Meriter

Hulthén, Erik Wilhelm, f 19 sept 1891 i Helsingborg, d 19 jan 1972 i Khvn. Föräldrar: skeppsmäkl Anton Bernhard H o Ida Swensson. Studentex vid h a l i Helsingborg 3 juni 11, studerade skeppsbyggen vid Chalmers tekn läroanstalt 11—12, inskr vid LU vt 12, FM där 3 april 16, lär vid Malmö privata lärov vt 20, vid Lunds privata elementarlärov ht 20—vt 22, amanuens vid fysiska instit vid LU 22—23, FL 31 maj 23, disp pro gradu 31 maj 23, doc i fysik 29 sept 23—25, FD 31 maj 24, allt vid LU, studier vid Michigan Univ i USA 25—26, vid Instit for teoretisk fysik vid univ i Khvn 27—28, vik lektor vid Tekn lärov i Malmö ht 28, prof i fysik vid Sthlms högskola 21 dec 28—30 juni 59, led av Nobelkomm för fysik 29—62, led av sv nationalkomm för fysik 29, led av styr för Försvarets forskn:anstalt 45, led av sv nationalkomm för geodesi o geofysik 47. — LVA 31, LFS 53.

G 1) 31 aug 23 m Else Ludvigine Vermehren, f 13 mars 96 i Khvn (Vor Frue), d 5 nov 49 i Solna, dtr till bankofullm Johannes V o Ida Christine Ingeborg Henriette Larsen; 2) 19 mars 51 i Khvn m Nanna Stub, f 5 okt 10 i Kristiania, dtr till Kjeld S o Ellen Sperling.

Biografi

Erik H var en i raden av de internationellt berömda spektroskopister, som framträtt i Sverige, alltsedan prof Anders Ångström introducerade spektroskopin i Uppsala i mitten av 1800-talet. Hans intresse för spektroskopin, särskilt molekylspektroskopin väcktes av teoretikern Torsten Heurlinger (s 9). H utförde i Lund med stor skicklighet experimentella undersökningar. Han följde även noggrant med framåtskridandet av teorin och bidrog till denna genom att utveckla den sk kombinationsprincipen som bygger på att det i spektret finns par av spektrallinjer med återkommande lika energidifferenser. Observerandet av sådana linjepar är av avgörande betydelse för analysen av ett spektrum. 1921 publicerade H ett litet, men mycket viktigt arbete häröver i den franska tidskriften Comptes rendus.

H disputerade 1923 på en avhandling med titeln Über die Kombinationsbeziehungen unter den Bandenspektra. I denna lämnas utomordentligt vackra rotationsanalyser över spektra av koloxid och kolväte samt molekyler innehållande zink, kadmium och kvicksilver. H behandlade även Zeemaneffekten hos några av dessa molekylers spektra. Efter ett par års vistelse i USA vid University of Michigan i Ann Arbor och i Khvn vid Institutet for teoretisk fysik utnämndes H 1928 till professor i fysik vid Sthlms högskola. Han hade då anseendet som en av de ledande bland världens molekylspektroskopister.

H fortsatte i Sthlm sina undersökningar av molekylspektra. Han studerade särskilt de fysikaliska processerna inom molekylen, såsom predissociationsfenomen, sambandet mellan atom- och molekyltillstånd m m. Med stor iver ägnade han sig åt studiet av hyperfinstrukturer och isotopieffekter, undersökningar som kräver synnerligen omsorgsfulla experiment. Huvudsakligen studerade han metallhydridernas spektra. H följde väl fysikämnets utveckling, inte bara inom sitt eget specialområde. Hans föreläsningsserier omspände alla delar av fysiken. Till en del kanske detta berodde på att han tidigt, redan 1929, blev ledamot i Nobelkommittén för fysik och härigenom hade tillfälle ta del av och bedöma forskarinsatser från fysikens alla områden. Under ett flertal år, 1929— 62, nedlade han ett stort och hängivet arbete inom Nobelkommittén.

Ett av H:s huvudintressen var att konstruera och bygga fysikalisk apparatur. En stor del av 50-talet ägnade han sig åt detta vad beträffar apparater för spektroskopi. Beroende på den då nya tekniken att framställa gitter, så att ljusintensiteten koncentreras i en viss riktning, den sk blazeriktningen, visade H att ett diffraktionsgitter tillsammans med en planspegel på olika sätt kunde monteras till spektrografuppställningar med stora optiska prestanda. Metoden innebär att diffrakterat ljus från gittret reflekteras mot planspegeln och därefter undergår ytterligare en diffraktion mot gittret. Den teoretiska upplösningsförmågan hos uppställningen blir på detta sätt fördubblad mot den som erhålles med enbart gittret. H prövade experimentellt monteringar med plangitter såväl som med konkavgitter. Vid en konferens i optik i London 1950 väckte H:s resultat stort intresse. Den s k immersionsspektrografen lät H bygga efter en annan princip. Han begagnade sig härvid av den summerade effekten hos ett prisma och ett plangitter. Prismat trycktes medelst en immersionsolja, a-bromnaftalin, tätt mot plangittret. För att erhålla stor dispersion begagnade han höga ordningar av gittret och införde därför ett prisma med liten brytande vinkel i strålgången för att skilja spektrets olika ordningar. Uppställningen kompletterades med en ytterst elegant anordning för vågtalsmarkering, baserad på en Fabry-Perot interferometer.

H:s två sista spektroskopiska arbeten, publicerade 1959 och 1961, behandlar spektret av jodklorid. Här utnyttjar han till fullo immersionsspektrografen och övrig apparatur han konstruerat under 50-talet. Noggrannheten i bestämningarna är bland de yppersta, som gjorts i optisk spektroskopi. H tog härmed ett sällsport vackert avsked som utövande forskare.

Då H tillträdde professuren i Sthlm, fick han mycket snart en stor elevskara. Detta berodde på hans egenskaper som forskare, lärare och människa. Han var internationellt känd; bl a fick han i slutet av 30-talet som gåva av den amerikanske forskaren Wood ett av denne ritsat konkavgitter, som länge ansågs vara ett av de bästa i världen. Som forskarhandledare var han outtröttlig, alltid tillgänglig för diskussioner, idérik, positiv och entusiasmerande. Inemot tjugo av hans elever disputerade för doktorsgraden. I laboratoriet visade H prov på ovanlig djärvhet, det kunde gälla iordningställandet av komplicerad apparatur eller andra saker. Vid ett tillfälle exploderade alldeles framför H en större glasflaska, av misstag innehållande knallgas. Ur flaskhalsen flög ett decimeterlångt sylformat glasrör, passerande H:s panna där ett långt, ehuru ej djupt sår uppkom. H var alldeles oberörd och konstaterade: "Det var nära ögat." Under H:s tid som ordinarie prof var fysikinstitutionen placerad i trånga lokaler på Kungstensgatan 45. Årsanslaget var knappt tillmätt, under 30-talet några tusen kronor. Detta räckte naturligtvis ej för den livaktiga institutionen. Obekymrad häröver införskaffade H den materiel och de instrument, han ansåg nödvändiga. Under sina tre sista år som prof, 1956—59, nedlade H ett omsorgsfullt och oegennyttigt arbete på att i alla detaljer deltaga i uppbyggnaden och utrustningen av en ny fysikinstitution vid Vanadisvägen 9. Denna blev inflyttningsklar i sept 1959. Som emeritus kvarstannade H i den nya institutionen fram till hösten 1962.

H flyttade till Danmark 1962 och bosatte sig i Snekkersten, nära Helsingör. Han fick där tillfälle att ägna sig åt sin hobby att teckna och måla. Sin andliga vitalitet behöll han ända till slutet.

Författare

Albin Lagerqvist

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uber die Struktur des Bandenspektrums brennender Kohlenwasser-stoffe (Zeitschrift fiir wissenschaftliche Photo-graphie, Photophysik und Photochemie, Bd 18, Leipzig 1919, s 241—248; tills med T Heurlinger). — Om bandspektra (Kosmos, bd 1, 1921, Sthlm, s 79—92). — Over ban-denspectra (Physica, Nederlandsch tijdschrift voor natuurkunde, jaarg 1, 1921, Eindhoven, s 365—376, 1 pl). — Sur les combinaisons dans les spectres de bändes (Comptes rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences, tome 173, Paris 1921, 4:o, s 524— 526). ¦— Recherches sur les spectres de bände du cadmium (ibid, 175, 1922, s 423—426; tills med Ernst Bengtsson). — Kombinationer inom bandspektra [referat] (Fysisk Tidsskrift, Aarg 20, 1921—1922, Khvn 1922, s 135—137). — Uber das Kombinationsprin-zip und einige neue Bandentypen (Zeitschrift fiir Physik, Bd 11, Braunschweig und Berlin 1922, s 284—293). — Uber die Kombina-tionsbeziehungen unter den Bandenspektra. [Akad avh.] Lund 1923. 4:o. 61 s. — Uber das Bandenspektrum des Kohlenoxyds (Annalen der Physik, F 4, Bd 71, Leipzig 1923, s 41—49). — Uber die Struktur von X 3577 und X 3371 des zweiten positiven Stickstoff-spektrums. Sthlm (tr Upps) 1924. 9 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik [utg av K. svenska vetenskapsakademien], bd 18, n:o 28; tills med G Johansson.) — Nyare undersökningar av bandspektra (Kosmos, 4, 1924, s 203—221). —¦ Untersuchung iiber das zweite positive Stickstoffspektrum. Messungen der Banden 3536, 3755, 3805 (Zeitschrift fur Physik, 26, 1924, s 308—322; tills med G Johansson). — Untersuchung iiber das Bandenspektrum des Quecksilbers (ibid, 32, Berlin 1925, s 32—55). — Uber die Bandenspektra von Aluminium (ibid, 34, 1925, s 775—787; tills med G Eriksson). — Sur 1'origine du spectre de bändes du mercure . . . (Comptes rendus ..., 179, 1925, s 528—530). — The absorption spectra of some hydride com-pounds in the ultra-violet (The physical re-view, ser 2, vol 28, Minneapolis, Minn. (tr Menasha, Wisconsin) 1926, s 13—24; tills med R V Zumstein). — On the band spec-trum of calcium hydride (ibid, 29, 1927, s 97—111). — Feinstruktur und Elektronen-terme einiger Bandenspektren (Zeitschrift fiir Physik, 45, 1927, s 331—336). — Uber nicht kombinierende Teilsysteme in den Banden-spektren (ibid, 46, 19[27—]28, s 349—353).

— Neuere Untersuchungen iiber das Bandenspektrum des Quecksilberhydrids (ibid, 50,

1928, s 319—335). — Uber eine experimen-telle Prüfung der Kombinationsregeln unter den Bandenspektren (ibid, 52, 19[28—]29, s 275—279; tills med E Bengtsson). — Torsten Heurlinger. 31/3 1893—26/9 1927 (Kosmos, 6, 1927/28, tr 1928, s 21—26). — Electronic states in hydride molecules. [Rubr.] [Sthlm . . ., tr] Upps 1929. 5 s. (Arkiv för matematik .. ., 21 B: 5.) — Band spectra and elec-tronic states of some metal hydrides (Trans-actions of the Faraday society, vol 25, 1929, London & Edinburgh (tr Aberdeen), s 751—¦ 757; tills med E Bengtsson). — Atomteorien och det kemiska valensbegreppet (TT, årg 59,

1929, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, avd Kemi, s 62—66). — Raman-effekten (Kosmos, 7, 1929, s 111—129). — Nyare undersökningar över de fleratomiga molekylernas ultraröda frekvenser (ibid, 8, 1930, tr 1932, s 61—82).

— Nyare undersökningar över atomkärnans konstitution (ibid, 10, 1932, s 69—100). — Den tunga väteisotopen (ibid, 11, 1933, ti 1934, s 128—140). — Eine Untersuchung uber die Bandenspektra des Aluminiumhydri-des und Aluminiumdeutrides (Zeitschrift fiir Physik, 90, 1934, s 712—727; tills med W Holst). — Isotopieeffekte in den Bandenspektren der Hydride und Deutride, beson-ders AgH/AgD (Pieter Zeeman 1865 - 25 Mei — 1935, verhandelingen . . ., 's-Gravenhage 1935, s 148—156; tills med E Knave).

— Bandenspektroskopischer Nachweis der ungeraden Kadmiumisotopen (Die Naturwissen-schaften, 24, 1936, Berlin, 4:o, s 377; tills med A Heimer). — Uber die Dissoziations-schemata der zweiatomigen Hydride und Deutride (Zeitschrift fur Physik, 113, 1939, s 126—133). — Prädissoziationserscheinungen im Spektrum des Aluminiumhydrides (ibid, 114, 1939, s 470—477; tills med B Grabe).

— Nyare problem inom isotopforskningen (Kosmos, 17, 1939, tr 1940, s 123—150).

— Prädissoziationserscheinungen in den Hydridspektren der Hohlkatode. [Rubr.] [Sthlm..., tr] Upps 1940. 3 s. (Arkiv för matematik..., 27 B: 5.) — Pieter Zeeman (Kosmos, 22, 1944, s 14—20). — Reports from the conference of the Swedish national committee for physics in 1947. [Rubr.] [Sthlm..., tr] Upps 1947. 20 s. (Arkiv för matematik..., 34 A: 29; tills med M Sieg-bahn.) — Isotopseparation (Kurs i kärnfysik, [Sthlm, tr] Norrköping 1947, 4:o, s 20— 28). — Edlund, Erik (SBL, bd 12, Sthlm 19[46—]49, s 161—166 [1947]). — Reports . . . 1948 (Arkiv för fysik, utg av K. svenska vetenskapsakademien, bd 1, Sthlm... (tr Upps) 19[49—]50, s 533—554; tills med E Rudberg). — Reports... 1949 (ibid, 2, 19[50—]51, s 211—232; d:o). — Diffraction gratings and the plane mirror (ibid, s 253— 270; tills med E Lind). — Refraction grat-ings (ibid, s 439—441). — Diffraction grat-ings and the plane mirror: some new mount-ings (Proceedings of the London conference on optical instruments 1950, London 1951, s 97—111; tills med E Lind). — 1900— 1925, fysikalisk forskning i Lund under ett kvartsekel (Manne Siegbahn 1886 3/12 1951, Uppsala 1951, s 1—8). — Examination of the resolving power of the diffraction grating (Arkiv för fysik, 3, 19[51—]52, s 393—405; tills med U Uhler). — Spectroscopic intensi-ty modulation (ibid, 4, 1952, s 399—406). — Reports .. . 1951 (ibid, 5, 1952, s 109— 133; tills med E Rudberg). — Intensity-modulated spectra and a new grating-inter-ferometer (Bollettino scientifico della facoltå di chimica industriale di Bologna, 10, 1952, Bologna, 4:o, s 30). — Diffraction gratings in immersion (Arkiv för fysik, 8, 1954, s 343—353; tills med H Neuhaus). — Nobelpriset i fysik 1955 (Kosmos, 33, 1955, s 5—• 15). — Magnetic hyperfine structure in bis-muth hydride and deutride (The physical re-view, 102, [New York, tr] Lancaster, Pennsylvania, 1956, s 1415 f; tills med H Neuhaus). — On the absorption spectrum of IG1. Part 1 (Arkiv för fysik, 14, Sthlm (tr Upps) 19[58—]59, s 31—48; tills med Nils Johansson o U Pilsäter). — ... Part 2. Chlorine isotopes in iodine chlorid (ibid, 18, 19[60—] 61, s 479—512; tills med N Järlsäter o L Koffman). — Smärre bidrag i Nature, vol 116, 1925, 119, 1927, 125 f, 1930, 127, 1931, 129, 1932, 131 f, 1933, 133, 1934, London, samt om Nobelprisen i Les prix Nobel. . . 1940/44, 1947, 1952, 1959, Sthlm 1946—60.

Källor och litteratur

Källor o litt: LUM 1924—25 (1925); nekr i SvD 21 jan o i DN 22 jan 1972; Sthlms högsk. Berättelser 1929—54.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik W Hulthén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13872, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albin Lagerqvist), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13872
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik W Hulthén, urn:sbl:13872, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albin Lagerqvist), hämtad 2024-04-19.