Meriter

Grefing, Lorentz Ludvig, f i Tyskland, d 11 april 1769 i Sthlm (Maria) 56 år gammal. Konstförvant hos boktryckaren B G Schneider, övertog dennes boktryckeri 39.

G 15 juni 39 i Sthlm (Ty) m Rachel Speck, f 80, d 20 aug 69 i Sthlm (Ty), förut g m boktryckaren Benjamin Gottlieb Schneider, d 38.

Biografi

Ett år efter boktryckaren B G Schneiders död gifte sig Lorentz G med dennes änka och drev därefter tryckeriet i eget namn.

G åtnjöt i samtiden de bästa vitsord som yrkesman (Alnander) och fick trycktekniskt svara för Vetenskapsakademins mångomskrivna och skickelsedigra övergång från fraktur till antikva i sina handlingar. Genom överbud hade G från Peter Momma erövrat kontraktet med akademin 1741, för vilket han årligen betalade 1 800 dlr. Då han 1747 ansökte om nedsättning, förlorade han kontraktet till L Salvius, som gav bättre bud och hade importerat nya antikva- och kursivstilar från Holland. Första gången handlingarna alltigenom var satta med antikva, 1743, bar titelbladet G:s tryckbeteckning. Hans antikva var en tysk variant av det typsnitt som kallas Janson och som ursprungligen skurits i Amsterdam c:a 1680 av ungraren Miklos Kis. G hörde till de boktryckare som kanslikollegium 1749 beviljade licens för import av stil från Leipzig, dvs Breitkopf. Nya importlicenser 1757 torde däremot gälla det av tysken J G Pötzsch 1755 övertagna och snart mycket konkurrenskraftiga stilgjuteriet i Köpenhamn.

Med sitt goda stilförråd åstadkom G bokverk som hör till de bästa i landet vid seklets mitt. Han tryckte den första ABC-boken med antikva (1758), utgiven av Erik Ekholm. När Boktryckeri-societeten enligt 1752 års reglemente utgav den där föreskrivna förlagskatalogen (1753), upptog G:s förlagsartiklar åtta sidor, vilket placerar honom som den tredje i storleksordning bland rikets förläggare. Bland hans böcker märks kanske främst Kajsa Wargs berömda kokbok, Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber (1755) och kanslirådet R G Modées Utdrag utur alla ifrån den 7 december 1718 utkomne publique handlingar, som småningom skulle stiga till 15 band (1742—1829). Några av G:s bokverk smyckades på titelbladen med kopparstuckna vinjetter i rokokostil såsom Davenants Afhandling angående sätt och utvägar hvarigenom ett folk kan winna uti handelswägen (1756). Där fanns romaner som Barclaijs Argenis, i sv översättning av J Malmberg (1740) men framför allt andaktsböcker som Johann Arndts Paradis Lustgård (1762), flera biblar (1747, 1757, 1762) och psalmböcker, bl a Deutsches Stockholmisches Gesangbuch (1743) och Then svenska prof-psalmboken (1765).

G var den drivande kraften i boktryckarnas motstånd mot Henric Fougt (bd 16), när denne på 1760-talet sökte privilegium för sitt självständigt utformade musiktryck med lösa typer liksom för nya antikva- och kursivstilar. Gentemot Fougts stilprov över dessa i O Törnstens Tabell öfver kostnad och arbete vid förädlingen af lin genom lerfts-väfnad (1766) tryckte G s å samma text under rubriken »Prof-Tryck med utländska stilar, som visar skilnaden emellan dem och de svenska stilar af egen tilvärkning, hvarmed herr secreteraren Fougt låtit sätta den tabell, han ej längesedan utgifvit». G lyckades väl denna gång stoppa Fougt, vilket blev anledningen till att denne utvandrade till England, där han erhöll det önskade privilegiet.

G hade sin bostad i kvarteret Cybele, tomten nr 2, nuvarande Västerlånggatan 48, som han övertagit av sin företrädare och där han efter Lars Söderbergs ritning lät uppföra ett trevåningshus. G:s änka avled 90-årig fyra månader efter honom, varefter tryckeriet genom testamente övergick till Peter Momma. Denne drev det under firmanamnet Fd Grefingska tryckeriet t o m 1771, det senare året jämväl med tillägget »hos Henric Fougt». Denne var Mommas måg och fick genom släktskapen tre fjärdedelar av G:s tryckeri, som han från 1772 drev i eget namn. G:s förlag övertogs i sin helhet av Fougt.

Författare

Sten G Lindberg

Källor och litteratur

Källor o litt: J Alnander, Boktryckerikonstens uppkomst o fortgång uti Sverige, ed Å Davidsson (1959); C Axel-Nilsson, Studier i Norstedts stilgjuteri. 1. Johan Pehr Lindhs danska stilgjuteri (lic:avh, Sthlm, vt 67; stencil), s 87 ff; Boktryckeri-Societetens ca-talogue . . . (1753); E W Dahlgren, Antikva-stilens införande i sv boktryck (1928), s. 36, 41; B Hildebrand, K sv VA. Förhist ... (1939), s 446, 633 f; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm, 1 (1916), s 236 (»Gressing»); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist (1883); S G Lindberg, Föregångare o efterföljare i sv boktryckeri-hist o deras stilprov (Grafisk årsbok 1965/66, s 67 f); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1 (1967); T 0:son Nordberg, Rydholms fastighet vid St Nygatan (SSEÅ 1948), s 53 (»Gressing»); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 136 f, 262, 307, 309; N G Wollin, Det första sv stilgjuteriet (1943; stilprov s 96), passim.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lorentz L Grefing, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13172, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten G Lindberg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13172
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lorentz L Grefing, urn:sbl:13172, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten G Lindberg), hämtad 2024-04-20.