Meriter

Holm, Ragnar, f 6 maj 1879 i Skara, d 28 febr 1970 i S:t Marys, Penn, USA. Föräldrar: läroverksadj Gerhard Ulrik H o Augusta Charlotta Mathilda Bergqvist. Mogenhetsex vid h a l i Skara 26 maj 98, inskr vid UU ht 99, FK där 29 maj 01, assistent vid La station franco-scandinave de sondages aériens i Hald 02—03, FL vid UU 14 sept 05, assistent hos prof K Ångström, Uppsala 05—06, disp pro gradu 17 maj 08, FD 30 maj 08, lär vid Sthlms samgymn 08 —09, fysiker vid Siemenskoncernen i Berlin 09—19, fysiker vid Telegrafverkets undervisn: anstalt 19—21, lär där o vid Farmaceutiska inst vt 21, lektor i matematik o fysik vid Tekn gymn i Örebro aug 21—30, fysiker vid Siemens forskn:lab:er i Berlin 30—45, chef för lab:et hos Stackpole Carbon Co i S:t Marys från 47.

G 1) 19 dec 11(—18) i Malmö (enl vb för Ad Fredr, Sthlm) m FK Sigrid Helena (Helna) Sofia Hasselrot, f 28 maj 84 i Solna, d 7 febr 67 i Lidingö, dtr till kh Carl Rudolf H o Sigrid Aline Georgii samt omg Wærn; 2) 2 juli 27 i Skara (enl vb för Olaus Petri förs, Örebro) m dr phil Else Martha Klara Koch, f 26 jan 96 i Magdeburg, Tyskland, dtr till Festungsbauwallmeister Karl K o Caroline Kronauer.

Biografi

H inledde redan som ung sin vetenskapliga bana, då han var elev hos den sv väderleksforskningens grundläggare Hugo Hildebrandsson i Uppsala. Genom dennes förmedling anställdes han som assistent vid ett franskt-skandinaviskt samarbete för att, bl a med ballonger, studera förhållandena i högre luftlager. Som en följd härav fick han sitt intresse inriktat på luftelektriska problem, och detta intresse förde honom över till rent elektriska studier. Sitt doktorsarbete utförde han i Göttingen. Härefter var han en kort period läroverkslärare men tog snart anställning som fysiker hos Siemenskoncernen i Berlin, där han i huvudsak arbetade på gränsområdet mellan fysiken som vetenskap och dess praktiska tillämpningar.

I sin doktorsavhandling hade H undersökt det vackert strålande, skiktade glimljus, som framträder framför den positiva elektroden, när en elektrisk ström passerar genom ett urladdningsrör, innehållande förtunnad gas. De gaser som undersöktes var vätgas och helium. Hos Siemens fortsatte han dessa studier rörande glimströmmen och utgav en rad avhandlingar härom. Så mycket fick han väl inte ut av alla dessa mödor men han ansåg sig emellertid ha konstaterat vissa likformighetslagar hos glimströmmen, och han gav anvisning om dennas tekniska användning.

Efter första världskriget återflyttade H till Sverige och var under ett par år anställd på Telegrafverket. Redan under sin tid hos Siemens hade han börjat syssla med telefontekniska problem. Nu kom dessa alltmer i förgrunden, och hans undersökningar av kontaktmotståndet i mikrofonen blev avgörande för hans framtida vetenskapliga inriktning.

Några år under 20-talet fungerade H som lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro, men hans vetenskapliga lidelse förde honom snart tillbaka till forskningen. Under sin tid som lärare i Örebro gjorde han utredningar om den strömvåg, som ger sig tillkänna vid den elektriska strömmens brytning, och i sammanhang härmed fastställde han mera exakt än sina föregångare förutsättningen för uppkomsten av växelströmscorona vid högspänningsledningar. Coronan beror på glimurladdningar mellan de skilda delarna i en högspänningsledning och kan medföra avsevärda energiförluster.

1930—45 var H återigen knuten till Siemens laboratorier. I samarbete med flera medarbetare inom koncernen koncentrerade han sig på studiet av elektriska kontakter och kontaktmotstånd, och en mängd avhandlingar om dessa ting såg dagen. H framstod efter hand som den främste experten på detta område. I början av 1940-talet utgav han en större monografi om elektriska kontakter, som blivit ett standardverk.

Men ännu en gång tvangs H att lämna Tyskland. Till följd av det kaos, som uppstod vid tredje rikets sammanbrott, bosatte han sig en tid i Sverige och fortsatte här sitt vetenskapliga arbete. Vid 68 års ålder emigrerade han emellertid till USA och förblev där till sin bortgång. Han blev över nittio år gammal men var ändock verksam in i det sista. Sin fristad i USA fann han som konsult vid Stackpole Carbon Co i S:t Marys, Pennsylvania.

Först i USA blev H:s insatser uppskattade till sitt fulla värde. Han verkade ännu i sin sena ålderdom som ledare för symposier och seminarier om kontaktelektriciteten och utgav handböcker, som blivit internationellt högt uppskattade. Ett av dessa symposier under senare år vid College of Technology, University of Maine, gavs till hans ära, och förhandlingarna härifrån utmynnade i ett fylligt bokverk. Ett annat symposium hölls ett år före hans bortgång i München. Varje år anordnar University of Illinois ett internationellt H-seminary. Efter att hela sitt liv ha fört en högst asketisk tillvaro i forskningens tjänst blev H till sist en burgen man.

H var en särpräglad personlighet, men han var ingen stugsittare. Hans intressen spände över vida fält. Han var road av ortnamnsproblem, han var religionsfilosofiskt bevandrad, och konst och konstupplevelser var för honom ett livselixir. Vid ett par tillfällen publicerade han diskussionsinlägg i konstteoretiska spörsmål. Begåvad med en rik fantasi drog han kanske någon gång förhastade slutsatser av sina vetenskapliga resultat, men han var alltid villig att rätta ev misstag.

Författare

Sven Em Ohlon

Arkivuppgifter

Några brev från H till H Hildebrandsson i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Étude des instruments d'observation (Travaux de la Station franco-scandinave de sondages aériens å Hald 1902 —1903 [omsl], Viborg, Danmark, 1904, 4:o, s 24—28; tills med Martin Jansson). — Me- sures actinométriques (ibid, s 30—38, 1 pl; d:o). — Uber die abnorm kleine Sonnen-strahlung in den Jahren 1902 und 1903. [Rubr.] Upps . . . 1905. 6 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, utg av Kungl. svenska vetenskapsakademien, bd 2, n:o 4.) — Experimentelie Untersuchungen uber die geschichtete positive Glimmlichtsäule, ins besondere uber das Schichtenpotential in H2, N2, He. [Även akad avh, Upps.] Berlin 1908. 4.-o. 49 s, 3 pl. (Abhandlungen der König-lichen Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen. Mathematisch-physikalische Klas-se, N F, Bd 6, nro. 2.) — Rum, tid och eter i den moderna fysiken (Populär naturvetenskaplig revy, 1912, Sthlm, s 169—183). — Om åska och därmed besläktade fenomen (ibid, 1913, s 175—192). — Ett intressant försök att tekniskt använda glimström (TT, 1913, Sthlm, 4:o, avd Elektroteknik, s 89 f). — Nytt från den elektriska mätinstrumentstekniken (ibid, 1914, s 71 f). — Om sannolikhetskalkylens tillämpning på telefontrafikproblem (ibid, 1919, Veckouppl, s 485—• 488). — Beräkning av spärrningstalet hos vissa viktiga kopplingsanordningar för automatiska telefoncentraler (ibid, s 503—505). — Bidrag till teorien för telefonöverdrag med förstärkningsrör (Teknisk bilaga till Kungl. telegrafstyrelsens cirkulär, 1918, Sthlm 1918 —20, s 81—88 [1919]). — Om glödelektriska förstärkningsrör (ibid, 1919, tr 1920, s 1—16). — Beräkning av spärrningstal för automatiska centraler (ibid, s 57—72, 1 tab). — Om elektricitetsström genom gaser och genom vakuum (Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, årg 3, 1919— 1920, Sthlm, s 88—96). — Glödelektriska förstärkningsrör. 1—2 (ibid, s 204—221, 4, 1920—1921, s 41—46). — Den Rahbek-Johnsenska uppfinningen (Svensk trafiktidning, årg 1, 1920, Sthlm, 4:o, s 807 f). — Bidrag till kännedomen om kontaktmotstånd spec. hos mikrofon-artade kolkontakter (Tekniska meddelanden från Kongl. telegrafstyrelsen år 1922, Sthlm 19[22—]23, s 17—32, 1 tab). — Elektricitet och magnetism enligt modern åskådning. Sthlm (tr Hfors) 1923. 144 s. (Natur och kultur, 26; tills med E Friman.) — Nya undersökningar angående glimströmmen (Fysisk Tidsskrift, Aarg 21, 1923, Khvn, s 194—196). — Teoretisk beräkning av coronaförluster (TT, 1924, avd Elektroteknik, s 9—12). •— Ett diskussionsinlägg rörande målarkonsten (OoB, 1924, Sthlm, s 551—559; tills med S Holm). — Vad bör menas med konst (Tidskrift för konstvetenskap, årg 11, [1927—1928,] Lund, 4:o, s 75—83). — Om kontaktmotstånd (Redogörelse för Tekniska gymnasiet i Örebro läsåret 1926—1927, Örebro 1927, s III— X; även sep, 8 s). — Berechnung des Besetztseins von automatischen Telephonwäh-lern (Fabrikationskontrolle auf Grund sta-tistischer Methoden. Vorträge . . . hrsg v H C Plaut, Berlin 1930, s 70—75). — Die Technische Physik der elektrischen Kontakte, Berlin 1941. X, 337 s. (Technische Physik in Einzeldarstellungen, 4.) [2. uppl:] Electric contacts. Sthlm (tr Upps) 1946. XVI, 398 s, 1 diagr. (Almqvist & Wiksells akademiska handböcker.) Electric contacts handbook. 3. completely rewritten ed . . . Berlin / Göttingen / Heidelberg 1958. XVIII, 522 s. (Tills med E Holm.) Electric contacts, theory and application. 4. . . . ed. Berlin / Heidelberg / New York 1967. XV, 482 s. (D :o) Rysk övers Moskva 1961. 464 s. — Uber das Wesen der Reibung zwischen festen Körpern. Föredrag hållet på inbjudan av Chalmers tekniska högskola den 9 april 1943. Göteborg 1943. 8 s. (Chalmers tekniska högskolas handlingar, nr 23 = avd Allmänna vetenskaper, 3.) — ûber die vom Relais-Lichtbogen erzeugte Stoffwanderung. [Sthlm, tr] Upps 1946. 13 s. (Arkiv för matematik, astronomi. . ., bd 34 A, n:o 8.) — Über die Stromdichte in den ersten Momenten eines gezogenen Bogens. [Sthlm, tr] Upps 1946. 7 s. (Ibid, bd 34 B, n:o 8.) — The temperature generated by friction in the contact surface of a sliding contact (Festskrift tillägnad J. Arvid Hedvall. .., Göteborg 1948, 4:o, s 271—284; tills med E Holm). — Artiklar i NF samt bl a: Annalen der Physik, F 4, Bd 27, 1908, 44—45, 1914, Leipzig; Physikalische Zeitschrift, 1908—09, 1914— 16, 1918—20, 1924—25, Leipzig, 4:o; Das Wetter, 1909, Berlin; Archiv fur Elektro-technik, Bd 6—8, [1917/18—1919/20,] 18, 1927, Berlin, 4:o; Wissenschaftliche Ver-öffentlichungen aus dem Siemens-Konzern, Bd 1, 1920—1922, 3, 1923—1924, 4, 1925, 7, 1927, 9, 1929, 10, 1931, 12—15, 1933— 1936, 17—18, 1938—1939, Sonderheft 1940, 20, 1941—42, Berlin, 4:o; Zeitschrift fur technische Physik, 1922, 1925—39, Leipzig, 4: o; The post office electrical engineers' journal, 1922, 1925, London, 4:o; Zeitschrift fur Physik, Bd 13, 1927, Berlin; Transactions of the American institute of electrical engineers, vol 49, 1930, New York, 4: o.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 22 okt 1926, nr 26, RA; Chalmers tekn högskolas arkiv, Gbg.

E Erlandsson, Skara hal åren 1870— 1910 (1922); Lärarmatrikeln 1922; nekr:er i SvD 4 mars 1970 o DN 5 mars 1970.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnar Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13718, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13718
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnar Holm, urn:sbl:13718, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-24.