Meriter

Henriksson, Fritz, f 30 maj 1872 i Skånes-Fagerhult (Krist), d 31 mars 1941 i Lidingö. Föräldrar: lantbrukaren Henrik Svensson o Katarina Troedsdtr. Medarb i Nya Tiden 93, i Öresunds-Posten 94, red:sekr där 97— 99, korresp i Berlin till GHT o olika nord tidn:ar 99—03 o i London 03—19, studier vid univ i Berlin o vid London School of Economics, krigskorresp vid de engelska, franska o belgiska högkvarteren 14—18, legationsråd o chef för UD:s pressbyrå 12 sept 19, ordf i rundradions programråd 24, utrikesråd 29 dec 33, ordf i Radionämnden 35.

G 9 april 99 i Landskrona m Elin Emilia Albertina Dominick, f 9 juli 70 där, d 4 april 41 i Lidingö, dtr till köpman Moritz Albert D o Maria Charlotta Fjellstedt.

Biografi

H betraktade den radikale tidningsmannen Fredrik Borg som sin lärofader. Till dennes tidning — Öresunds-Posten i Hälsingborg — kom han 1894 efter ett journalistiskt volontärår i Kristianstad. Han avancerade i Hälsingborg till redaktionssekreterare, men efter sitt giftermål flyttade han till Berlin, där han fick möjlighet till universitetsstudier utan att ha avlagt mogenhetsexamen. Han försörjde sig genom korrespondenser till GHT; efter hand publicerade han artiklar i flera andra tidningar bl a i Huvudstadsbladet och Sydsv Dagbl. Under tysklandsåren reste han flitigt och sökte sätta sig in i tyskt liv och tysk tankevärld. Sina erfarenheter sammanfattade han i en bok med övervägande kritiska synpunkter på det samtida Tyskland, vilken resulterade i en arg anmälan av Bengt Lidforss, som karakteriserade boken som ett typiskt uttryck för tyskfientliga fördomar.

1903 slog sig H ned i London, alltjämt i GHT:s tjänst, men samtidigt sände han korrespondenser utom till tidigare nämnda tidningar även till Berlingske Tidende, Morgenbladet eller Aftenposten och tidvis även till SvD och S-T. Även i engelsk press blev han så småningom en uppskattad medarbetare, bl a i Times och Morning Post. Han fortsatte sina egna studier vid London School of Economics och trängde under åren i England in i den engelska kulturens och socialpolitikens spörsmål. I en rad artiklar i Social tidskrift, Det nya Sverige och Forum har han för sv publik presenterat engelska arbetarfrågor och inrikespolitiska problem. Under första världskriget var H ackrediterad som krigskorrespondent vid de brittiska, franska och belgiska högkvarteren. Han gjorde under kriget flera besök i såväl Tyskland som Österrike och hans reportage från västfronten ansågs objektiva och måttfulla. I den krigsbok från England som han gav ut 1917 är den ledande tanken att återspegla brittiska synpunkter, men den är för tung och solid för att kunna hänföras till propagandalitteraturen.

När UD 1919 upprättade sin pressbyrå, fick H i uppdrag att organisera den och bli dess chef. Som sådan blev han uppskattad av sv och utländska journalister för sin älskvärdhet — han fyllde alla krav på en urban europé (K Asplund) — och redobogenhet att stå till förfogande för samtal och råd så gott som dygnet om. Redan 1912 hade han utsetts till Publicistklubbens representant i Internationella pressunionen och 1926 blev han denna sammanslutnings president. Han var en av initiativtagarna till Pennklubbens sv avdelning och verkade till sin död som dess v ordf. När rundradion kom till Sverige, utsågs han av regeringen till ordf i programrådet och blev senare ordf i Radionämnden. Efter pensioneringen åtog han sig 1939 att sköta den dagliga telegramtjänsten vid sv-amerikanska nyhetsbyrån, som han varit med om att starta. Under denna tid skrev han utrikespolitiska krönikor i Sydsv Dagbl och i Le Nord, ett officiellt organ för skandinavisk utrikespolitik.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

En del ppr ur H:s arkiv i RA. Av H tidvis förda dagboksantecknrar hos häradsh E Tho-masson, Lycksele. Strödda brev i RA o KB.

Tryckta arbeten

Från det moderna Tyskland. Studier, bilder och intryck. Sthlm 1901. 375 s. — När vi resa till London. En kort handledning för Londonresande. Sthlm 1914. IV, 196 s, 1 karta. (Tills med H Val-lentin.) — England i världskriget. Bilder och intryck. Sthlm 1917. 486 s, 12 pl. — Några reflexioner om den industriella revolutionen och arbetarrörelsen (OoB 1925, s 115—121). — Hjalmar Branting. Hans betydelse för Sverige i utlandet (ibid, s 289—301). — Med Sveriges kronprinspar genom Amerika. Sthlm 1926. 359 s, 2 pl, 1 karta . — Den amerikanska pressen. Några anteckningar (OoB 1927, s 625—640). — The Nobel prizes and their founder Alfred Nobel. Sthlm 1938. 59 s, 8 pl-bl. ([Omsl:] New Sweden tercentenary publications.) — Sveriges deltagande i Nya Sverige jubileet. Redogörelse. Sthlm 1939. 4:o. 201 s, 2 pl-bl. Eng övers Sthlm 1939. 4:o. 197 s, 2 pl-bl. — Sveriges utrikestjänst (H Nicolson, Handbok i diplomati, Sthlm 1940, s 211—220).

Källor och litteratur

K Asplund, De ljusa timmarna (1959); N Beyer, Bengt Lidforss (1968); PK:s porträttmatr 1936; A Thulstrup, Med lock o pock (1962); A Österling, Minnets vägar (1967). — Nekr i DN, GHT, S-T o SvD 1 april 1941.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fritz Henriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12884
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fritz Henriksson, urn:sbl:12884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.