Meriter

Fischer, Gunnar Anders Victor, f 29 maj 1901 i Gbg (Masth), d 19 jan 1956 i Sthlm (Västerl). Föräldrar: rektorn Walter Fabian F o Edith Ingeborg Stockman. Studentex vid h latinläroverket i Gbg 24 maj 1919, med kand 31 maj 1923 i Lund, med lic 24 maj 1927, disp 2 april 1932, med dr 31 maj 1932, amanuens vid patol institutionen i Lund febr 1929–febr 1930, tf provinsialläk i Ramnäs distrikt 6 mån 1930, underläk vid Lunds lasaretts avd för könssjukdomar jan 1931–aug 1932, doc i bakteriologi vid Lunds univ 17 maj 1932, amanuens vid med kliniken i Lund sept 1932–aug 1933, e o amanuens vid epidemisjukh i Lund 6 mån, 1:e stadsläk i Hälsingborg 1 juli 1934, 1:e provinsialläk i Upps län 1942–44, doc i hygien o bakteriologi vid Upps univ samma tid, prof i hälsovårdslära vid Karol inst 1 dec 1944, förest för avd för allm hygien vid Statens inst för folkhälsan 1944, läk vid karantänstaten i Sthlm 1949, medlem av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd 1935, inspektor vid Medicinska föreningen 1949. – RNO 1943.

G 31 dec 1927 i Uddevalla m Greta Cecilia Koch, f 29 dec 1905 där, dtr av stadskamreraren Nils August K o Sigrid Elisabeth Sofia Unger.

Biografi

Efter korta förordnanden som provinsialläkare i olika distrikt fortsatte Gunnar F sin medicinska utbildning i Lund inom patologi, invärtesmedicin, venereologi, epidemiologi och framför allt inom bakteriologi. Hans doktorsavhandling behandlade tillväxt och utveckling av bacterium coli (»Studien über die normale Entwicklung der Transmigrationskultur von Bacterium Coli»). F:s praktiska läggning förde honom från teoretiska studier till praktiskt arbete för att hindra denna bakteries spridning och till andra frågor inom hygienen. Ett av de första större hygieniska problem som mötte honom, sedan han 1934 blivit förste stadsläkare i Hälsingborg, gällde renhållningen, särskilt soptömning och sopdestruktion. F studerade olika möjligheter att lösa dessa frågor, bl a genom studieresor till England, och introducerade sedan i Sverige det s k Bradford-systemet för förstöring av sopor. Detta svårlösta och ur hälsosynpunkt betydelsefulla problem löstes på ett skickligt sätt genom hans insatser, och anordningarna i Hälsingborg har sedan fått tjäna som modell för åtskilliga andra samhällen i Sverige.

F:s verksamhet som innehavare av landets enda professur i hygien och som föreståndare för allmänhygieniska avdelningen vid Statens inst för folkhälsan kom att omfatta praktiskt vetenskapliga undersökningar inom olika områden av hygienen, framför allt näringshygien, vatten- och avloppsfrågor och industrihälsovård. Hans utomordentliga lärobok i hygien har redan åtskilliga medicinarekurser tagit del av.

Helt naturligt utnyttjades F:s kunskaper inte endast för utbildning av medicinare utan även i kurser för hälsovårdsinspektörer och för undervisning vid Socialinstitutet och Gymnastiska Centralinstitutet. I Föreningen för allmän hälsovård var han ordförande under några år. Han redigerade också från 1946 till sin död Hygienisk Revy, där han publicerade en rad uppsatser för upplysning i praktiska hälsovårdsfrågor.

F:s publikation »Behandling av avloppsvatten från enstaka byggnader och mindre samhällen på landsbygden», författad tillsammans med civilingenjör Claes Fischerström, har varit av stor betydelse för att ge information om de olika metoder, som kan användas för avloppsrening. Hans verksamhet som hygieniker vid L M Ericssons fabriker gav honom möjlighet att inom industriförhållanden omsätta sina stora kunskaper inom hälsovården. Hans insatser för att där bereda sysselsättning åt smittosamma tuberkulösa patienter och samtidigt lösa de hygieniska problemen förtjänar särskilt att omnämnas. I flera publikationer behandlade F industriläkarens hälsovårdande uppgifter och industrins allmänna hälso- och sjukvårdsproblem.

Trots den omfattande verksamheten inom praktisk hälsovård och hygienundervisning fick F även tid till vetenskaplig forskning. Han arbetade under de sista åren med bakteriofager och den hämmande inverkan på bakteriofagernas tillväxt av vissa ämnen, som finns bl a i lönnfrukter. Han var själv mycket intresserad av dessa forskningar och av den jämförelse som resultaten erbjuder till antibiotikas hindrande av bakterietillväxten. Dessa resultat är av teoretiskt synnerligen stort intresse genom att här för första gången påvisas biologiska ämnen, som hämmar tillväxt av virus. Måhända kan de i framtiden även få praktisk betydelse.

F var storvuxen och rakryggad både kroppsligen och andligen. Hans insatser inom hälsovården i vårt land blev särskilt värdefulla genom hans vetenskapliga begåvning, hans praktiska läggning och hans omfattande erfarenhet.

Författare

Sven Forssman

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1937–1950, 1953, s. 150 f. Dessutom: Om dricksvatten (Internationellt hjälparbete, 2, 1945, nr. 8, s. 2–5). – Kontrollerad slutbehandling av sopor. Några synpunkter på Bradfordsystemet (Hygienisk revy – nedan förk. HR – 35, 1946, s. 4–15). – Hälsovårdskonsulenter på landsbygden (Nord. hygienisk tidskr., 27, 1946, s. 60—63). — Luft- och dammsmitta (Luftbehandling. Ingeniörsvetenskapsakade-miens medd. nr. 122, 1948, s. 130—151; tills, m. G. Laurell). — Professor Torsten Thun-berg in memoriam (HR, 42, 1953, s. 3—5). — Om korvförgiftning eller botulism (ibid., s. 43—45). — Renhållningsproblem (ibid., s. 91 f). — Om åderförkalkning (ibid., s. 113 f). — Mjölken — ett av våra viktigaste födoämnen (ibid., s. 159 f). — Om näringsstandard och tuberkulos (ibid., s. 187). — Om råttbekämpning (ibid., s. 202—205). — Tandrötan, medicinalstyrelsen och snaskin-dustrien (ibid., s. 235 f, 268) [även i Sveriges tandläkarförbunds tidn., 45, 1953, s. 390— 393, samt i sammandrag i Warlands månadsmagasin, 14, 1953, nr. 10, s. 19, 30 f]. — Om smittrening (ibid., s. 284—290). — Inför den nya hälsovårdsstadgan. En historisk återblick (ibid., s. 331—339). — Vipeholms-debatten [svar på genmäle av prof. N.-O. Abdon] (ibid., s. 361 f). — A phagicidal and virucidal agent in maple fruit (Acer platanoides L.) preparations. Investigations with E. coli bacteriophage and vaccinia virus (Acta pathol., Vol. 31, Khvn 1952, s. 433— 447). — Tankar kring ett kårhus (Festskrift utg. av Medicinska föreningen i Stockholm, Lund 1953, s. 7—11). —¦ Vad är socialmedicin? (Med. fören:s tidskr., 31, 1953, s. 99 —104). — Om den möderne industriläkaren. Ett genmäle till Dr Martin Neuman (Sv. lä-kartidn., 50, 1953, s. 2392—2395). — Om socialmedicin (Socialmed. tidskr., 30, 1953, s. 53—58). — Skolornas hand- och wc-hygien – tillika ett inlägg i poliodebatten (ibid., 31, 1954, s. 5—7). — Vårt hem och vår hälsa. 5. uppl. Sthlm 1954 [1. uppl. 1946]. 15, (2) s. (Socialmed. barnavårdsdelegationens skr., 9[b]). – Lärobok i hygien. [2. uppl. av Allmän hälsovård. D. 1. Hygien. Sthlm 1948.] Sthlm 1954. 3. uppl. Sthlm 1956. 431, (1) s. – Om renhållningsutredningen (HR, 43, 1954, s. 3–5). – Samarbetet mellan politiker och läkare [anmälan av G. Biörck, Medicin för politiker, 1953] (ibid., s. 87–90). – Paratyfussituationen (ibid., s. 331–335). – Om hälsovårdsstadgans allmänna paragraf (ibid., s. 349–351). – Paratyfus, barnförlamning och skolhygien (ibid., s. 379—382). – Den nya läkarutbildningen och hälsovården (ibid., s. 401–406). – Om brunnsinventering (ibid., s. 427–432). – Om tandröta (ibid., s. 449—451). – Nobelpriset 1954 (ibid., s. 475 f). – Naturliga friluftsbad och vattenhygien (ibid., s. 530— 535). — Friluftsbad, simhallar, bastur – simundervisning och lärarutbildning. Redogörelse för Statens folkbadsutrednings betänkande (ibid., s. 535–542). – Förebygga är bättre än bota (Vi och vår hälsa, Sthlm 1954, s. 489—572). – Further investigations on the virucidal and anti-virotic effect of a maple-fruit preparation-acerin (Acbo), performed with a coli culture and its bacterial virus (Acta pathol., Vol. 34, Khvn 1954, s. 482–492). – On the chemical nature of acerin and the virucidal and antiviral effects of some vegetable tannins (Experientia, Vol. 10, Basel 1954, s. 329 f; tills, med S. Gardell och E. Jorpes). – [Tysk version av fö-reg. i:] Zentralblatt fiir Bakteriologie . . ., Abt. 1, Orig. 161, Stuttgart 1954, s. 349–353. – Vattenvården under debatt (HR, 44, 1955, s. 51–53). – Fluor i dricksvatten (ibid., s. 124–127). – Några intryck från en studieresa i Italien (ibid., s. 207–214). – Några råd angående personlig hälsovård utomlands (ibid., s. 307–314) [även utg. separat, se nedan]. — Några synpunkter på Salmonella-enteriterna (ibid., s. 347–350). – Medicinsk-hygieniska synpunkter på avloppsfrågan (ibid., s. 401–407; tills, med E. Hammarström). – Om poliovaccinationens läge just nu (ibid., s. 465 f). — S-enteriterna – några praktikens synpunkter på problemet (HR, 45, 1956, s. 60). – Förebyggande hälsovård. 2. [postumt] översedda o. bearb. uppl. Sthlm 1958. 145, (2) s. 3. d:o uppl. Sthlm 1962. 150, (1) s. – Personlig hälsovård utomlands. Råd och anvisningar. [Sthlm 1961.] 19, (1) s. [postumt översedd o. utg. av P. Hedlund och N. Masreliez]. – Artiklar i Norstedts uppslagsbok och GHT. Redaktionella art. i HR. Recensioner i HR, Lychnos, Nord. medicin och Sv. läkartidn.

Källor och litteratur

Källor o litt: Karol inst:s hist 1910–60 (1960); Sveriges läkarehist. 4:2, 5 (1932, 1935); UUM 1937–1950 (1953); Väd 1955; nekr i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar A V Fischer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Forssman), hämtad 2024-05-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14151
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar A V Fischer, urn:sbl:14151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Forssman), hämtad 2024-05-06.