Meriter

Finerus, Carl (Ebbesson), f omkr 1700 trol i St Harrie sn (Malm, föd:bok saknas), d. 23 juli 1770 i Ronneby. Föräldrar: tullförvaltaren i Landskrona, senare Hälsingborg Ebbe F o Maria Pictorelia. Inskr vid Lunds univ 14 april 1719, auskultant i Svea hovrätt 22 juni 1731, konsistorienot hos domkap i Lund juli s å, v häradsh 1735, politi- o justitieborgm i Nyköping 22 nov 1744—1764, riksdagsman i borgarståndet vid samtl riksdagar 1746—62 för Nyköping, vid 1751—52 års riksdag även för Lund, vid samtl led av sekr utsk samt fullmakts- o kanslideputerad 1755—56.

G 8 jan 1749 på Hovmantorp i likan sn (Kron) m Hedvig Eleonora Berghman, f 7 juli 1730 på Ekeryd, Flisby sn (Jönk), d. 26 okt 1786 där, dtr av häradsh i Konga, sedan i Norrvidinge (Kron), tit assessorn Gustaf B o Maria Christina Rudebeck.

Biografi

Carl F, i litteraturen ofta oriktigt kallad Carl Ebbe (i st f patronymikon Ebbesson), växte upp i Skåne och var länge konsistorienotarie i Lund. Han sökte olika häradshövdingetjänster, men utan resultat, och kom sålunda tämligen sent fram. Först år 1744 erhöll F borgmästaretjänsten i Nyköping. Han kom här också att intressera sig för industrien. I staden hade 1742 inrättats en silkesstrumpfabrik, och denna övertogs 1749 av F, som dock fick rätt mycket bekymmer med driften, i synnerhet som han själv kom att ligga mycket borta vid riksdagar. Fabriken i fråga nedlades 1765. F intresserade sig även för en till staden 1755 inkommen fabrikssmed från Pfalz Johan Petter Diedrich, som skulle idka järnmanufaktursmide. F hjälpte honom ekonomiskt och 1760 stod Diedrichs vattenverk färdigt. Det blev emellertid en misslyckad spekulation, ty hallrätten vågade nu ej anförtro Diedrich skötseln. Det slutade med, att verket inte kom i gång, Diedrich dog, och ännu 1763 stod verket obegagnat.

Som borgmästare lyckades F bli vald till riksdagsman och fick därmed också en politisk karriär. Invald för Nyköping satt han i borgarståndet som en av hattarnas ledande män under fyra riksmöten: 1746—47, 1751 —52, 1755—56 och 1760—62. Hans insats är icke närmare undersökt men av det sätt, på vilket han glimtvis omtalas i litteraturen, synes han ha varit en intelligent och energisk, i viss mån också självständig man. Vid samtliga nämnda riksdagar var F en av borgarnas representanter i sekreta utskottet och 1755—56 därtill fullmakts- och kanslideputerad. Hans självständighet framträder främst vid det stora angreppet i principa-latsfrågan mot Samuel Åkerhielm d y i maj 1747. Oaktat F var hatt, gick han nämligen här mot angriparna och stödde Åkerhielms försvarare. Man har, troligen med rätta, sökt en förklaring härtill däri, att F var borgmästare i samma stad, där Åkerhielms ivrige försvarare Jacob Serenius då var prost. När borgarståndet vid voteringen gick mot Åkerhielm, reserverade sig handlanden J Ö Gran och F. Vid diskussionen angående tjänstebetänkandet 1756 samarbetade F med sin landsman, den inflytelserike hatten Arvid Schauw, och redigerade tillsammans med honom ståndets anmärkningar i frågan. I själva verket hade F redan så tidigt som dec 1746 sökt hämma ständernas missbruk vid tjänstetillsättningar och erinrat om, att till ständerna inkomna tjänsteansökningar i stället för att upptagas till avgörande rätteligen borde överlämnas till justitiekanslern för åtal. Vid 1760—62 års riksdag uppträdde han energiskt i fråga om de från pommerska kriget till riksdagen hemresta officerarna. Då adeln med förbigående av de ofrälse stånden tog officerarnas parti, såg F häri en kränkning av ständernas rätt. F var i övrigt en trogen anhängare av frihetstidens statsskick. Då danska regeringen lät utdela mutor vid 1760—62 års riksdag, skötte F utdelningen i borgarståndet. Detta blev F:s sista riksdag. År 1764, då han var över 60 år, avgick han från borgmästartjänsten och dog 1770 under tillfälligt vistande i Ronneby.

Brev från F till Patrik Alströmer i Alströmerska sam), UUB.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Wederläggning af en anony-mi skrift, som . . . nyligen på trycket utkommit, under namn af Berättelse, om det hos Riksens Höglofl. Ständer anhängige mål, rörande en qwarn-byggnad uti Nyköpings ström . . . Sthm 1766. (8) s. (sign.: Veridicus.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA. — P E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760— 1766 (1953); Sten Carlsson, Byråkrati och borgarstånd under frihetstiden (1963); P J Edler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915), s. 77; A E Falck, Hantverks-skrån o fabriksväsen i Nyköping (1928), s. 388—391, 410 ff; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 40 (nationaluppl 1904), s. 87; E Kleberg, Borgarståndets inre organisation intill 1809 (1929); C G Malmström, Sveriges politiska hist. från konung Karl XII:s död till statshvälfningen 1772, 3 (2:a uppl 1897), s 409; V Millqvist, Sv riksdagens borgarstånd 1719—1866 (1911); B Sallnäs, Samuel Aker-hielm d y (1947); S Schröderstierna, Berättelser över de finare järn-, stål- o metallfabrikerna i Sverige åren 1754—1759, 2 (1925), s. 55 f; G Sjöström, Skånska nationen . . . (1682—1832} (18971

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Finerus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14137
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Finerus, urn:sbl:14137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.