Johan Vilhelm Hagströmer

Född:1845-12-04 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1910-05-15 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Jurist, Kriminolog


Band 17 (1967-1969), sida 755.

Meriter

2 Hagströmer, Johan Vilhelm, sonsons son till H 1, f 4 dec 1845 i Sthlm (Svea livg), d 15 maj 1910 i Uppsala. Föräldrar: kaptenen Johan Jacob H o Ulrika Lovisa Kyntzell. Mogenhetsex vid Sthlms gymn 20 maj 65, inskr vid UU 26 maj 65, jur fil ex 14 sept 66, JK 6 april 70, auskultant i Svea hovrätt 8 april 70, eo notarie där 11 april 70, disp för docentur vid UU 25 maj 72, doc i sv allm lagfarenhet o romersk rätt 31 maj 72, förestod adjunkturen i samma ämnen 24 sept 72—nov 77, eo prof i kriminalrätt 16 nov 77, led av nya lagberedn 86— 87, prof i straffrätt 14 dec 88 (tilltr 1 febr 89), allt vid UU. — Jur hedersdr vid UU 6 sept 77, fil hedersdr där 6 sept 93.

G 31 mars 74 i Sthlm (enl vb för Olai, Norrköping) m Ida Carolina Lovisa Eschelsson, f 16 mars 54 i Norrköping, d 5 juli 22 i Uppsala, dtr till konsul Anders Olof E o Carolina (Lina) Lovisa Frestadius.

Biografi

Johan H var under hela sin verksamhetstid rättsvetenskapsman och akademisk lärare, och han avstod från erbjudanden om andra höga befattningar. Hans akademiska avhandling (1872) handlar om aktiebolag enligt svensk rätt. Samtidigt som han redovisar förtrogenhet med utländska rättssystem och vetenskapliga framställningar, bygger avhandlingen på en analys av nästan alla gällande sv bolagsordningar på grundval av den allmänna civilrättens doktrin. Utgångspunkten är grundsatsen om avtalsfriheten med däri av civilrätten erkända begränsningar. Betydelsefullt blev hans arbete på detta tidigare obehandlade område även på grund av praktiska förslag, bl a om periodiska offentliggöranden av uppgifter om bolagets ställning m m.

Med avhandlingen om frihetsstraffen (1875) gick han över till straffrätten, som han aldrig lämnade. Han placerar 1864 års strafflag i sammanhang med 1800-talets europeiska strafflagar och straffrättsliga doktrin och betonade dess progressiva inriktning. Enligt honom var straffets ändamål att skydda samhället mot uttryck för en brottslig vilja. Väl kunde straffet träffa fången såsom ett kännbart lidande, men det fick inte kroppsligen eller andligen tillintetgöra denne utan borde utveckla hans personlighet. Hans bedömning av äldre sv straffrättsfilosofi och utländsk doktrin är måttfull och realistisk.

H kom genom sin två gånger (1879 och 1884) genomförda granskning av förslaget till strafflag för storfurstendömet Finland att i betydande mån påverka utformningen av 1889 års ännu gällande finländska strafflag. Hans kritik var grundad på praktiskt viktiga, dogmatiska överväganden mera än på kriminalpolitiska och rättsteoretiska bedömningar.

På uppdrag av justitiedepartementet granskade H 1885 ett förslag till ny tryckfrihetsförordning, och såsom ledamot av lagberedningen medverkade han till 1890 års partiella reform av 1864 års strafflag.

Huvudparten av H:s senare författarskap har direkt anknytning till hans akademiska lärargärning. Förarbetena till hans berömvärt klara föreläsningar samlades i verket Svensk straffrätt, varav han själv i häften utgav (1901—09) en lärobok över straffrättens allmänna del samt brotten mot annans kroppsliga integritet och mot annans frihet. Tidigare hade han kommenterat mordbrandsbrotten (1897), och hans föreläsningar om enkel skadegörelse och objektiva förutsättningar för tjuvnad utgavs strax efter hans död (1912). Av övriga föreläsningar mångfaldigades såsom kompendium anteckningar rörande straffrättens speciella del ännu 1936.

Även om Johan Thyrén med åren alltmera dominerade sv kriminalvetenskap inom och utom landet, framstod H såsom grundläggaren av den moderna sv straffrätten. Han var utpräglat dogmatisk och syntes taga avstånd från de nya tendenserna att grunda strafflagstiftningen på empiriska rön. Ehuru starkt influerad av den kontinentala, framför allt den tyska, straffrättsvetenskapen hävdade han med framgång företräden i vår inhemska lagstiftning och rättspraxis och var lyhörd för åsiktsyttringar i de övriga nordiska länderna. För många studentgenerationer i Uppsala och för sina kolleger vid universitetet, vid domstolarna och i ämbetsverken framstod H under hela sin verksamhetstid och långt senare som en sällsynt framstående rättsvetenskapsman och akademisk lärare. Om honom som enskild person fälldes alltid endast de mest erkännsamma omdömen för nobla egenskaper.

På grund av sjukdom avslutades H:s akademiska verksamhet redan 1907. När ämbetet med förändrat ämnesområde ånyo besattes 1913 betecknades H av Henrik Schück (i egenskap av rektor) såsom vårt lands kanske mest betydande kriminalist, vilken inte blott såsom vetenskapsman utan ock såsom personlighet städse var en förebild för sina kolleger. Genom sitt samvetsgranna och plikttrogna forskningsarbete lade H grunden till straffrätten såsom ämne i de juridiska studierna. Hans utgivna arbeten har ännu inte mist sin betydelse för doktrin och praxis.

Författare

Alvar Nelson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s jur samhar o föreläsn:anteckn:ar m m i UUB. Brev från H i RA (bl a till I Afzelius), i UUB (bl a 64 st till L Annerstedt) o i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM, Upps 1906, s 62 f. Vidare: Anteckningar efter prof. Hag-strömers föreläsningar i allmänna straffrättens spec. del. Utg af Juridiska föreningen i Upsala. 3. uppl [Upps] 1910. 4:o. 226 s. [Duplic; 4.-6. uppl 1917, 1927, 1936.] — Svensk straffrätt. Föreläsningar. Bd 2. Uppsala 19[06—]11. X, 396 s. — Efterlämnade föreläsningsanteckningar i svensk straffrätt. Utg af S Hagströmer. 1. Om enkel skadegörelse. 2. Objektiva förutsättningar för tjuf-nad. Upps ... 1912. 91 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 14 dec 1888, nr 22, RA. H Gullberg, Justitiematr (1902); Inbjudn:skrift [Uppsala] till af hörande af de offentliga föreläsn:ar med hvilka ... J W H ... tillträda sina embeten, af C Y Sahlin (1889); Inbjudn:skrift [Uppsala] till åhörande af den offentliga föreläsn, med hvilken . . . Folke Gustaf P:son Wetter tillträder sitt ämbete, af H Schiick (1913); UUM 1906 (1906). — Minnesteckn:ar över H i Tidsskr for retsvidenskab 1910 o i Jur fören:s i Finland tidskr 1911; nekr i Upsala Nva Tidn 17 maj 1910.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Vilhelm Hagströmer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Nelson), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13521
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Vilhelm Hagströmer, urn:sbl:13521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Nelson), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se