C Petrus V Gränebo

Född:1881-12-28 – Mönsterås församling, Kalmar län
Död:1959-10-14 – Mönsterås församling, Kalmar län

Lantbrukare, Talman, Riksdagspolitiker


Band 17 (1967-1969), sida 371.

Meriter

Gränebo, Carl Petrus Valdemar, f 28 dec 1881 i Mönsterås (Kalm), d 14 okt 1959 där. Föräldrar: lantbrukaren Nils Johan Oscar Nilsson o Nanny Augusta Vilhelmina Jonsson. Folkhögskola, led av AK 17, av FK 19—51 (led av statsutsk 22—37 o 45—51, v ordf där 37—39, av utrikesnämnden 24—35, FK:s andre v talman 29—39, förste v talman 40—51, led av särsk utsk I 32 o 35, av bankoutsk 40—44, av utrikesutsk 40—51, av särsk utsk III 42), v ordf i bondeförb:s riksdagsgrupp 23—51, ordf i 32 års seminariesakk 32—36, v ordf i Växjö stiftsnämnd 32—51, riksbanksfullm 34—52, ordf i 36 års skattekommitté 36—39, v ordf i Kalmar läns s landsting 39, ordf 43—58. Ägde o brukade gården Gränebo i Mönsterås.

G 20 dec 41 i Sthlm (Hedv El) m Karin Wasti Maria Burström, f 8 juli 95 i Mönsterås, dtr till köpmannen Otto Leonard B o Adelina Amanda Maria Nilsson.

Biografi

Petrus G, till 1938 Nilsson, uppmärksammades tidigt i lantbrukspolitiska sammanhang. Han deltog 1915 i bildandet av Jordbrukarnas riksförbund, där han genast blev en av de ledande. Vid partiets uppgående i bondeförbundet 1921—22 anslöt han sig till detta och blev en av dess förgrundsgestalter.

De flesta av G:s ställningstaganden präglades av stor försiktighet, inte minst när det gällde utrikespolitiska frågor. Inför Arvid Lindmans andra ministärbildning 1928 framhöll han, att bondeförbundets villkor för medverkan i denna var att alla borgerliga partier enades; med enbart högern ville han ej samverka.

G, som i kammaren ofta uttalade sig i frågor av jordbrukstekniskt slag, intog vid 1934 års remissdebatt en välvilligt avvaktande hållning till den socialdemokratiska regeringen, samtidigt som han tog den för landet så ödesdigra byggnadsarbetarkonflikten som förevändning att hävda statens auktoritet gentemot bl a de socialdemokratiska stridsmetoderna på arbetsmarknaden. I frågan om Rysslandskrediten 1934 — den innebar att Sverige skulle lämna Ryssland ett lån på 100 miljoner kronor för inköp av sv industri- och lantmannaprodukter — hyste han starka betänkligheter, trots att partiledaren Pehrsson i Bramstorp till en början varit positivt inställd; partiet följde här G.

Inför tillkomsten av ministären Pehrsson 1936 underströk G nödvändigheten av en ren bondeförbundsregering och argumenterade segerrikt mot dem som önskade samregering med folkpartiet och högern. Själv blev han inte medlem i denna regering, trots att många ansåg, att kommunikationsdepartementet borde kommit på hans lott. Huvudorsaken därtill skall enligt uppgift ha varit, att en partipolitiskt lika meriterad kollega då skulle blivit förbigången, och för att undvika eventuell rivalitet inom riksdagsgruppen tvingades båda att avstå. Han var sedan motståndare till bildandet av koalitionsministären Hansson—Pehrsson på hösten s å.

Under andra världskriget var G bondeförbundets främste representant i utrikesnämnden. Hans yttranden där utmärktes av ett omständligt resonerande för och emot »i snirklade och högtidliga vändningar» (Boheman). Han lämnade riksdagen 1951.

I hemortens kommunala liv intog G en ledande ställning. Året före sin död donerade han 100 000 kr till en stiftelse, vars avkastning skall främja barns och ungdoms vård, fostran och studier.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); E Boheman, På vakt (1964); O Nyman, Krisuppgörelsen mellan socialdemokraterna o bondeförbundet 1933 (1944); dens, Sv parlamentarism 1932—1936 (1947). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Petrus V Gränebo, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13261, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13261
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Petrus V Gränebo, urn:sbl:13261, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-05-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se