Biografi

Ihre (urspr Eire), släkt, vars äldste säkert kände stamfar var settingsdomaren Hans Eire (1574—1632) i Ire, Hangvar, Gotl, från vilken gård även en annan, med denna obefryndad släkt I härstammar (Hallgren). Hans son rådmannen i Visby Hans I (d 1701) var far till kämnären o vice rådmannen där Nils I (1670—1740) o till Hans I (f 1673), som sannolikt är identisk med kh:en med detta namn i Lövestad, Malm (d 1708). Ättlingarna till rådmannen H I:s bror skeppsklareraren Påvel I (d 1677) i Visby var i flera generationer hantverkare i denna stad. Hans sonsons sonson lanträntmästaren Petter I (1756—1827) i Visby var far till räntmästaren Matthias Fredrik I (1796—1874) i Visby, som publicerade Försök att vindicera qvinnokönets rätt till offentlig undervisning (1830). Dennes bror Lars Petter I (1790—1833) dömdes 1817 till döden för att han — visserligen i berusat tillstånd — druckit "Gustav V:s" (dvs Gustav IV Adolfs sons) skål (Lindeberg) men benådades o blev kh i Dalhem, Gotl, o prost. Hans bror o efterträdare som kh, sedermera kontraktsprosten Salomon Jacob I (1803—81), var far till kh Carl Hjalmar I (1840—93) i Atlingbo, Gotl. Brorson till denne var bankdirektören, rådmannen i Visby o finländske vicekonsuln Jacob Henrik Olaus I (1878—1959).

Påvel o Hans I:s bror rådmannen i Visby Nils I (1624—88) drev krog o en omfattande affärsrörelse, bl a på Danzig med egna skepp, samt var rdgm 1675. Han ägde flera gårdar, både i Visby o på landsbygden, samt ett kalkbruk i Katthammarsvik, Östergarn, Gotl. Han var far till prof o domprosten Thomas I (I 1). Dennes son prof Johan I (I 2) adlades 1764 (sköldebrevet antedaterat till 1757). Son till honom var Albrecht I (1763—1828) som var riddarhusfiskal 1786—1810 o blev kansliråd 1812. Till följd av lantmarskalkens missvisande framställning blev han liksom riddarhussekreteraren (bd 6, s 684) för några dagar arresterad vid Gustav III:s häktning av riddarhusoppositionens ledande män 1789. I torde ha sympatiserat med dessa, o även vid riksdagen 1800 uppges han ha tillhört riddarhusoppositionen (v Fersen). 1790 hade han köpt säteriet Ekebyhov i Ekerö, Sth, som sedan hans tid ärvts av hans ättlingar. I äktenskap med en dotter till arkiatern Abraham Bäck (bd 7) var han far till Albrecht Elof I (1797—1877). Albrecht I dy blev 1823 2:e sekr i Kabinettet för utrikes brevväxling, 1824 legationssekr i Konstantinopel, 1827 chargé d'affaires där o kammarherre, 1831 kabinettssekr o 1838 tf hovkansler. Med hans ämbetstillträde upphörde den indragnings- o åtalspolitik gentemot pressen som kulminerat under hans företrädare Hartmansdorff. 1840 blev I ecklesiastikminister. Som utrikesstatsminister 1842—48 (tf från 1840) blev han 1843 friherre o 1846 RoKKMO. I lyckades 1840 förmå Karl XIV Johan till reträtt efter dennes alltför långtgående utfästelser om sv militärt engagemang under den orientaliska krisen, men i övrigt förmådde han ej göra sig gällande gentemot vare sig denne eller Oscar I. Han var en av ministärens konservativa medlemmar men reformvänlig i näringspolitiska frågor. 1847, 1848 o 1849 invaldes I i SA men avsade sig vid de båda första tillfällena utmärkelsen omedelbart, o vid det tredje tog han ej inträde o avsade sig till sist 1859. 1865 var han engagerad i propagandan mot representationsreformen. Hans äldre bror var farfar till ryttmästare Bengt Johan Albrecht I (1867—1956). Johan I skapade från 1917 vid Ekebyhov en plantskola med 400 000 fruktträd. Han har särskilt sökt främja fruktodlingens utbredning i n Sverige o Finland. Söner till honom är advokat Hans I (f 1899), fd försäljningsdirektören vid Uddeholms ab Thomas I (f 1900), fd överläkaren prof Bengt I (f 1902), personaldir vid ab Bonnierföretagen Holger I (f 1906) o fd generalkonsuln dir Nils I (f 1910), Paris.

Arkivuppgifter:

Omfattande släktarkiv från huvudlinjen av den adliga grenen ända sedan I 1:s far nu i UUB (utförligt behandlat av Grape; se nedan) o på Ekebyhov. 1800-talshandl:ar från en annan linje av samma gren på Fjellskäfte i Floda, Söd. 11 kapslar familjeppr från den ofrälse grenen i landsarkivet, Visby.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Adelsbrev, vol 26, RA; Nils I:s (d 1688) självbiogr ant:ar o "Ättar-Tafla" från 1800-talet i 1960 års I:ska accession, UUB; filmkop av Visborgs läns räkenskaper 1619—20, Landsarkivet, Visby.

G A Aldén, Bakom riksdagens kulisser. C W Liljecronas dagbok under riksdagen 1840 —41 (1917); G Andrén, Tvåkammarsyste-mets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 2: 9, 1937), s 170, 192; B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); BorgRP före frihetst (1933); Carlander; S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); A v Fersens dagbok, 4 (1936), s 81, 114; T Gihl, Utrikes-förvaltnten från 1809 till närv tid (Den sv utrikesförvaltn:ens hist, 1935); A Grape, I:skahandskriftssaml:eniUUB, 1—2 (1949); C J Hallgren, Gotl släkter, 1 (1926); J W Hamner, Gotlands gravstenar, i (1933); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års för-fattn (1933); Henrik I f (SvD 8 juni 1959); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840—41 (1951); T Höjer, 1810—44 (Den sv utrikespolitikens hist, 3:2, 1954); dens, Carl XIV Johan. Konungatiden (1960); A Jansson, 1844—72 (Den sv utrikespolitikens hist, 3: 3, 1961); Johan I 75 år (SvD 23 maj 1942); Johan I 85 år (SvD 23 maj 1952); Johan I död (SvD 6 nov 1956); A Kinberg, Gotl slägter,o 2 (1896—97); H Lange, Dalhems prästgård (Julhälsn:ar till församhar-na i Visby stift 1926); O W Lemke, Visby stifts hm (1868); [A Lindeberg,] Bidr till Sveriges hist efter den 5 nov 1810, 1 (1839); N Lithberg, Gotlands äldsta jordebok (Gotländskt arkiv, 4, 1932), s 14; Lunds hm, 2:6 (1957); K Löfström, Serafimerordens-längd 1748—1938 (1939); H Munthe, Ur den gotl kalkindustriens hist (MHoF 13, 1943—44, tr 1945), s 81, 102; E Nyberg, Gotl släktbok (2 uppl, 1938); G F Palmstierna, Sverige, Ryssland o England 1833— 55 (1932); C O Palmstierna, Minnesbilder i profil (PHT 1913); G Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809—46 (1960); H Schuck, SA:s hist, 5—6 (1938); Slott o herresäten i Sverige. Uppland, 1 (1967), s 121—29; SMoK; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); R Steffen, Hantverksorganisationerna i Visby 1584—1847 (1934), s_ 11; dens, Personer o händelser i den gotl kalkindustriens hist (1940); B Sundkler, Sv missionssällskapet 1835—76 (1937); Sv släktkal 1950; H G Trolle-Wachtmeister, Ant:ar o minnen, 2 (1889). — S Klemming, Gustaf Carl Fredrik Löwenhielm (1956), s 172 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ihre, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14081, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14081
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ihre, släkt, urn:sbl:14081, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.