvD 13 jan 1934); A K 60 år (Soc-Dem 27 febr 1941); G Aspelin, A K (VSLA 1962); T Brunius, A K — en levnadsteckn (A K, Skrifter i urval, 1, 1972); dens, A K:s skrifter (ibid); F Böök, Storskolan (1940); S Engdahl, Min första prof (A K, Skrifter i urval, 1, 1972); T Eng-strömer, Inbjudn:skr till åhörande av den of-fendiga föreläsn med vilken prof i filosofi A K tillträder sitt ämbete [28 april 1934] (1934); [A Karitz], Festskr till A K (Skrifter utg av Fören för filosofi o specialvetensk, 1, 1946); H Larsson, Striden om Thorilds personlighet (DN 2 nov 1921); dens, Nya inlägg i Thorildsstriden (ibid); W Lengertz, En filosof från Gärds o hans släkt (Gärds härads hem-bygdsfören:s årsb 1945); B Liljekräntz, Doc A K 50 år (SydsvD 27 febr 1931); E Ljungberg, Essay d'adaption d'un plan fonctionell psy-chique aux phénoménes psychopathologique (Acta psych et neur, suppl 47, 1947); E Nilsson, Albert Nilsson. En levnadsteckn (1973); A Nyman, Hans Larsson. En sv tänkareprofil (1945); Å Ohlmarks, I paradiset (dens, Levnadsminnen, 1, 1965); presskommentarer ang tillsättn 1931—33 av filosofiprofessuren i Uppsala (A Karitz, Rätten till filosofiprofessuren, 1933, bil 3: Ur pressen); T Segerstedt, I dag (GHT 26 juni 1933); M Selling, En filosof (Lundagård 1932, nr 12); dens, A K in memoriam (SvD 14 febr 1961); Under Lundagårds kronor, saml 4 (1957); UUM 1937— 1950 (1953); W Wahlöö, En filosof om filosofisk undervisn (SydsvD 29 juni 1934); E Wigforss, Minnen, 1—2 (1950—51); G Åkerholm, Intervju med A K (Lunds dagbl 28 febr 1931).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Karitz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12353, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Selling), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12353
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Karitz, urn:sbl:12353, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Selling), hämtad 2024-04-25.