Bengt Wilhelm Hallberg

Född:1824-05-13 – Asmundtorps församling, Skåne län
Död:1883-05-04 – Landskrona församling, Skåne län

Organist, Kördirigent


Band 18 (1969-1971), sida 9.

Meriter

Hallberg, Bengt Wilhelm, f 13 maj 1824 i Asmundtorp (Malm), d 4 maj 1883 i Landskrona. Föräldrar: kantorn Carl Wilhelm H o Christina Maria Ahlberg. Organist- o kyrkosångarex vid MA:s läroanstalt i Sthlm 10 sept 45, cantor scholas-ex 18 dec 48, musikdinex 15 sept 49, klockare o organist i Landskrona 18 sept 50 (tilltr 1 maj 52), cantor scholae där 8 sept 52.

G 24 juli 53 i Landskrona m Eva Beata Cecilia Schuwert, f 19 dec 24 där, d 20 dec 98 där, dtr till kaptenen Johan F Jacob S o Johanna Cecilia Lundberg.

Biografi

Under studietiden i Sthlm skaffade sig H en mångsidig utbildning, som utöver de ordinarie studierna vid Musikkonservatoriet även omfattade violinstudier för A Randel; 1849—50 tog han även lektioner i komposition för Franz Berwald. Under sthlmstiden vikarierade han för A Mankell som organist och sånglärare i Klara församling och var under en kort period »Bildningscirkelns» sånglärare och kördirigent. Dessutom medverkade han vid konserter, som medlemmar av den italienska operatruppen gav i Sthlm 1848-49.

Vid 1850-talets början inledde H sina hymnologiska studier, som efter några få år hade avancerat så långt att han 1857 kunde annonsera om subskription på ett Skandinaviskt hymnarium (arbetet förblev dock otryckt); som förebild angav H The English Hymnal. För sina hymnstudier, som följde honom trots många yttre svårigheter genom många år, företog han omfattande resor, 1860 till England och Skottland; 1871 och 1873 kunde han med stöd av ett reseanslag göra fortsatta efterforskningar i utländska bibliotek. Anmärkningsvärd är H:s inriktning på källtrogen transkription av hymnmelodierna, som han ämnade återge på det gamla fyrlinjiga notsystemet. Hymnstudierna synes ha ebbat ut efter utlandsresorna.

Som organist i Landskrona från 1852 ägnade H sig helt åt uppgiften som kyrkomusiker, vilken han uppfattade som ett heligt kall. Dessutom var han i stor utsträckning verksam pedagogiskt och organisatoriskt; han undervisade i piano, sång och harmonilära, ledde olika körer, bl a inom skarpskytterörelsen, och tog 1872 initiativet till en musikförening i Landskrona. Hans ytterst noggranna och systematiska pedagogiska metodik kan utläsas bl a ur dispositionen av den stora orgelskolan. Hans försök att införa tonic-sol-fa-systemet i Sverige vilket han studerat under resan till Skottland 1860 vann dock aldrig samma framgång här som försöken i andra europeiska länder.

H engagerade sig djupt i 1800-talets koralboksdiskussioner; bl a var han en motståndare till den rytmiska koralen, främst med motiveringen att den »jämna» koralen var lättast att utföra för församlingen. Alltifrån en inbjudan till subskription 1854 på en samling koralmelodier till den stora koralboken 1882 (med 11 koraler nykomponerade av H) lämnade han konkreta förslag till utformningen av en ny koralbok.

H hör inte till de mest betydande sv tonsättarna under 1800-talet. Endast i hans "ungdomsverk (bl a pianokompositionerna) lean en strävan till ett friare och mera fantasifullt skrivsätt skönjas. Men som helhet återspeglar H:s produktion mycket påtagligt den dyrkan av de wienklassiska mästarna (Haydn, Mozart och Beethoven) som utgör den grundläggande förutsättningen för den småningom stagnerande klassicistiska »normalstil», som präglar stora delar av det sv musikskapandet under hela 1800-talet. Hans symfonier (såväl den ofullbordade i A-dur som den i F-dur) innehåller många ekon av Beethoven; i den femte stråkkvartetten är Haydn en förebild för honom. H var en av de få svenskar vid denna tid som uppmärksammade Mozarts kyrkomusik (bl a gjorde han en avskrift av Mozarts B-durmässa). Den tämligen torftiga tematiken och den didaktiska formbehandlingen i de större verken kompenseras i viss mån av H:s säkra tekniska handlag. Sitt bästa har han utan tvekan givit som tonsättare av kyrkomusik; på detta område är han »en av de få sv komponister, som behärskat den rena a cap-pellastilen i förträfflig kontrapunktisk faktur» (Moberg). H anslöt sig till cecilianismens ideal, vilket även hos honom innebar en polyfon korsats efter mönster från Pa-lestrinatiden i förbindelse med moderna harmoniska stilmedel. Men även här är den klassicistiska orienteringen starkt framträdande.

Författare

Axel Helmer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv i LUB (otr komposi- tioner, familjebrev, dagböcker) o i MAB. En fullständig förteckning över H:s verk finns i Sv musikhist arkiv, Sthlm. Brev från H till C W Skarstedt i LUB, till J A Ahl-strand o G E Klemming i KB o till J A Josephson o G Wennerberg i UUB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i handskrift: Orkesterverk: Symfoni [A] (fragm); Symfoni [F] ded till MA; Concert-Ouverture [D]; Ouverture [F], äv arr för fl, 2 vi, via, vlc, pf; Scherzo [B] (1870), ded till H C Lumbye. — Kammarmusik o a ensembleverk: Melodie [C] per Violoncello a piacere nr 1 »Hemmets stjer-na» [vlc solo]; Romanza [G] för vlc o pf (1872); 2d Romance för vi, vlc o pf (1851); Adagio [F] för vi, vlc o orgel; Scherzo [C] (1851) och Rondo [C] (1850) [trol fragment av en stråkkvartett]; Stråkkvartett nr 5 [D] (1872) [manus till kvartetterna 1—4 ej återfunna]; Sextett [C] för 2 vi, 2 via, 2 vlc; Adagio religioso [c] för orgel o stråkar; Valse [D] för fl, 2 vi, via, vlc, cb o pf (1874), ded till »Damerna i Landskrona musiksällskap»; Amicitia-Valse [D] (1874), samma besättn o ded. — Piano solo: Elegie [c, Ess] (1843); Nattlig Fantasie (Tvenne nocturnos) op. 24 nr 1 [Giss-fiss], nr 2 [G] (1844); Deux nocturnes [f] (1844) o [Ess]; 6:eme nocturno [F] op 33 (1845); Notturno Religioso [d] op 35 för vänster hand; Dramatisk fantasie [potpurri på operamelodier]. — Sång med ackompanjemang: »Sanctus, o Salutaris» [E] för tenor solo, vlc, orgel (1851); Aftonklockan för sång, vlc o pf; Tiggargossen, melodram för sång, vi, vlc o pf. — Manskvartetter: Dalen, Mitt hem o Wid Eyra sund. — Orgelverk (koralförspel m m): Femstämmiga choraler (med obligat pedal); Några anspråkslösa tonföljder för orgel, ded till [Johan Fredrik] Holm; Preludium och fuga (uppf 1868, ms ej återfunnet). — Kyrkliga körverk (mässor, kantater mm): Mässa [nr 1, e], ded till änkedrottning Desideria (komponerad o uppf 1851); Mässa nr 2 [Ess] »Solennelle» för soli, bl kör o orkester (fragm, end Kyrie o Gloria); Messa nr 3 [C] för bl kör o orgel (1857); Requiem för 8-st kör a cappella (1851—54; end »Hostias» och »Quam olim» återfunna); Ui Davids 89 Psalm, för soli, bl kör, stråkar o orgel; Davids 99 Psalm, för soli, kör o orkester; Davids 100 Psalm för soli, bl kör o orgel (1868); Davids 138 Psalm, ofullst bevarad, för bl kör?; Kantat för kyrkoherdeinvigningen i Landskrona pingstdagen 1875 för bl kör o orgel. — Pedagogiska arbeten: Teoretisk-praktisk orgelskola till seminariernas och de privata organistskolornas tjenst (manual- och pedalskola).

Kompositioner i tryck: Vokalverk: Aria »Kommer till mig» (Matt 11: 28—29), komp för Jenny Lind (uppf 1850, tr Oslo 1892); [Tre] Sånger vid piano tillägn J van Boom, Sthlm [1840-t]; Den blinde sångaren för sång 0 pf, tr i Förgät mig ej I, nr 8, Sthlm [1855]; »Hvad skall jag blifva», för sång o pf, tr i Hvitsippan 13/12 1872 (provnr), äv

1 Bihang till Nyaste Öresunds-Posten samma dag; Ave Maria, för sång, vlc o pf, London [1860-t]; Vid dagens slut, för bl kör a cap-pella, tr i Valda kvartetter. . . saml av C Nilsson, Sthlm [1909]; Motett öfver text ur Davids 147 Psalm, Davids 122 Psalm, Julpsalm af biskop H A Brorson, för bl kör a ¦cappella, tr i Cecilia 1868/69; Koral till ps »Jag lyfter mina händer» för bl kör a cappella (komp. 1848), Landskrona 1883; dessutom: [arr] Seventeen songs and chants to George Stephens melodrama Revenge, or woman's love, London [u å]. — Orgelverk, ioraler: 14 lätta koralpreludier, Hälsingborg 1854; 21 lätta preludier för orgel, Sthlm [ca 1880]; Choralmelodier till svenska församlingens tjenst [orgel], Sthlm [1856]; Koraler till svenska kyrkans psalmer, jemte messans responsorier (sol-fa-notation), Sthlm [1870]; Förslag till koralbok för svenska kyrkan, Norrköping 1882; Koralmelodier till svenska kyrkans psalmer med särskild hänsyn till skolornas och menighetens behof, Norrköping 1883.

Tryckta arbeten: Handbok för undervisning i sång enligt det skottska sol-fa systemet. Afd 1—2. Malmö 1868. 1. Elementar-lära. 35 s. 2. Anvisningar för läraren. 30 s. — Handbok för blifvande organister utarb. Norrköping (tr Sthlm) 1885. 71 s.

Utgivit: Cecilia. Musiktidning för folket. N:o 1—14. Landskrona 1868—69. 112 s. Musikbilaga 56 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Konsertstatistik, Musikhist mus; MA:s prot 1845—49 o J Palm, Sv musik-lexicon (otr, omkr 1900), MAB.

J P Cronhamn, MA åren 1771—1871 (1871); S Hallberg, biogr över H i Allers ill konversationslex, 3 (1904); J L Höijer, Mu-siklex (1864, suppl 1867); N E Loven, Landskrona under sv tiden, 3 (1909); Lunds stifts o univ:s matr, utg av C Westdahl (1867); C-A Moberg, Kyrkomusikens hist (1932); O Morales o T Norlind, MA 1771—1921 (1921); Norlind; Sv musiktidn 1883, s 80.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Wilhelm Hallberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12410, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Helmer), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12410
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Wilhelm Hallberg, urn:sbl:12410, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Helmer), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se