Zacharias Hæggström

Född:1787-08-06 – Umeå landsförsamling, Västerbottens län
Död:1869-10-31 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Boktryckare, Förläggare


Band 17 (1967-1969), sida 708.

Meriter

1 Hæggström, Zacharias, f 6 aug 1787 i Umeå landsförs, d 31 okt 1869 i Sthlm (Maria). Föräldrar: komministern Olof Häggström o Maria Renhorn. Inskr vid UU 2 okt 04, disp pro exercitio där 09, grundade tills med A M Strinnholm boktryckerifirman Strinnholm & Haeggström i Sthlm juni 13, drev ensam tryckeriet 15—58, ordf i Sv bokförläggarefören 43—52.

G 19 juni 24 i Sthlm (Kat) m Eva Fredrika Burström, f 23 maj 03 i Burträsk (Vb), d 17 mars 83 i Sthlm (Maria), dtr till kronolänsmannen Abraham B o Britta Sofia Teeman.

Biografi

H kom 1804 till Uppsala men drevs av ekonomiska svårigheter att avbryta sina studier efter disputation pro exercitio för professorn i österländska språk Anders Svanborg. 1810 associerade han sig med en barndomsvän i samma situation, den sedermera kände historieskrivaren A M Strinnholm. De tog båda anställning i Sthlm för att lära boktryckeriyrkets teknik. 1811 begav sig H till Greifswald och lyckades 1813 med stort besvär få över tryckeriinventarier till Sverige. S å grundades tryckerifirman Strinnholm & Hæggström, ur vilken dock Strinnholm utträdde redan 1815. Ekonomisk hjälp vid starten och efter skilsmässan från Strinnholm fick H av en frände, sidenfabrikören K H Benckert i Sthlm. Efter flera flyttningar under de första åren blev tryckeriets och H:s egen slutliga adress Repslagaregatan 22, där han bodde och verkade till sin död.

H gick till verket med stor intensitet. Han arbetade om dagarna som sättare och tryckare, om nätterna som översättare. Ett flertal av sina förlagsartiklar översatte han nämligen själv från tyska. Den första förlagskatalogen (1816) omfattar 34 artiklar, huvudsakligen reseskildringar och samtidshistoria. All slags Napoleonlitteratur hade dessa år ett aktualitetsvärde, som H påpassligt utnyttjade. Strinnholm representerades bl a av Fragmenter till kejsar Napoleons historia (1—2, 1813). I övrigt kan nämnas Madame de Staëls Reflexioner öfver franska revolutionens vigtigaste händelser (1—3, 1818—19) och ett par stora långkörare, F Buchholz, Europeiska staternas historia efter freden i Wien år 1809 (1—7, 1815— 25) samt E A v Zimmermann, Jorden och dess innevånare (1—13, 1813—39). Ett överraskande inslag i denna aktualitetsbetonade men seriösa produktion är skriften Anteckningar rörande Napoleon Bonapartes kärleks-äfventyr ... (1817), vilken konfiskerades enligt den nya tryckfrihetsförordningens sedlighetsparagraf och ådrog H 100 rdr b:o i böter.

Detta var ett enstaka avsteg från en allt fastare utstakad utgivningspolitik med tyngdpunkt i den populärvetenskapliga litteraturen med smärre utflykter på vitterhetens område. En fast stomme i H:s förlagsverksamhet blev läroböckerna, varibland kan nämnas ett så betydande arbete som C J Hartmans Handbok i Skandinaviens flora (1820, 12 uppl 1889, på sonen I Hæggströms förlag). Med författaren, med dr och läkare i Gävle, förenades småningom H och hans familj i nära vänskap.

En förnämlig plats i H:s förlagsproduktion intogs av Bibliothek i populär naturkunnighet, som i två avdelningar och 14 volymer utkom 1837—46 och efter ett hedrande utlåtande av Vetenskapsakademin förskaffade honom titeln direktör. En av H:s främsta förlagsartiklar på samma område var E Fries, Botaniska utflykter (1—3, 1843 —64). Det största originalförlaget under senare år var den liberale teologen N Ignells Mänskliga utvecklingens historia (1855— 62).

Skönlitteraturen domineras på 1820-talet av Walter Scott i Lars Arnells översättningar. Senare tillkom några svenskar: Euphrosyne, fru v Knorring, G H Mellin. Med den sistnämnde invecklades H i sin veterligen enda process, ett vid denna tid anmärkningsvärt faktum. »Jag har ännu aldrig gjort en människa ett runstycke för när och kommer aldrig att görat,» skrev H 14 febr 1830 till Mellin (Ep M 4, KB). Men denne var av annan mening. H hade nämligen, efter det satsen till första tryckningen av Blomman på Kinnekulle brutits, ånyo låtit sätta och tilltrycka ett antal exemplar, vilka av honom räknats som samma upplaga. Mellin bestred detta men hade i brev gett H medgivanden, enligt vilka han ansett sig berättigad att handla på angivet sätt.

Ännu 1828 var H:s tryckeri ett av de mindre i Sthlm. Den stora expansionen kom på 30-talet, och mot mitten av 1800-talet var H:s förlag näst firman Lindh i Örebro det största i landet. 1847 utgavs en förlagskatalog innehållande omkring 330 titlar på böcker, varav dock en stor del betecknas som utgångna ur bokhandeln. Förlaget var ett typiskt tryckeriförlag, beräknat på långsiktig försäljning till en fast publik men med föga eller intet utrymme för snabba, djärva initiativ, om man inte räknar de första årens satsning på Napoleon. Man måste nog säga, att H:s förlagsrörelse småningom stagnerade. Att han själv var medveten om detta, visar några vändningar i hans överblick över förlagsföreningens 9-åri-ga verksamhet, då han 1852 avgick från ordförandeposten. Han karakteriserar där sitt eget lager, i motsats till yngre och mera företagsamma förläggares, som »ett av det trögaste och ett av dem, som minst av alla genom årets noviteter vinna något betydligt tillskott till den vanliga årsinkomsten». J C Flodman, översättare av teologisk litteratur, betecknar också i brev till Lindh 13 okt 1842 H som en »både entreprenant och ytterst redbar förläggare» men senfärdig i sina företag. H nedlade sin boktryckerirörelse 1858 men fortsatte förlagsverksamheten till några år före sin död.

H var en segt och oförtröttat arbetande företagare av gammaldags patriarkalisk typ, något som på äldre dagar markerades av det böljande vita håret och skägget. Sina lärpojkar och gesäller höll han i tukt och Herrans förmaning och övervakade noga deras yrkesutbildning. Den fasta ordning, som rådde inom hans eget företag, ingav honom sannolikt önskan att genomföra en bättre organisation inom bokmarknaden i stort.

Det är ej fullt klarlagt, om det ursprungliga initiativet till en sammanslutning av de sv bokförläggarna utgått från H eller L J Hierta. Men då 15 förläggare i Sthlm 4 dec 1843 utsände Sv förlagsföreningens reglemente, var H den drivande kraften, och han var också föreningens förste ordförande ända till 1852. Genom fast reglerade affärsförbindelser mellan förläggare och sortimentsbokhandlare och genom en till en början sträng nyetableringskontroll lyckades den nya föreningen i regel på H:s initiativ sanera bokhandelns ekonomi och uppamma en kompetent yrkeskår av bokhandlare. Även reformförslag, som helt eller delvis måste anstå till en senare tidpunkt, hade H till upphovsman: gemensam speditör i Sthlm, fraktlindring för bokförsändelser, avskaffande av boktullen mellan Sverige och Finland, en gemensam Bokhandels-Bulletin. Även i Boktryckerisocieteten gjorde H en betydande insats. Jämte C Norstedt och Hierta framlade han 1846 ett livligt diskuterat förslag till ny boktryckeristadga, som i reviderad form antogs 1848 och förvandlade den snart 100-åriga societeten från en privilegierad korporation till en frivillig yrkesförening.

H skall vid något tillfälle ha yttrat: »Min förlagskatalog är min biografi.» Uttalandet vittnar om ett nästan anonymt uppgående i ett livsverk. Om hans personliga liv är föga känt, i synnerhet som en stor del av hans papper enligt hans önskan brändes. Inblickar i familjelivet ger dock bl a breven till svärsonen G O Hyltén-Cavallius. Hans förmaningar till honom och dottern Sophie vittnar om en varmt religiös livssyn med auktoritära drag enligt tidens mönster. H avled stilla i familjekretsen, »som först på den slocknade pipan märkte att livsanden slocknat» (Wieselgren).

Författare

Sven Rinman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brevväxling mellan H o svärsonen G O Hyltén-Cavallius samt brev från H till C G Brunius, G F Gavallius, G E Klemming, firman Lindh (Abr Bohlin), G H Mellin, P A Wallmark (jfr Addes nedan a a) o H Wieselgren, allt i KB. Brev från H till bl a E Fries o C J Hartman i UUB.

Tryckta arbeten

översatt: [L Goldsmith?,] Anonyma bref, hörande till den hemliga krönikan om Napoleon och hans hof, Sthlm 1813, 427 s (anon), [2. uppl okänd,] 3. uppl 1815, Supplementband ... 1814, 198 s (anon); [T H Friedrich,] En högst eftertänkelig och lärorik prophetia om den uplysta verldens tillstånd i nästa århundrade, Sthlm 1816, 40 s (anon), 2. uppl så; F de Azara, Upptäckts-resa i Södra Amerika, Sthlm 1816, 188 s (anon); H G Dippold, Föreläsningar öfver allmänna historien, 1—2, Sthlm 1817, 475, 494 s (anon, förtitel: "Världshistoriens resulta-ter).

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv bokf örläggarefören :s handhar (dep, KB); B Åhléns anteckmar rör åtalade o indragna skrifter (dep, UUB).

G Adde, Brev från Z H till P A Wall-mark (Bibliografiska bidr tillägn Carl Z H den 14 april 1934, 1934); I A Bonnier o A Håneli, Anteckn:ar om sv bokhandlare, 2 (1935); S E Bring, Z H:s första trycklista. Med inledn o kommentar (1944); dens o E Kulling, Sv boktryckarefören 50 år (1943); cirkulär o kataloger från Z H:s tryckeri o förlag; G Forsstrand, H:ska boktryckeriet 1813—1863—1913 (1913); Handhar i tryckfrihetsmålet ang förment eftertryck af Blomman på Kinnekulle . . . utg af svarande parten (1831); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckerihist 1483—1883 (1883); B Nelson, Sophie v Knorring (1927); S Rinman, Studier i sv bokhandel. Sv bokförläg-garefören 1843—1887 (1951); H Wieselgren, I gamla dagar o i våra (1900).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Zacharias Hæggström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13479, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2019-07-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13479
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Zacharias Hæggström, urn:sbl:13479, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2019-07-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se