Meriter

Giertz, Knut Harald, f 26 nov 1876 i Sthlm (Kungsh), d 3 jan 1950 i Botkyrka (Sth). Föräldrar: fabrikören Johan Bernhard G o Augusta Carolina Deyenberg. Mogenhetsex vid Linköpings h a l 10 juni 95, inskr vid UU 5 sept 95, med fil ex 15 sept 96, MK 14 sept 00, eo amanuens vid Akad sjukhusets kirurg avd 03 o 04–05 o vid dess oftalmiatriska klinik 06, ML 3 sept 04, underkirurg vid Akad sjukhuset 1 jan 07–15 sept 09, disp 21 maj 09, MD 27 maj 09, doc i kirurgi 18 okt 09–20 nov 11, allt i Uppsala, tf lasarettsläk i Sundsvall 10, i Umeå 10–11, överläk vid Västerbottens läns s lasarett i Umeå 19 okt 11–31 aug 21, dess styresman 15–21, överläk o styresman vid Sthlms läns centrallasarett i Stocksund 1 sept 21–31 jan 28, landstingsman 27–30, överläk vid kirurg avd 2 vid Sabbatsbergs sjukhus 1 febr 28–nov 41, prof:s namn 23 sept 38.

G 26 okt 03 i Sthlm (Hedv El) m Anna Ericsson, f 6 sept 81 där (ibid), d 12 jan 67 i Djursholm, dtr till direktören Lars Magnus E (bd 14) o Hilda Carolina Simonsson.

Biografi

Knut Harald G lärde kirurgi i Uppsala hos K G Lennander. I sin doktorsavhandling redogjorde han för Uppsala-klinikens material av blindtarmsinflammationer, en huvudfråga inom den vid denna tid framväxande bukkirurgin. Långsamt accepterades kirurgernas uppfattning om värdet av tidig operation vid denna sjukdom. 1936 visade G i siffror vad denna tidigoperation betytt i minskad dödlighet.

Omkring 1910 ingick operationer i bukhålan i kirurgisk rutin. Däremot var bröstorganen ej tillgängliga för kirurgerna. Problemet var att kunna upprätthålla andning och blodcirkulation under operationen. För att inte lungan skall sjunka ihop, när lungsäcken öppnas, måste lufttrycket i inandningsluften vara högre än i operationssåret. För detta ändamål hade man konstruerat olika under- och övertryckskammare. G besökte 1912 kliniker i Tyskland och Schweiz, där lungkirurgi utövades. Han konstruerade sedan och lät bygga en undertryckskammare på Umeå lasarett. G:s kammare var rymligare än den på kontinenten vanligen använda Sauerbruchs kammare. För att studera frågan om lungoperationer tog G ledigt från sin tjänst under år 1914 samt första halvåret 1916 och ägnade sig åt djurexperiment på Karolinska institutets fysiologiska institution. Där sysslade flera forskare med andningsfysiologi. G fann att den gängse tryckdifferensandningen var ineffektiv. Konstgjord andning genom att under inandningsfasen blåsa in luft genom luftstrupen och ge fri passage för utandningsluften gav däremot god ventilation och ostörd blodcirkulation. G: s iakttagelser har varit grundläggande och i samarbete med P Frenckner och G Crafoord samt ingenjör E Anderson hos AGA konstruerades på 1930-talet narkos- och andningsapparater, vilka gjorde lungoperationer möjliga och säkra. Genom operationer på djur utarbetade G en lämplig teknik för lungoperationer. Han blev pioniär för lungkirurgin i Skandinavien, liksom hans lärjunge C Crafoord senare blev föregångsman inom hjärtkirurgin.

Intresset för bröstkirurgi odlade G vid sidan av ett intensivt arbete som lasarettsläkare vid odelat lasarett till 1921 och därefter som överläkare vid allmänkirurgisk klinik. G anlitades som sakkunnig vid planering av sjukvården i olika landstingsområden. Lasaretten stod då under kirurgisk ledning men skulle nu delas i en kirurgisk, en intern-medicinsk och en röntgenologisk avdelning. Behovet av andra specialiteter sökte man fylla genom samarbete med den militära sjukvården. Med frejdig energi och grundlighet löste G alla sina arbetsuppgifter. Han var en plikt- och samvetsmänniska med en lycklig tro på sin egen duglighet, en subjektiv, temperamentsfull och färgstark man, som hade sin bestämda åsikt om hur allt borde vara.

Vid mitten av 1930-talet genomgick G en andlig kris och blev aktiv i Oxfordgrupprörelsen. Han fördes in på studiet av de andliga faktorernas betydelse för hälsan och hälsans återvinnande och arbetade för S:t Lukas-stiftelsen. Med stor intensitet prisade han den kristna människans religiösa upplevelser och inställning till omvärlden.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Enstaka brev från G i UUB, KrA o Karol inst:s bibi, till vilket delar av G:s boksamling skänktes.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Sveriges läkarehistoria, 4: 2, Sthlm 1932, s 145 f. Dessutom: Vid professor K. G. Lennanders graf (Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 13, 1907—08, Ups 1908, s I f). — Det är varje människas plikt att bevara sin hälsa (Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1920, Umeå, s 38—45; även. sep, 1921, 10 s). — Till minnet av de bortgångna studentkamraterna. [Omsl.] Umeå 1921. 16 s, 3 portr. — »Sveriges flagga». Tal vid flaggfesten i Döbelns park den 6 juni 1921. Umeå 1921. (4) s. — Föredrag . . . Skövde 1926. 18 s. (Bidrag till utredningen av sjukvårdsfrågan i Skaraborgs län, [1].) — Opererat fall av idiopatisk oesopha- gusdilatation (Hygiea 93, 1931, Sthlm, s 190 —194). — Om trombos-emboli-sjukdomen [text] (Förhandlingar vid Sv läkaresällskapets sammankomster år 1932, s 85—102). — Twenty-five years' experience in the treat-ment of peritonitis (Annals of surgery, vol 104, Philadelphia . . . 1936, s 712—730). ¦— Som surgeon-in-chief pro tempore vid Peter Bent Brigham Hospital (Medicinska föreningens tidskrift 15, 1937, Sthlm, s 111— 125). — Om andningsapparater vid operationer inom brösthålan (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor 4, 1937, Sthlm, s 116— 131; även sep, 16 s; bearb övers i Acta •chirurgica Scandinavica, suppl 245: Papers •dedicated to Clarence Crafoord. . . Sthlm 1959, s 12—20). — Tre föredrag. Sthlm 1937. 182 s. 2.-3. uppl s å, 4. översedda uppl 1938, 192 s. — Till alla goda medmänniskor riktar jag detta upprop, som är skrivet för att få ekonomisk hjälp för starten av ett hem för sjuka, vilkas sjukdom direkt eller indirekt bottnar i deras själanöd. Sthlm 1939. 15 s. — Kroppsvård och själavård. Sthlm 1941. 247 s. 2. uppl s å. — Om kroppens vätske- och koksaltbalans. Kemi och kirurgi (Nordisk medicin 11, 1941, Hfors, s 2454—57).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslerzämb :s för rikets univ arkiv: Uppsala, 1909, Avgjorda ärenden juni–dec, RA; meritförteckn hos Sthlms stads hälsovårdsnämnd, nr 750, 1927. – E Anderson, C Crafoord o P Frenckner, A new and practical method of producing rhythmic ventilation during positive pressure anaesthe-sia (Acta oto-laryngologica 28, 1940, s 95–102); C Crafoord, Hjärt- o kärlkirurgi (Lä-kartidn 1966, s 1836–1846); Förhandl vid Sv läkaresällsk:s sammankomster 1917 (om jubileumspriset till G); Göte Bergsten. En minnesbok (1954); Karol mediko-kirurg inst:s hist 1910–1960, 3:1–2 (1960); C Löwenhjelm, rec av G:s Kroppsvård o själavård i Nord medicin, 13, 1942, s 845; I Palmer, Clarence Crafoord (Acta chir Scand, Suppl 245, 1959, s 9–11); Sveriges läkare-"hist 4: 2 (1932); UUM 1906.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Harald Giertz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13064
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Harald Giertz, urn:sbl:13064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.