Carl Z Hæggström

Född:1884-04-14 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1944-10-05 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Boktryckare


Band 17 (1967-1969), sida 711.

Meriter

3 Hæggström, Carl Zacharias, son till H 2, f 14 april 1884 i Sthlm (Maria), d 5 aug 1944 i Uppsala. Mogenhetsex i Sthlm 02, faktor vid Ivar Haeggströms boktryckeri & bokförlags ab 06—10, disponent i Almqvist & Wiksells boktryckeri ab i Uppsala o Sthlm 10, initiativtagare till Sveriges tryckeriers arbetsgivareförb 15 (v ordf 15-—32, ordf från 32), led av Sv boktryckareförems styr från 21 (v ordf 24—42, ordf från 42), fullm i Handelskammaren i Gävle från 22 (v ordf från 37), verkst dir i ovannämnda båda ab från 23, v ordf i Fören för bokhantverk 23—43, led av stadsfullm i Uppsala 27—38 o från 43, led i centralstyr för Uplands ensk bank 35 (v ordf 36—43, ordf 43), verkst dir även i Hugo Gebers förlag från 37, led av Sv arbetsgivarefören:s styr från 40, v ordf i Sveriges grafiska industriförb från 41.

G 5 jan 11 i Lovö (Sth) m Anna Maria Ekwall, f 17 jan 85 i Sthlm (Hedv El), dtr till stadskamrer Axel Theodor E o Helena Elisabeth (Betty) Almqvist.

Biografi

Efter mogenhetsexamen började Carl H praktisera som sättare i faderns tryckeri och fullföljde därefter sin utbildning genom praktik och studier i Norge, Tyskland och England 1902—05. Efter hemkomsten arbetade han i fem år såsom faktor tills han 1910 accepterade ett erbjudande att bli disponent vid Almqvist & Wiksells boktryckeri ab i Uppsala. Under H:s insiktsfulla ledning utvecklades detta företag till ett av de större i sitt slag i landet, välkänt för sin rationella drift och goda kvalitet på tryckalster. 1918 inköptes Ivar Hæggströms boktryckeri-och bokförlags ab i Sthlm och 1923 blev H verkställande direktör i båda bolagen samt 1937 även i Hugo Gebers förlags ab i Sthlm. Under H:s ledning har de tre företagen under beteckningen A & W-koncernen nått en även internationellt erkänd ställning.

Genom sin mångsidiga kapacitet, rika yrkeskunskap och förhandlingsskicklighet nådde H ledande positioner inom fackorganisationerna. Inom Sv boktryckareföreningen var han tidigt aktiv. Sitt stora intresse för yrkets ekonomiska frågor dokumenterade han i tal och ett flertal artiklar. H medverkade 1913 vid bildandet av föreningens affärssektion, Boktryckarekammaren, till vars ledning han samtidigt knöts. Året därpå invaldes han även i Sv boktryckareföreningens styrelse. Denna förening var ursprungligen både arbetsgivare- och branschorganisation och kunde i denna form ej anslutas till Sv arbetsgivareföreningen. H arbetade energiskt för att tryckeriindustrin skulle tillhöra denna, vilket gjorde det nödvändigt att skapa en särskild organisation, och på hans initiativ bildades 1915 Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbund som ett yrkesförbund inom Sv arbetsgivareföreningen. H blev omedelbart en av de ledande i denna nya organisation. 1934 blev han de samlade grafiska arbetsgivareförbundens representant i Sv arbetsgivareföreningens styrelse.

Även på yrkets utbildningsfrågor nedlade H ett stort arbete, och förutom själva yrkesutbildningen underströk han gång på gång nödvändigheten för dem som ville ägna sig åt boktryckareyrket att förvärva inte blott praktiska kunskaper utan också högre fackutbildning. Han var också verksam för att realisera detta mål, och när planerna på bildandet av ett grafiskt institut 1943 tog form, åtog han sig ordförandeskapet i Grafiska institutets interimsstyrelse. Ett av hans sista offentliga framträdanden var, när han 19 jan 1944 höll hälsningsanförandet vid institutets invigning.

Ett av H:s största intressen var boktryckarekonsten och dess utveckling. Han inskärpte i tal och skrift att sträng enkelhet och ändamålsenlighet måste iakttagas vid en boks utformning och att allt borde »sammansmälta i goda proportioner och väl avvägda ytbilder». Inspiration till detta hämtade han i stor utsträckning hos den engelske föregångsmannen inom bokkonsten, William Morris, eller kanske snarare hos dennes efterföljare, som grundat många engelska »private presses». Med energi och logisk skärpa gisslade han alla tendenser till överdrift i den typografiska utstyrseln till förfång för dess sobra konstnärlighet.

H ägnade även det nordiska och internationella samarbetet inom branschen stort intresse. Han var en initiativrik och ledande representant i Nordiska boktryckarerådet och ledamot av förvaltningsrådet för Grafiska företagareorganisationernas internationella byrå.

Författare

Ernst Kulling



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svenska slöjdföreningens täflan om en svensk boktryckstyp (NTBB 4,

1917, Sthlm, s 242—246; omtr i Yrkesskolans småskrifter rörande bokhantverk, 6, Sthlm

1918, s 46—50). — Yrkesstolthet, yrkeskärlek och arbetsglädje i Gutenbergs nutida konst. Några reflexioner i anledning tidsföreteelserna (Nordisk boktryckarekonst 21, 1920, Sthlm, s 35—39). — Modern svensk bokkonst sådan den ter sig i de senaste årens bokproduktion. Föredrag hållet vid Svenska boktryckareföreningens klubbafton onsdagen den 22 mars 1922 (ibid 1923, s 11—24; även sep, 44 s). — Några konstnärliga synpunkter på vår yrkesutövning (Förhandlingar vid internationella boktryckare-kongressen i Göteborg 4—6 juni 1923, Gbg 1923, s 68 —74). Även eng version: Some artistic aspects in the printing trade (Proceedings at the international congress of master printers . . ., Gbg 1923, s 66—72; även sep: Some artistic points of view regarding the practice of our craft, Upps 1923, 19 s). — Några ord om Wald. Zachrisson som yrkesman (Svenska boktryckareföreningens meddelanden 31, 1926, Sthlm, s 261—270). — Några synpunkter på den »nyaste typografien». Diskussionsinlägg och reflexioner i anledning av dr Gregor Paulssons föredrag, »Den nya typografien och dess kultursammanhang», hållet vid Svenska boktryckareföreningens klubbafton ... 5 april 1929 (ibid 1929, s 113— 120; omtr i Nord boktryckarekonst 1929, s 148—156; även sep, Upps 1931—32, 37 s). — Boktryckaren inför nuet. Föredrag hållet inför Nordiska boktryckaremötet i Stockholm den 29 juli 1930 (Sv boktryckareföreningens medd, 1930, s 253—256, 285—288, även sep, 29 s). [Ny uppl:] ... boktryckaremötet å Stockholmsutställningen den . . . Sthlm 1931. 29 s, 3 pl-bl. (Yrkesskolans småskrifter rörande bokhantverk, 17.) — Ett faktorsbrev från mitten på förra århundradet. Med några ref lek tioner (Sveriges grafiska faktorsförbund 1908—1933, minnesskrift, Sthlm 1933, s 52 —54). — Yrke och yrkesstolthet. Uppsatser och föredrag under åren 1913—1934. Utg ... 14 april 1934 av vänner och kolleger bland Sveriges boktryckare. Sthlm 1934. 4:o. 217 s. — Svenska boktryckareföreningens första halvsekel. Strålande högtidstal . . . vid jubileumsfesten i Göteborg (Grafiskt forum, 1943, Sthlm, s 227—236; även sep, 48 s). — Hälsningsanförande (C Z Haeggström & E Wettergren, Nittonde januari nittonhundra-fyrtiofyra. Anföranden vid invigningen av Grafiska institutet, Sthlm 1944, s 5—13). — Talrika bidrag i ovannämnda o a facktidskr, av vilka de viktigare omtr i Yrke och yrkesstolthet 1934.

Källor och litteratur

Källor o litt: S E Bring o E Kulling, Sv boktryckarefören 50 år (1943); I Collijn, C Z H t (NTBB 1944); art:ar i Grafiskt forum o Sv boktryckarefören :s meddel.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Z Hæggström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Kulling), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13476
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Z Hæggström, urn:sbl:13476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Kulling), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se