Meriter

Hagström, Axel Julius, f 15 febr 1853 i Bo (Ör), d 17 april 1939 i Härnösand. Föräldrar: mästersmeden Pehr August H o Johanna Sofia Jansdtr. Elev vid Karol h a l i Örebro, folkskollär:ex vid folkskolesem i Karlstad 30 maj 73, lär vid Allm institutet för dövstumma o blinda på Manilla i Sthlm 73—77, lär vid Örebro läns dövstumskola i Örebro 77—79, mogenhetsex som privatist 14 dec 78, åter lär vid institutet på Manilla 79—91, dessutom lär vid dövstumlänsem 82—91, förest för 2:a dövstumskoldistr:s skola i Hjorted (Kalm) 91—96, i Växjö 96—97, för 7:e dövstumskoldistr:s skola i Härnösand 97—16, led av AK 06—11, av Västernorrlands läns landsting 10—13, av FK 12.

G 30 dec 79 i Kalmar m folkskol- o dövstumlär Olga Maria Andersson, f 14 okt 52 där, d 12 aug 31 i Härnösand, dtr till privatskollär Adam A o Amalia Maria Smedberg.

Biografi

Omedelbart efter sin folkskollärarexamen fick Julius H anställning som lärare vid Allmänna institutet för dövstumma och blinda på Manilla i Sthlm, där han stannade i fyra år för att senare — efter två år vid dövstumskolan i Örebro och avlagd mogenhetsexamen — återkomma dit för ytterligare elva års lärartjänst. H:s första period på Manilla, där han redan från början helt fick ägna sig åt dövundervisningen, inföll i början av en viktig brytningstid i denna undervisnings utveckling. Då H började, fanns ännu inga bestämda direktiv eller riktlinjer för undervisningen, ingen undervisningsplan, inga lärokurser, inte ens något enhetligt fattat pedagogiskt mål. Betydande förbättringar kom emellertid snart till stånd. Sedan O Kyhlberg blivit föreståndare för institutet, infördes en fastare ordning och en klarare målsättning. Snart tillsattes också en statlig kommitté för dövstumundervisningens ordnande, och dess arbete ledde så småningom till en ny organisation av hela området. Samtidigt inrättades ett dövstumlärarseminarium på Manilla.

Efter sin återkomst till Manilla gjorde H där vid sidan av sin ordinära lärargärning en betydande insats som lärare vid seminariet, där han under de första åren hade att så gott som ensam sköta all undervisning. Arbetet, i sig självt mycket krävande, försvårades genom bristen på läroböcker. H måste på egen hand samla det erforderliga stoffet och bygga upp undervisningen från grunden. Som pedagog intresserade han sig särskilt för de metodiska problem, vilka sammanhängde med den grundläggande språkundervisningen i dövstumskolan. Hans 1885—87 utgivna Lärokurs i modersmålet för döfstumma ansågs epokbildande på sitt område och blev under flera decennier en uppskattad och mycket brukad lärobok.

Sedan H under några år förestått de tre småländska länens dövstumskola, förlagd först till Hjorted, därefter till Växjö, var han i nära två decennier föreståndare för dövstumskolan i Härnösand, som hade Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län till upptagningsområde. I Härnösand var H en mycket anlitad kommunalman, och under två mandatperioder tillhörde han, ansluten till Liberala samlingspartiet, Andra kammaren för att slutligen vid 1912 års riksdag representera Västernorrlands län i Första kammaren. Vid 1911 års riksdag var han ordförande i tillfälligt utskott och satt 1912 i konstitutionsutskottet. Han väckte 1907 motion om och kämpade sedan i debatten för det då planerade norrländska landsarkivets förläggning till Härnösand i stället för Östersund.

H kan väl ej hänföras till sin tids ledande gestalter på dövundervisningens område och tillhörde inte egentligen dess föregångsmän. Men genom sin insats som läroboksförfattare och sin mer än fyrtioåriga, trogna och stabila gärning på skilda poster inom denna tungarbetade och mödosamma gren av pedagogiken förtjänar han sin plats bland dövundervisningens märkesmän på tröskeln till en ny epok i dess historia. Personligen var H, säger en minnestecknare (S Granholm), »klok, försynt, gladlynt och musikalisk», och han förvärvade under sin långa levnad många vänner.

Författare

Einar Sprinchorn

Tryckta arbeten

Räknebok för småskolan. Örebro 1879. 29 s. — Lärokurs i modersmålet för döfstumma, afsedd för inlärandet af det s. k. elementarspråket. D 1—3. Sthlm 1885—86. 79, 75, 86 s. 2. uppl 1891—94. 3.-^4. uppl Hernösand 1900—05, 1913. — Min första tid som dövstumlärare, åren 1873—1891 (Tal- och språkdefekter. Nordisk tidskrift rörande dövstumma samt andra tal- och språkdefekta, årg 5, 1936, Falköping, s 98—103, 124—128, 148—155, 182—190).

Källor och litteratur

O Ahlner, Matr över sv döv-stumskolan 1809—1918 (1918); S Granholm, A J H t (Nord tidskr för dövstumsko-lan, årg 1939); J Prawitz, Manilla dövstum-skola 1812—1912 (1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Julius Hagström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13518
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Julius Hagström, urn:sbl:13518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-04-20.