Meriter

Hedvall, Karl Zacharias Knut, f 6 sept 1873 i Gävle, d 18 maj 1918 i Uppsala. Föräldrar: byggmästaren Olof H o Brita Ersdtr. Mogenhetsex vid h a l i Sundsvall 6 juni 92, inskr vid UU 26 sept 92, vik extralär i Sundsvall ht 92, vik adj där vt 93, FK 29 maj 97, FL 15 sept 04, disp pro gradu 3 febr 06, doc i teoret filosofi vid UU 20 febr 06, FD 31 maj 06, tf prof vid Gbgs högskola 1 jan 17.

G 1) 14 aug 05 i Uppsala m Johanna (Hanna) Elisabet Andersson, f 15 april 85 i Örebro, d 13 april 07 i Uppsala, dtr till arbetaren Karl Peter A o Johanna Matilda Ersdtr; 2) 17 dec 08 i Skön (Vnl) m Anna Margareta Modin, f 10 mars 85 där, d 7 juli 35 i Gbg (Karl Johan), dtr till dir Gustaf Bernhard M o Erika Margareta Zetterblad.

Biografi

Efter disputation 1906 på avhandlingen Humes Erkenntnistheorie utnämndes Karl H till docent i teoretisk filosofi i Uppsala. Han tillhörde den grupp av uppsalafilosofer, som såg sin ledare i Axel Hägerström och som via den av E O Burman företrädda »återgången till Kant» i seklets början bröt med den i Uppsala tidigare förhärskande idealismen (jfr C J Boström) och särskilt med vad man kallade den »subjektivistiska» kunskapsteorin. Andra medlemmar av kretsen var Harry Meurling, Adolf Phalén och (de något yngre) Carl Hellström och Einar Tegen. Som Marc-Wogau i en utredning klargjort, var H den förste som i sin doktorsavhandling i tryck framlade några av grundtankarna i den antisubjektivistiska kritiken. I uppsatsen Frihet och natur (1910) kritiserade han en rad nykantianska och pragmatistiska teorier, enligt vilka en uppfattnings sanning är dess värde ur en eller annan synpunkt. Mot sådana teorier försvarade han det »vetenskapliga» sanningsbegreppet: att sant uppfatta något är att uppfatta det som det är. I samma uppsats avvisade han också föreställningen om en mänsklig »frihet», som skulle innebära ett undantag från orsakssammanhanget i naturen.

H:s andra större arbete om Fichtes filosofi (1914) är av mindre intresse. Han var, också enligt samtidens åsikt, en otymplig författare, vars abstrakta och snåriga skrivsätt ställer mycket stora krav på läsarens välvilja. I den muntliga debatten skall han däremot ha visat »lysande kvickhet» och ett »bisarrt konstnärligt bildval». Som så många obefordrade akademiker hade han att kämpa med ekonomiska svårigheter. Det tog honom också hårt, att hans vän Hägerström (för vars akademiska karriär han själv gått i bräschen 1905) endast med tvekan förklarade honom kompetent, då han sökte professur 1914 i Gbg och 1916 i Uppsala. Besviken lämnade H till slut universitetet och tog anställning som korrekturläsare på Sv stadsförbundet i Sthlm. En morgon hittades han död i »Geijersdalen» i Uppsala, där han tagit sitt liv.

Sigfrid Siwertz, som en tid var hans elev i Uppsala, har i sina minnen tecknat ett porträtt av H: »Transcendentalismens verklige profet blev för mig Karl H. Gud vet om inte ändå lektionstimmarna hos honom är mitt bästa Uppsalaminne. Han framstår för den forna eleven som något av en kunskapsteoriens genius. Jag kan ännu känna Virginiadoften i hans lya och se den knutna gestalten framför mig. Han hade ett kärvt och tungt träsnittsansikte och ett lidande drag kring munnen. Men den plöjande tankemödan kunde ibland göra honom nästan vacker. Hans egen hederliga norrländska fattigdom förmäldes på något vackert vis med abstraktionens nobla och självvalda armod. Han var med all sin knivskarpa en fängslande natur och detta förminskades inte av att man hos honom anade något tragiskt.» I Siwertz roman Jonas och draken (1928) har »Vergelins» eller »Vargens» gestalt lånat drag från H:s personlighet och öde.

Författare

Anders Wedberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Öppna bref till professorerna Hans Larsson och Harald Höffding. Upps 1905. 56 s. — Humes Erkenntnistheorie kritisch dargestellt. Eine Untersuchung öbor empiristische Prinzipien. 1*. Upps 1906. 129 s. (UUÅ 1906. Filosofi, språkvetenskap och historiska vetenskaper [:1].) [Även med avhandlingstitel.] — Frihet och natur. Några kritiska reflexioner (Festskrift tillägnad E. O. Burman på hans 65-årsdag den 7 oktober 1910, Upps 1910, 4:o, s 241—262). — Fichtes filosofi i förhållande till Kants kri-ticism. Problem, metod, grundsatser. Upps - . . 1914. 216 s. — Sign artiklar i NF, 2. uppl.

Källor och litteratur

Handl:ar rör tillsättandet av professuren i filosofi o pedagogik vid Gbgs högskola, 1—2 (1914—15); Handhar rör återbesättandet af professuren i teoretisk filosofi vid UU (1916); K Marc-Wogau, Axel Hägerström o kritiken av subjektivismen (dens, Studier till Axel Hägerströms filosofi, 1968); S Siwertz, Att vara ung (1949), s 161—164: UUM 1916.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Z K Hedvall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12758, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Wedberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12758
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Z K Hedvall, urn:sbl:12758, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Wedberg), hämtad 2024-04-23.