Meriter

Hansen, Michael Thomas, f 17 sept 1890 i Horsens, Danmark, d 6 sept 1956 i Odense där. Föräldrar: verkmästaren Niels Peter H o Sophie Charlotte Vogelius. Handelsskola i Horsens, praktiserade i ett flertal firmor i Khvn 08—12, flyttade till Malmö 21, startade Baltiska förlaget där 24, började utgivn av Sv uppslagsbok 29, grundade Sv uppslagsbok ab 12 juni 31, verkst dir i Förlagshuset Norden ab från 26 maj 45, inköpte Nordisk familjebok 42 (NF ab från 31 aug 42), deläg i Förlagshuset Gyldahl & Hansen, Khvn.

G 1) före maj 17(—23) m Julie Margrethe Hansen, f 23 juli 85 i Unnerud, Egebjaerg (Holbaek amt), d 30 juli 36 i Hellerup (Gentofte), dtr till husmand Morten H o Ane Kristine Andersen; 2) 2 april 27 i Köge m Berthea Jensine Jacobsen, f Pedersen, f 7 nov 85 i Fodby, d 28 mars 35 i Malmö (S:t Petri), dtr till husmand Peder P o Ines Maria Natalia Johansson; 3) 10 aug 35 i Gentofte m Jozzi Ella Jensen, f 23 juli 12 i Khvn (Trinitatis), dtr till skeppsinspektören Carl J o Ella Christine Duhan.

Biografi

Michael H lade tidigt i dagen ett utpräglat affärssinne. Efter sin handelsutbildning förkovrade han sig i olika fack, bl a inom speceribranschen. Sina erfarenheter kompletterade han genom resor till Tyskland och USA. Efter återkomsten till hemlandet startade han en postorderaffär. Han inköpte också en gård på Själland, som förvaltades av en svåger till honom. Sedan han 1921 överflyttat till Malmö, sysslade han med försäljning av obligationer, och dessa affärer visade sig lönande: H började lägga grunden till sin förmögenhet. Tillsammans med systersonen Einar H startade han 1924 Baltiska förlaget i Malmö. Detta ägnade sig till en början åt populärvetenskapliga och skönlitterära serier. Unikt för företaget var, att dess produkter såldes direkt till allmänheten via annonser i pressen och inte genom sortimentsbokhandeln. Härigenom kunde priserna hållas betydligt lägre än vad fallet var på den övriga bokmarknaden.

Samma principer tillämpades, sedan förlaget utvecklat sin verksamhet till att omfatta även uppslagsverk. Från 1928 kom förlagets arbete att främst koncentrera sig kring utgivandet av Sv uppslagsbok. Idén till denna kom närmast från Einar H, som fungerade som disponent i förlaget och som ivrade för att ge ut ett prisbilligt konversationslexikon. Man kontrakterade samarbete med Meyers tyska konversationslexikon och köpte rätten att få översätta eller bearbeta sådana artiklar i det tyska uppslagsverket, som hade en mera internationell karaktär. Det visade sig snart att det var ganska litet av det tyska materialet som kunde användas. I första bandet, som utkom 1929, var endast 6 % av texten översatt från tyskan, och efter ett par band försvann helt det tyska underlaget.

Sv uppslagsbok hade från början stark anknytning till Lund och akademikerna där. Redaktionen var först förlagd dit, och verket trycktes på Berlingska boktryckeriet. Redan efter en kort tid knöts sedermera överbibliotekarien Gunnar Carlquist till uppslagsverket, och han blev också den första upplagans huvudredaktör. När det gällde text- och bildmaterialet, rörde man sig i mycket på okänd mark, och man hade strängt taget att börja från grunden. Uppslagsboken fick dock med vissa få undantag en mycket god press, men det visade sig så småningom, att subskribenterna svek. 1931 gick förlaget i konkurs. Man hade då givit ut sex band.

Situationen var synnerligen prekär, men viljan att fortsätta var stark bland redaktionspersonalen. Genom dess ansträngningar och offervilja och genom att olika leverantörer beviljade kredit, bereddes marken för en fortsättning. H ingrep energiskt och effektivt för att skaffa nödigt kapital. Ett nytt bolag bildades, ab Sv uppslagsbok, och H tog initiativet till en ny försäljningsgiv, bl a i form av gratisutdelning. Han blev hädanefter den drivande kraften i företaget. En tid trycktes uppslagsboken i Khvn, men efter ett par år kunde H förlägga officinen till Malmö, där ett modernt tryckeri, sätteri, bokbinderi och en modem klichéanstalt m m etablerades. Egna försäljningsbutiker upprättades i Sthlm, Gbg och Malmö. 1937 bragtes första upplagan till ett lyckligt slut. Den omfattade då 30 band jämte ett tilläggsband.

En andra upplaga påbörjades 1947. Den fullbordades 1955 med inalles 32 band, Jämte Carlquist stod fil lic Josef Carlsson som huvudredaktör för denna, och den kan utan tvekan sägas vara av internationell klass. Det var otvivelaktigt i mycket H:s energi och organisationstalang som var avgörande för resultatet. H, som knappast hade några litterära eller intellektuella intressen, insåg, att han måste böja sig för redaktörernas och artikelförfattarnas krav på kvalitet. Med tiden kom medarbetarstaben att omfatta vetenskapsmän och experter från hela landet, även om orienteringen till Lund är påtaglig. H var tillräcklig realist för att värdesätta dessa kontakter, och hans tacksamhet kom bl a till uttryck i stora donationer till lundastudenterna, framför allt i den testamentariska förordningen om 2 miljoner kr till byggande av ett studenthus i Lund, tre år efter hans död invigt som »Michael H:s kollegium».

Från 1945 benämndes förlaget Förlagshuset Norden ab, i vilket H var huvudaktieägare och verkställande direktör. Hans fina väderkorn, när det gällde affärstransaktioner, gav till resultat inköpet av Nordisk Familjebok, vars fjärde upplaga såg dagens ljus på Förlagshuset 1951—55. Det var här fråga om en nedbantad och koncentrerad utgåva i förhållande till de tidigare. Den blev en klar affärssuccé, om ock kritiken på sina håll blev ganska bister. Andra större förlagsartiklar var Djurens värld och Växternas liv.

H hade hela tiden kvar sina förbindelser med Danmark. Han var sålunda samman med en svåger delägare i Förlagshuset Gyldahl & Hansen i Khvn, vars huvudprodukter var kolorerade veckotidningar. Vidare inköpte han 1938 Steensgaards gods på Fyn, som utvecklades till ett modernt jordbruk och till vilket knöt; ansenliga skogsarealer på Fyn och Jylland. Även till USA sträckte sig H:s intressen. Han försökte bl a finna en amerikansk marknad för den av förlaget utgivna familjebibeln, och ett försäljningskontor upprättades i New York.

Som arbetschef var H fordrande, vilket inte uteslöt, att han var synnerligen mån om sin personal — den uppgick vid Malmöföretaget till bortåt 250 anställda. Han hade förmåga att sätta sig in i företagets alla detaljer, på samma gång som han hade en klar översyn över verksamheten. Tonvikten lades på massproduktionen och på att alla moment i arbetsprocessen kunde utföras inom det egna företagets ram. H förblev dansk medborgare. Under ockupationen gav han indirekt stöd åt motståndsrörelsen. Han var en stor naturvän och rekreerade sig gärna med jakt och fiske.

Författare

Gösta Åkerholm

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Förlagshuset Nordens personaltidskr Bokskogen, nr 1, 1959; Kraks blåa bog (1956); Saml av anmäln:ar till ab-registret mm 1931, sp 1888, 1942, sp 936 o 1945, sp 1444; SMoK; Sv uppslagsbok, 12 (1949). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Michael T Hansen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12586, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Åkerholm), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12586
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Michael T Hansen, urn:sbl:12586, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Åkerholm), hämtad 2024-04-18.