Meriter

Haglund, Robert Ludvig, f 5 mars 1844 i Sthlm (Klara), d 27 aug 1930 i Strängnäs. Föräldrar: snörmakaren Carl Gustaf H o Adelaide Therèse Lagerqvist. Studerade teaterdekorationsmåleri för F Ahlgrensson i Sthlm 61—63, dekorationsmålare vid Åbo stadsteater 64—65, inskr vid FrKA 7 sept 64, studerade där 64—69, en av stiftarna av Fören för grafisk konst 87 o av Konstnärernas sjuk- o understödskassa 88, v ordf i Konstnärsklubben 93—95 (red för dess tidn Jul 88—07), lär i frihandsteckn vid KTH 96—19, ordf i Sv konstnärernas fören 14— 15.

G 19 okt 75 i Sthlm (Klara) m Anna Helena Land, f 29 juli 53 i Taxinge (Söd), d 20 april 19 i Sthlm (Ad Fredr), dtr till bokhållaren Johan L o Hedda Lotta Norström.

Biografi

Robert H utbildade sig till målare och tecknare vid Konstakademin, där han tog intryck särskilt av landskapsmålaren Edward Bergh, vars naturalistiska stil han efterliknade. 1867—90 medarbetade H som tecknare i Ny ill tidning och levererade dit under årens lopp flera hundra stads- och landskapsbilder, varav många från Paris, Rom, Wien och andra kända europeiska städer. Han tecknade också för Sv Familje-Journalen, Hemvännen, folkkalendern Svea m fl i Sthlm samt i flera utländska tidskrifter.

H verkade från 1885 även som grafiker, särskilt som linjeetsare, ambitiöst noggrann mot motiven och med alltmer ökad teknisk skicklighet. Sin utbildning hade han fått i Wien 1884 för den där bosatte tyske etsaren W Unger. Som etsare tillhörde H de främsta svenskarna på sin tid, jämförd än med Zorn, än med den mest i London verksamme arkitekturetsaren A H Hägg, som mycket uppskattade H:s blad och delade dennes noggrannhet i detaljernas utförande. Båda dessa etsare var med från starten 1887 av Föreningen för grafisk konst, där H länge var en av de drivande krafterna och i vars årliga publikationer landets bästa grafiker medverkade med utvalda originalblad. H gav också själv ut några etsningssamlingar: Värnhems cistercienserkyrka (5 blad 1884), Souvenir de Stockholm, 6 eauxfortes (1889, bl a Grand hôtel och Strömmen) samt framför allt Från främmande länder (15 blad 1902), en sammanfattning i bild av hans utlandsresor. Där ingår motiv från Danmark, Tyskland (bl a Lübeck, Nürnberg, Rothenburg, Heidelberg), Schweiz, Italien (Canal Grande i Venedig, Castel Nuovo i Neapel, Perugia, Florens, Rom) och Österrike (Wien), av vilka några utförda i färgakvatinta. Här står H på höjdpunkten av sitt kunnande; han förenar en stor trohet i motivens alla detaljer med en fin naturkänsla, främst i skymningslandskapen.

Som landskapsmålare i olja, lavering och akvarell tillhörde H Edward Berghs och P D Holms riktning i arbeten som Månlandskap, Kalmar slott, Kvällsstämning vid Rödeby invid Karlskrona 1914. Han utförde ett 40-tal porträtt särskilt på 1890-talet, bl a Gunnar Wennerberg och Fritz v Dardel. Som tecknare illustrerade han flera arbeten: Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar (1 uppl, 1875—81), A E Nordenskiölds Vegas färd kring Asien och Europa (1880—81), H A Rings Sthlm 1887, C Lundins Nya Sthlm 1890 (tills med V Andrén, E Forsström och H Feychting), G Upmarks Sv Riddarhuset 1891 (etsningar), H Hildebrands Visby och dess minnesmärken 1892—93 (delvis originaletsningar), och G Nordensvans Mälardrottningen 1897 (även akvareller).

Författare

Sixten Rönnow

Arkivuppgifter

H:s autografsaml med stort antal brev till honom i KB; brev till honom även i FrKA samt några i LUB. Strödda brev från Ff i KB o UUB.

Källor och litteratur

Bohemer o akademister (Skrifter utg av Konstnärsklubben vid dess 75-årsjubileum 1931); F v Dardel, Minnen från senare år. 1888—98 (1931); A Hafström, De bildande konsternas utöfvare i Sverige 1600—1884 (1884); R Hoppe, R H in memoriam (Meddel från Fören för grafisk konst, 9, 1930); Hultmark; H A Lier, Zur Geschichte der modemen Radierung (Zeitschrift für bildende Kunst, 1895); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i 19:de årh, [1]—2 (1892, 1928); dens, Konstnärsklubben 1856—1906 (1906); SKL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert L Haglund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13512, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13512
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert L Haglund, urn:sbl:13512, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2024-04-24.