Nils Hedberg, Foto HT-Bild

Nils Hedberg

Född:1903-03-11 – Järbo församling (X-län), Gävleborgs län
Död:1965-11-24 – Göteborgs Oskar Fredriks församling, Västra Götalands län

Språklärare


Band 18 (1969-1971), sida 391.

Meriter

Hedberg, Nils, f 11 mars 1903 i Järbo (Gävl), d 24 nov 1965 i Gbg (Osc Fredr). Föräldrar: konstnären Claes Erik Alexander H o Anna Elisabeth Wahlström. Studentex i Sthlm 11 maj 21, inskr vid Sthlms högskola ht 21, vid UU vt 26, FK där 28 maj 27, lektor i spanska vid Gbgs handelshögskola 31—43 o i ryska 36—13, FL vid Gbgs högskola 16 sept 33, studier vid univ i Paris, Grenoble, Rom, Bologna, London o Heidelberg, sekr vid Gbgs handelshögskola 35— 43, föreståndare för Ibero-amerikanska institutionen från 39, eo lär i spanska vid Gbgs högskola ht 40—vt 43 o i ryska ht 41—vt 43, tf pressattaché i Buenos Aires, Lima o Santiago de Chile 43—46, arbetade för Radiotjänst 44—47 o 49, pressattaché i Mexico o Centralamerika 47, sv observatör vid UNESCO:s generalförs i Mexico 47, arbetade för Pan American Union från 50. — Fil hedersdr i Gbg 17 okt 64.

G 30 juni 36 i Ovansjö (Gävl) m Hanna Clara Marianne Ljungquist, f 6 dec 11 i Gbg (Annedal), dtr till affärsmannen Torsten Einar L o Ida Maria Cecilia Ulfsparre af Broxvik.

Biografi

Född i ett konstnärshem hade H starka böjelser för konstnärsbanan, där särskilt skådespelaryrket lockade. Genom förlagsförbindelser kom han i kontakt med biblioteks- och bokhandelskretsar. I samband med sina studieresor tjänstgjorde han hos bokhandlare i utlandet. Redan som fil kand blev H lektor i spanska vid handelshögskolan i Gbg och fick snart tanken att skapa ett centrum för studier och information rörande Latinamerika. Efter studieresor till Hamburg, där en liknande inrättning redan fanns, och till Argentina tillkom så 1939 den Ibero-amerikanska institutionen vid Gbgs handelshögskola. Vid denna tid var få i Sverige ännu medvetna om den latinamerikanska världens växande betydelse och kulturella särdrag.

Under de senare krigsåren och några år framåt togs H med sin eminenta kännedom om Latinamerika i anspråk som pressattaché med huvudsaklig tjänstgöring vid ambassaden i Buenos Aires. När H återvänt till Gbg med vidgade kontakter, utbyggdes Ibero-amerikanska institutionen till ett centrum för Latinamerika i Sverige med informations- och föredragsverksamhet och ett rikt bibliotek, som vid H:s död omfattade c:a 25 000 volymer. I mitten av 1940-talet startade han en serie publikationer på spanska och portugisiska, som gjorde institutionen känd i hela den iberiska världen och gav sv forskare möjligheter att nå en internationell läsekrets. Under årens lopp ledde verksamheten till omfattande kontakter med ledande författare och kulturpersonligheter. Kostnaden för institutionen bestreds i hög grad genom bidrag från näringslivet, framför allt Gbgs bank och firma Elof Hansson.

Institutionen var H:s livsverk. Han förblev hela sitt liv en särpräglad människa med mångfaldiga intressen. Hans ständiga förbindelser med människor från andra kulturer och hans stora beläsenhet gjorde honom till en intressant och i vidaste bemärkelse internationell personlighet.

Författare

Matilde Goulard-Westberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Översättningsövningar i spanska för Handelshögskolans i Göteborg första årskurs. Gbg 1938. 84 s. 2., något omarb uppl 1945. 98 s. (Ibero-amerikanska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg.) — Spansk-amerikanska röster. Spansk radiokurs våren 1949. Sthlm (tr Upps) 1948. 99 s. — De passagem pelo Brasil e Portugal em 1756 por Johan Brelin. . . . Introducäo e comentårio. Lisboa 1955. 140 s. [Omfattande inl o komment; J Brelins berättelse s 97—124.] (Instituto ibero-americano Gotemburgo Suécia.) — José Marti y el artista Norrman. Comentarios sobre un retrato. Madrid 1958. 121 s, 2 pl. (Ibid.)

Källor och litteratur

I Düring, nekr i GHT 21 nov 1965; G T Thimon, Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811— 1961 (1963); Väd 1965.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Hedberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12692, Svenskt biografiskt lexikon (art av Matilde Goulard-Westberg), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12692
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Hedberg, urn:sbl:12692, Svenskt biografiskt lexikon (art av Matilde Goulard-Westberg), hämtad 2024-04-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se