Vilhelm Gödel

Född:1864-11-05 – Nora Bergs församling, Örebro län
Död:1941-05-30 – Saltsjöbadens församling, Stockholms län

Skriftställare, Bibliotekarie


Band 17 (1967-1969), sida 655.

Meriter

Gödel, Vilhelm, f 5 nov 1864 i Nora bergsförs (Ör), d 30 maj 1941 i Saltsjöbaden (Sth). Föräldrar: bergsmannen Gustaf Israelsson o Gustafva Andersdtr. Mogenhetsex vid Örebro h a l vt 86, inskr vid UU ht 86, FK 30 maj 90, FL 31 jan 95, disp pro gra-du 28 maj 97, FD 31 maj 97, allt vid UU, eo amanuens vid KB 95, tjänsteman vid KA 98—07, bibliotekarie o chef för Riksdagsbibl 9 okt 07—5 nov 31 (riksdagsbibliotekaries titel 2 sept 18, överbibliotekaries titel 1 jan 22), ordf i kommittén för ett centralförvaltningens bibi 18 okt 12—8 nov 13. — LSkS 03.

G 8 nov 98 i Sthlm (Hedv El) m Bertha Maria Carlson, f 4 dec 77 där (Jak), d 27 maj 57 där (Essinge), dtr till klädesfabrikören Adolf Fredrik C o Emilia Kristina Lyckberg.

Biografi

Under studietiden i Uppsala utgav G som lärjunge till Adolf Noreen och Henrik Schück en katalog över de fomisländska och fornnorska handskrifterna vid Uppsala universitetsbibliotek, där Annerstedt då var chef (1892). Sedan han 1895 vunnit anställning vid K biblioteket, publicerade han 1897— 1900 en motsvarande katalog över dess fomisländska och fornnorska handskrifter. Som dessa handskrifter under 1600-talet betraktades som några av huvudkällorna för den sv fornhistorien, utnyttjade G sin förtrogenhet med de särskilda manuskriptens innehåll och öden till ett försök till en bredare framställning i doktorsavhandlingen Fornnorsk-isländsk litteratur i Sverige, 1 (1897).

Förutom i några smärre uppsatser återvände G två gånger till denna ämneskrets. 1916 utkom Sveriges medeltidslitteratur, ett försök att översiktligt skildra texternas och de bevarade — eller förkomna — handskrifternas historia. Liksom G:s tidigare och senare arbeten har detta en rent deskriptiv karaktär. Han har ej åsyftat någon djupare analys, varför han också gjort sig skyldig till förbiseenden (förödande skarp recension av I Collijn i NTBB 1917). Boken lär väl ännu kunna tjäna som en första introduktion. Meningarna delade sig framför allt i den betydelsefulla frågan om när och var vasatidens sekreterare skar sönder de medeltida bokbanden och använde pergamentsbladen som pärmar och omslag till räkenskaper och arkivalier. G har här visat, att en stor del av denna verksamhet varit koncentrerad till tiden omkr 1620. Hans urskuldande av bokslakten såsom gjord med åtminstone en viss urskillning gendrevs på det bestämdaste av Collijn, som hävdade att vederbörande kapitel i G:s bok bort heta bokvandalism i stället för bokvård.

Kunskapen om 1600-talets antikvariska verksamhet ledde sedermera G att pröva en översiktlig skildring i boken Riksantikvarieämbetet (1930). En särskild bok, I Kungl slottets biblioteksflygel (1927), ägnade han åt ämbetets lokaler som länge delades med K biblioteket. Skrifterna tar främst sikte på den yttre, administrativa utvecklingen.

Inom K biblioteket hade G från början en medtävlare inom samma ämnesområde i amanuensen Robert Geete. Medan denne i tjänsten katalogiserade äldre sv tryck och på fritiden gav ut fornsvenska handskrifter, bearbetade G i tjänsten handskrifterna och gav på fritiden ut årskatalogen över den nyutkommande sv litteraturen (1903—12) jämte två femårskataloger (1896—1905). Samtidigt tjänstgjorde han i kammararkivet från 1898 till 1907, då han utsågs till chef för riksdagens bibliotek.

Riksdagsbibliotekets utveckling till ett centralt förvaltningsbibliotek är G:s största insats. »Självsagt» (G:s signifikativa språkbruk) har han verkat för att tillförsäkra sin egen institution så stora och självständiga uppgifter som möjligt. Hans förslag att justitiekanslerns granskningsexemplar av allt sv tryck skulle tillfalla riksdagsbiblioteket godtogs ej av riksdagen, som anvisade det till dåvarande Gbgs högskolas bibliotek. G:s förslag att tilldela riksdagsbiblioteket inflytande över bokanskaffningen i de centrala verken modifierades avsevärt, men institutionen skall från 1918 inte bara betjäna riksdagen och samla sv officiellt och utländskt parlamentariskt tryck utan också kyrkomötet, departementen, verk, styrelser och k kommittéer. Över riksdagsbibliotekets bokbestånd har G redigerat och till trycket befordrat flera viktiga kataloger.

Sin fädernebygd har G skildrat i smärre ungdomsuppsatser och i ålderdomsverket Bergsmansliv på 1870-talet (1937). Oavslutad och otryckt är hans självbiografi Från min bibliotekstid, 1—2 (Cod Holm I g 17 a, KB). G tecknar där i korta drag K bibliotekets och kammararkivets historia och ger avrundade biografier av de bibliotekarier han samarbetat med. Personskildringen är konventionell och följer i huvudsak Elof Tegnérs och E W Dahlgrens mera betydande minnen. Viktigast är G:s utförliga framställning av hur Carl Snoilsky blev överbibliotekarie, baserad främst på dennes brevväxling med ungdomsvännen H Wikblad, samt G:s detaljerade historik över behandlingen av kammararkivets arkivalieomslag, från Klemmings utplockning av våra äldsta inkunabler och Collijns betänkande till Toni Schmids forskningsuppdrag. G anlitades av kammarkollegiet som sakkunnig, och dess avvisande av Collijns förslag att befria resterna av vår medeltidslitteratur från dess roll som pärmmaterial berömmer sig G av att ha författat. Avgörande blev i själva verket Bertil Boëthius skarpa krav att reformationstidens arkivbildning borde bibehållas i sitt ursprungliga skick.

En planerad behandling av sin tid på riksdagsbiblioteket och av sin vetenskapliga verksamhet hann G aldrig utföra. Genom memoarerna går en ton av formalism och egenrättfärdighet, som inte motsäges av muntlig tradition om den storvuxne G:s person.

Författare

Sten G Lindberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Excerpter o antecknrar av G i KB samt strödda brev från honom i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Katalog öfver Upsala universitets biblioteks fornisländska och forn-norska handskrifter. Upsala 1892. II, 76 s. (SHVU 2:1.) — Hjalmars och Hramers saga. Ett literärt falsarium från 1690 (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 9, Sthlm 18[94—]96, s 137—154 [nr 26, 1895]). — Fornnorsk-isländsk litteratur i Sverige. 1*. Till Antikvitetskollegiets inrättande. [Även akad avh, Upps.] Sthlm 1897. 311 s [även 297 s]. [Ny uppl] 1898. (Antiqvarisk tidskrift för Sverige, utg. . . genom H Hildebrand, 16:4.) — Katalog öfver Kongl. Bibliotekets fornisländska och fornnorska handskrifter ut-arb. (1—4.) Sthlm 1897—1900. 459 s+ deltitlar. [Tr i KBH 19—22 = Arsber för år 1896—99.] — Huru man gjorde en bok under medeltiden. Föredrag hållet i Föreningen för bokhandtverk den 12 april 1902. Sthlm 1903. 36 s. — Ormr Snorrasons bok. En förkommen, men till största delen i afskrift bevarad fornnorsk-isländsk membran (Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen . . ., Uppsala 1904, s 357—374). — Svenska ortnamn. Bibliografi. Sthlm 1904. 58 s. (Antikvarisk tidskrift för Sverige . . ., 17:4.) [Även sep:] ... på uppdrag af Ortnamnskommittén ut-arb. ¦— Från gamla Nora (Meddelanden från Örebro läns fornminnes-förening 3, Örebro 1904[—05], s 139—149; även sep, [1905,] 11 s). — Harald Wieselgren (OoB 14, 1905, s 657—663). — Riddarhusets bibliotek. Katalog upprättad. Sthlm 1908. 139 s. (Meddelanden angående Riddarhusets kassor och fonder m. m., 5.) — Betänkande med förslag om utvidgning av Riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek avgivet av därtill förordnade sakkunniga. Sthlm 1913. 119 s. (Tills med H Falk och E Kristensson.) [Bihang till Riksdagens protokoll... år 1915, saml 2, avd 2, bd 2: 7.] — Erik Sparre. Till historien om hans litterära samlingar (Bibliografiska undersökningar tillägnade Claes An-nerstedt..., Upsala 1914, 4:o, s 171—178). — Sveriges medeltidslitteratur. Proveniens. Tiden före Antikvitetskollegiet. Sthlm 1916. VIII, 319 s. — Karl X Gustaf, stockholmsstatyn. [Sthlm, tr] Uppsala 1917. 40 s. (Tills med H E Uddgren.) — Svar till Isak Collijn med anledning av hans anmälan av Vilhelm Gödel, Sveriges medeltidslitteratur. Sthlm 1918. 19 s. —¦ Centralförvaltningens biblioteksväsen (Nordisk administrativt Tidsskrift 3, Khvn 1922, s 205—216). — Samorganisation av Riksdagsbiblioteket och den centrala statsförvaltningen i bok- och biblio- teksavseende. Utredning med förslag. Sthlm 1923. 54 s. (SOU 1923: 35. Finansdep.) — I Kungl. Slottets biblioteksflygel. Till här inrymda institutioners lokalhistoria. Sthlm 1927. 164 s, 1 pl-bl. — Riksantikvarieämbetet. Sthlm 1930. 268 s, 4 portr-bl. (VHAAH, 41: 1.) — Bergsmansliv på 1870-talet. Sthlm 1937. 267 s, 4 pl-bl. — Fattigvård i Nora bergsförsamling på 1870-talet (Från bergslag och bondebygd . . . Årsbok, Örebro 1939, s 137—141).

Redigerat: Årskatalog för svenska bokhandeln. Utg af Svenska bokförläggareföreningen. Årg 32(—41), 1903(—12). Sthlm 1904(— 13). 117 å 136 s. — Svensk bok-katalog. . . för åren 1896—1900. Sthlm 1904. 4:o. 381 s. [Föret; tills med C Broberg, A Thelin och I Löfving.] ...1901—1905. 1908 (2. uppl, fotolitogr, 1961). 4:o. 341 s. [Föret; tills med A Thelin.] [Utg som föreg, på vilken de bygger.] — Katalog öfver Riksdagens bibliotek. 1901. Tillägg no 2. 1912. Sthlm 1912. 267 s. [Av annan hand:] Tillägg n<> 3. 1918. Sthlm 1919. 403 s. Riksdagsbiblioteket. Katalog 1927. [1]—2. Sthlm 1928—30. XXX, 2104 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Collijn, V G, Sveriges medeltidslitt (NTBB 1917, s 353—62).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Vilhelm Gödel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten G Lindberg), hämtad 2020-07-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13442
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Vilhelm Gödel, urn:sbl:13442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten G Lindberg), hämtad 2020-07-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se