K Philibert Humbla

Född:1896-06-02 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län
Död:1952-07-29 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län

Antikvarie


Band 19 (1971-1973), sida 476.

Meriter

Humbla, Knut Philibert, f 2 juni 1896 i Kristianstad, d 29 juli 1952 i Gävle. Föräldrar: borgmästaren Frans Wilhelm Philibert H o Alma Linnea Elin Rydberg. Studentex i Kristianstad 29 maj 14, inskr vid LU ht 14, till sjöss några år, inskr vid Gbgs högsk 21 jan 24, FK där 28 mars 25, anställd vid Gbgs konstmus 25—26, vid Röhsska mus i Gbg o Nord mus i Sthlm 26, FL vid Gbgs högskola 31 maj 27, amanuens of tf intendent vid Gbgs mus:s hist avd 27, 28—29 o 31—33, intendent vid Gbgs konstfören 29—33, disp pro gradu 23 sept 32, länsintendent hos Gästrike-Hälsinge hembygdsförb 5 maj 33, FD vid Gbgs högsk 15 sept 34, chef för Rettigska mus i Gävle från 39.

G 9 nov 29 i Khvn, Sv, m skådespelerskan Dagmar Henriette Elisabet Gille, f 26 sept 02 i Sthlm, Maria, dtr till grosshandl Karl Johan Henrik G o Anna Elisabet Sundberg.

Biografi

Efter en tids medicinska studier i Lund lämnade Philibert H univ för att söka sig en ny bana till sjöss. Som jungman på skonerten Ellen av Jernavik inhämtade han under några år de kunskaper som han senare skulle dra nytta av vid sina forskningar om fartyg och sjöfart. Till en början hade H dock tänkt sig en framtid på sjön. 1920 uppsökte han därför navigationsskolan i Gbg i avsikt att utbilda sig till sjöbefäl. Livet i Gbg präglades denna tid av förberedelserna till de brett upplagda utställningarna till firande av stadens 300-årsjubileum. Undersökningar i fältet och i arkiven gav många studerande, däribland även H, tillfälle till forskning och museal verksamhet. Nya idéer gjorde sig gällande vid byggandet av utställningslokaler och utförandet av montage. I kretsen av unga museimän och konsthistoriker tog H:s humanistiska och konstnärliga läggning överhand. Efter några år till sjöss inskrevs H vid högskolan, där prof i konsthistoria, Axel L Romdahl, tog hand om hans vidare utbildning. Denna resulterade 1925 i fil kand-examen. S å öppnades det nyuppförda konstmuseet vid Götaplatsen, där H deltagit vid installationen av samlingarna. Museiutbildningen fortsatte han därefter i ett par år vid Röhsska konstslöjdmuseet och Nordiska museet.

1927 återvände H till Gbg, tog sin licentiatexamen och blev fast anställd amanuens vid Gbgs museums historiska avdelning. Under de fem följande åren blev hans arbete huvudsakligen inriktat på de etnologiska undersökningar, som bedrevs på avdelningen. Han blev härvid tack vare sina kunskaper om allt som rörde livet till sjöss en värdefull hjälp vid fiskelägesundersökningarna utefter bohuslänska kusten. Två viktiga arkeologiska fartygsfynd gjordes under denna tid: Galtabäcksbåten och Äskekärrsskeppet. H fick hand om utgrävningen av båda. Galtabäcksbåten restaurerades och ställdes upp på museet, medan skeppet, det vida värdefullare fyndet, på grund av sitt skadade tillstånd inte kunde behandlas på samma sätt. Det dateras till tiden omkr 800 och anses vara det äldsta i Norden funna skepp med anordning för segling. H har i utgivna skrifter behandlat dessa nautiska åldringar. Genom denna verksamhet blev H en efterfrågad specialist på saker som rörde "sjön". Han kom sålunda att anlitas som expert och rådgivare vid uppställningen av det nya Sjöhistoriska museet i Sthlm. Som honnör åt den gamla segelsjöfarten förvärvade han senare den sista gävlebriggen Gerda, vilken rustades upp och förankrades vid kajen framför museet i Gävle för att bevaras som minnesmärke.

Vid sidan av dessa intressen fullföljde H sina konsthistoriska studier vid högskolan. Dessa avslutades med doktorsavhandlingen om folklivsmålaren Kilian Zoll (1932). Hans allmänna inställning i konstfrågor förde honom dock från det historiska till det samtida. Såsom intendent vid Gbgs konstförening kom han i förbindelse med dagens konstidkare, ordnade deras utställningar och knöt vänskapsband. Nu som senare banade hans godlynta och humorfyllda sinnelag väg till kontakt med omgivningen och därmed till framgång i den museala verksamheten. Perioden i Gbg avslutades i och med att H 1933 utnämndes till länsintendent i Gävleborgs län och intendent vid stadens museum. Genom John och Antonie Rettigs storslagna testamentariska donationer för museiändamål kunde snart efter H:s tillträde av tjänsten planeringen för det nya museet påbörjas. Uppgiften var inte den lättaste. Enligt donationsföreskrifterna skulle byggnaden till det yttre i huvudsak uppföras i överensstämmelse med det von Plessenska barockpalatset i Khvn. Det gällde för H och hans medhjälpare stadsarkitekten S H Wranér att på detta utrymme få fram en så vitt möjligt rörlig utställningsvolym med plats för alla de avdelningar ett modernt konst- och kulturhistoriskt museum erfordrar. Det lyckades. Gävle museum stod färdigt att invigas 29 sept 1940. H utförde här sin mannagärning, visade sina mångsidiga kunskaper, sin stora arbetsförmåga och sin smak och skicklighet vid exponeringen av de heterogena samlingarna.

Författare

Sven T Kjellberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från H i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studienausflug nach Tanum, Mittwoch, den 8. August 1928. Gbg 1928. 7 s. [Undert.] — Om tatuering i våra dagars Sverige (Fataburen, [årg 23,] 1928, Sthlm 19[28—]29, s 95—116). — Bullarens härads första bebyggelse (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1928, Gbg 1929, s 1 f, 1 karta). — Votivskepp, en studie (Svenska kulturbilder under red av S Erixon o S Wallin, [bd 3: 1 =] d 5, Sthlm 1930, 4: o, s 59—78). — Uno Angerstein — en mecenat och målare (Norra Allbo hembygdsförenings årsbok [årg 3,] 1931, [Alvesta, tr] Moheda, s 82—89; även sep, 1932, 12 s). — Ett båtfynd i Göta älv vid Gamla Lödöse (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskr 1930, tr 1931, s 20—41). — Några holländska fartygsskulpturer i Göteborgs museum (ibid, 1931, tr 1932, s 1—16). — Kilian Zoll 1818—1860. [Akad avh.] Gbg 1932. 4:o. 271 s. ([Även:] Skånes konstförenings publikation 1932.) — Gallionsbilder och namnbrädor i Bohusläns skärgård (Tidskrift för Göteborgs stads tjänstemän, årg 14, 1932, Gbg, 4:o, s 101—105). — Inre Hanöbuktens båtar. En studie ([Blekingeboken,] Blekinge hembygdsförbunds årsbok [årg 4,] 1933, Karlskrona, s 73—107). — Johan Törnströms galjonsbilder (Konstrevy, 1933, Sthlm, 4:o, s 94—102). — Några roddbåtstyper i Bohuslän (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskr 1932— 1933, tr 1933, s 1—27). — Båtfyndet vid Äskekärr (ibid, 1934, s 1—21). — Järnåldersgraven vid Hamrasjövallen i Orsa finnmark (Gammal hälsingekultur, meddelanden från Hälsinglands fornminnessällskap . . ., Hudiksvall 1935, s 28—33). — Briggen "Gerda" av Gefle. Gefle 1937. 19 s, 1 pl-bl. [Ur Från Gästrikland 1936.] [Nya uppl] 1938, 1946. — John Sten. Hans konst och det folkliga måleriet i Hälsingland (Suenoni Liibeck sexagena-rio, vänners skrift den 2 juni 1937, Sthlm 1937, s 387—400; även sep, 13 s). — Förhistoriskt klinkbygge. Galtabäcksbåten och dess rekonstruktion (VVSH, F 5, ser A, bd 6, n:o 1: P H o L von Post, Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden, Gbg 1937, s 1—105, 3 pl). — Några anteckningar om de till Bohuslän importerade kuttrarna (Bohusläns fornminnes- och hembygdsförbunds årsbok Vikarvet 1936—1937, Lysekil 1937, s 14—27; även sep, 14 s). — Modellbeståndet i Sjöbistoriska museets sjöfartsavdelning (Nautisk tidskrift, [årg 31,] 1938, Sthlm, s 372 f). — Gävle museum. Kort vägledning (Gävle museum den 29 september 1940, Gävle 1940, s 31—82). — Das Museum in Gävle. Hrsg zum deutschen Schriftleiterbesuch in Gävle am 29. Januar 1941. Gävle 1941. 7 s. [Undert.] — Den nordiska båtens äldsta historia (Nordens båtar, 3, Sthlm 1941, 4:o, s 229—248). — Nutida konst. Gästrikland, Hälsingland. Utg av Gävleborgs läns konstförening. Gävle 1943. 67 s. —Gävle museum. Kort vägledning. [Jämte årsberättelse, stadgar m m.] Utg av Föreningen Gävle musei vänner. Gävle 1943. 38 s. [Undert.] [Ny uppl:] Arg 2. 1945. 40 s. [Nya uppl:] 1947, 1949. 35 s. 1951. 37 s. — Haxar och storbåtar (Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, årsbok 1944, [Sthlm, tr] Lund 1945, s 19—36). — Sjöfartsstaden Gävle (Sveriges flotta, årg 41, 1945, Sthlm, 4:o, s 53—55). — Blekingsekan, utg av Blekinge gille. Blekinge gille i Stockholm, jubileumsskrift 1935 —1945, Sthlm 1946, s 15—22). — Christopher Polhems järnvåg i Gävle 1776 (Daedalus, Tekniska museets årsbok 1947, Sthlm, s 118—123). •— Storbåten, hälsingekustens strömmingshaxe (Hälsingerunor — en hembygdsbok 1947, Edsbyn, s 31—39). — Kons- ten i allmogehemmen ([utställn Helgdagskväll i Ljusdal, broschyr,] tv-8:o, Ljusdal [1947], s [8—10]). — Båt- och fartygsbygge kring Gavleåns mynning. Gävle varvs- och verkstads nya aktiebolag 1873—1948. Gävle 1948. 4:o. 104 s, 18 pl-bl. (Tills med G Arbell.) — Lim-Johan (Hälsingerunor, 1948, s 108— 124; tills med H Lidman). •—¦ Rune Sigvard (ibid, 1950, s 128—149; tills med A Viksten). — Albert Blombergsson som kulturskildrare (ibid, 1952, s 82—106). — Gästrikland — ett järnbäraland? (Elfte Norrlands mässan 1951, föredrag och anföranden i Gävle den 6 och den 7 september, Gävle 1952, s 122—134). — Fiskarekapell och prästhelger i Gävleborgs län (Uppsala ärkestift i ord och bild, Sthlm 1954, 4:o, s 575 —592).

Redigerat: Från Gästrikland . . . Gästriklands kulturhistoriska förenings meddelande. 1934—1951/52. Gefle 1934—52. [Talrika bidrag.] — Hälsingerunor 1934. Meddelanden från Västra och södra Hälsinglands krets av Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. [Söderhamn, tr] Bollnäs 1934. 130 s, 1 pl. (Tills med P A Norin.) — Hälsingerunor 1935— 1937 . . . Tillägnade landshövdingen Sven Liibeck. [Bollnäs, tr] Gefle 1937. 160 s, 1 pl. — Gävle museum den 29 september 1940. Denna invigningsskrift ägnas i tacksamhet minnet av John och Antonie Rettig, Gävle musei donatorer. Gävle 1940. 93 s, 1 pl. — Garvarsläkten Matton och läderhanteringen i Gästrikland. 1852—1952. Gefle 1952. 4:o. 359 s. — I redaktionskomm för Hälsingerunor 1947—1952, Edsbyn (även tr Lund), Ur Gävle stads historia, Gävle 1946, Uppsala ärkestift i ord och bild, Sthlm 1954.

Källor och litteratur

Källor o litt: Inbjudn till Gbgs högskolas FD:promotion 15 sept 1934; A Moden, P H t (Hälsingerunor 1952); M Rehnberg, nekr över H i SvD 30 juli 1952; nekr i DN 30 juli 1952; G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811—1961 (1963).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Philibert Humbla, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13887, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven T Kjellberg), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13887
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Philibert Humbla, urn:sbl:13887, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven T Kjellberg), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se