Meriter

5 Hirsch, Axel Morris, son till H 3, f 15 mars 1879 i Sthlm, Mosaiska, d 12 aug 1967 där, ibid. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 20 maj 97, inskr vid UU ht 97, FK där 31 jan 03, red för Folkbiblioteksbladet 04—11, led av Folkbildningsförb:s överstyr 04—11, sekr i Sv fattigvårdsförb 09— 22, chef där 19—25, ordf i dess arbetsutsk 22, dir i Sv fattigvårds- o barnavårdsförb 25—36, v ordf i styr 33-49, ordf i bl a Isaak H:s minne o Fanny H:s minne, v ordf i Mosaiska försis fullm, Sthlm, led av PS:s förv:utsk. Donator. — Iqml 12:e storl 49, med hedersdr vid Sthlms högsk 56. — Ogift.

Biografi

Efter mogenhetsexamen vid Beskowska skolan kom Axel H till Uppsala för att avlägga den s k hovrättsexamen. När ett år hade gått, fann han sig sakna fallenhet för juridik och övergick till humanistiska fakulteten, där han valde litteraturhistoria som huvudämne. Under gymnasietiden hade han blivit socialt intresserad genom de inblickar han fått i arbetarnas villkor vid faderns tegelbruk på Ekerö. I Uppsala sökte han sig till den radikala studentföreningen Verdandi, som bl a ville ersätta välgörenhet med samhällsreformer. Stimulerad av Nathan Söderblom och den blivande pedagogikprofessorn G A Jaederholm kom han till övertygelsen, att ökad folkbildning var en förutsättning, om man skulle lyckas komma till rätta med sociala missförhållanden.

Efter examen såg H inget skäl att konkurrera på arbetsmarknaden, utan erbjöd Folkbildningsförbundet sina tjänster. När han något år rest Sverige runt som föreläsare och effektiv propagandaman för förbundets idéer, kom han in i dess överstyrelse och blev bl a redaktör för Folkbiblioteksbladet, där han flitigt skrev litteraturöversikter, recensioner och biografier. Under föreläsningsturnéerna hade hans kännedom om den sv fattigdomen fördjupats. Detta och hans vänskap med den socialt verksamme H von Koch kom honom att 1909 anta ett erbjudande att bli sekreterare i Sv fattigvårdsförbundet. Han blev 1919 denna sammanslutnings chef, och när den med H som drivande kraft 1925 ombil-dades till Sv fattigvårds- och barnavårdsförbundet blev han dettas direktör. Till 1936 ledde han, i mycket med egna ekonomiska insatser, förbundets verksamhet. Han skötte dess tidskrift och hade sin del i dess för läkare och fattigvårdsfunktionärer oumbärliga årliga kalender. Olika uppdrag gav honom dessutom tillfälle att på skilda områden inverka på den statliga och kommunala socialvårdens utformning. H hade en realistisk och i vissa sammanhang skeptisk syn på sin filantropi och dess möjligheter att hjälpa, men hans varma medkänsla med samhällets vanlottade gjorde honom till pionjär för det som senare sammanfattades i begreppen socialmedicin och socialvård. I faderns fotspår blev han styrelsemedlem i en mängd hjälpföretag och stiftelser och gjorde liksom denne betydelsefulla insatser inom Mosaiska församlingen.

H var en livsbejakande natur med omfattande kulturella intressen, förenad i vänskap med män som Carl G Laurin, Gustaf Stridsberg och E H Thörnberg. De båda essäsamlingar han gav ut vittnar om vidsträckt beläsenhet och egna forskningar. Under senare delen av sitt liv uthärdade han med seg styrka långvariga, livshotande sjukdomsperioder. I slutet av 1950-talet gjorde H stora donationer till vetenskapliga och sociala ändamål. Enligt hans testamente tillföll 8 miljoner kr Oscar, Fanny och Axel Hirschs fond, vilken skulle förvaltas av Karolinska institutet och utdela anslag till medicinsk forskning. Flera andra institutioner blev ihågkomna; så fick Nationalmuseum 2 milj kr. Avkastningen skall användas till inköp av sv konst före 1930.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

H:s personliga ppr hos arkitekt Ernst H, Sthlm. Brev från H till H Brulin i RA, till bl a E Heckscher o E Hedén i KB, till G Eneström i VA samt strödda brev i UUB o LUB.

Tryckta arbeten

Handhafvandet af mindre bibliotek. Grundlinjer till föreläsningar vid 1904 års sommarkurser i Stockholm. Sthlm 1904. 14 s. — Platons statsideal. [Föredrag.] Sthlm (tr Upps) 1908. 36 s. ([Omsl:] Föreningen Studenter och arbetare. I.) — Folke-biblioteker i Sverige (For folke och barne-boksamlinger, red av K Fischer, bd 2, Kristiania 1908, s 107—112). — Folkbildningsarbetet (Social handbok på uppdrag av Centralförbundet för socialt arbete . . . utg av G. H. von Koch, Sthlm 1908, s 135—159; även sep, 25 s). — Swedish poor laws and charities, a publication dedicated to the International congress on poor laws, relief and charity to be held at Copenhagen 1910 . . . [Omsl.] Sthlm 1910. 56 s. — Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet (Social handbok . . ., [omarb uppl] Sthlm 1925, s 440—442). — Levande och bortgångna. Några minnesbilder från arbetsfält, släkt och vänkrets. Sthlm 1943. 307 s. — Minnen som dröjt kvar. Sthlm 1953. 349 s. [Ny tr] 1954. — Art i Social tidskr.

Utgivit: Förhandlingarna vid Fattigvårdsmötet för Skåne i Malmö d. 24, 25 och 26 nov. 1910. Utg av Svenska fattigvårdsförbundet.. . Sthlm 1911. 180 s. — Vårdaresystemet, dess uppgift och anordning. Förhandlingar vid Svenska fattigvårdsförbundets möte i Stockholm den 12 mars 1912 utg av Sv fattigvårdsförb genom . . . Sthlm 1912. 74 s. (Sv fattigvårdsförbundets skrifter, 11.) — Förhandlingarna vid andra allmänna svenska fattigvårdskongressen i Stockholm den 14— 16 juni 1915 . . . Sthlm 1915. 230 s.

Redigerat: Folkbiblioteksbladet, utg af Folkbildningsförbundet, årg 2—9, 1904—11; Svenska fattigvårdsförbundets tidskrift, 4—19, 1910—25 (1910—18 tills med G H v Koch); Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet, 20—41, 1926—47; allt Sthlm.

Källor och litteratur

N Herlitz, Tidsbilder (1965); K Jäder, Ett gåtfullt geni. En bok om E H Thörnberg o hans livsverk (1968); G G Laurin, Minnen 1898—1908 (1931); dens, Liv o konst (1946); W Odelberg, A H (PHT 1967); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951), s 33, 36; O Rabenius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); SvD 15 mars 1959; E Wästberg, Sv herrar (1934).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel M Hirsch, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13607, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13607
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel M Hirsch, urn:sbl:13607, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.