Meriter

1 Fogelmarck, Fredrik Emil Theodor, f 1 jan 1833 i Västervik, d 28 dec 1904 i Sthlm (Joh). Föräldrar: kofferdikaptenen o skeppsklareraren Fredrik August F o Christina Charlotta Waefver. Inskr vid Uppsala univ 14 sept 1849, fil kand 15 dec 1856, mag (primus) 5 juni 1857, amanuens vid astronomiska observatoriet i Uppsala, adjunkt i matematik o mekanik vid teknol inst i Sthlm (sedermera tekn högskolan) 19 jan 1858, inst:s (högskolans) bibliotekarie 1858–1902 med undantag av läsåren 1862–1863 o 1869–1874, professor i ren matematik vid inst 15 okt 1875–7 sept 1899. Hospitant vid Polytechnikum i Zürich under en studieresa läsåret 1862–63. – RNO 1887.

G 29 okt 1866 i Uddevalla m Magdalena Augusta Maria Söllscher, f där 16 dec 1846, d 19 juni 1923 i Sthlm (Hedv El), dtr till auditören Anders August S o Laurentia Apollonia^[2] Bildt.

Biografi

Emil F var framför allt lärare. När han fick sitt första förordnande vid teknologiska institutet hette det om honom, att han med utmärkta matematiska kunskaper förenade en grundlig humanistisk bildning, och att han för sin tjänstgöring vid det astronomiska observatoriet erhållit särskilt fördelaktiga vitsord. Han ansågs därför »bland de sökande vara den, som lättast och hastigast skulle förvärva de egenskaper, som för en lärare vid ett högre tekniskt läroverk äro erforderliga». Dessa förhoppningar kom han också att infria. Då adjunkturen i matematik och mekanik förvandlades till en professur i ren matematik, den första i sitt slag vid institutet, föranstaltade styrelsen, att han kallades till befattningen. I yngre dagar hade F även funnit tid och krafter att ägna sig åt undervisning i ämnen, som låg utanför hans egentliga fack, såsom »maskindelars konstruktion», hållfasthetslära o d. Men framför allt låg F:s insats i att han verksamt bidrog till att införa den länge försummade högre matematiken och dess tekniska tillämpningar i teknologiska institutets läroplan. Ett väsentligt bidrag var en rad av honom utgivna läroböcker i ämnet.

Författare

Sven Em Ohlon bidrag av Gustav Hössjer

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De integralibus definitis inträ fines imaginarios. [Akad. avh. utan preses, Upps.] Holmias 1857. (2), 15 s. – Framställning af de förnämsta sätten att allmänt lösa tredje och fjerde gradens aequatio-ner. Sthlm 1858. (2), II, 30 s. – Lärobok uti analytisk geometri … Sthlm 1859–62. 2 d. [D 1 med titel: Lärobok uti analytisk geometri efter Briot, Burg m. fl. Med problemer och talrika öfnings-exempel. D 2 med titel: Lärobok … efter Briot och Bouquet, Schlömilch, m. fl. Med förändringar och tillägg.] D 1, Plan geometri. 1859, xi, 126 s, diagr. [2. uppl 1862.] D 2, Rymdens geometri. 1862. [4], vii, [1], 169 s, diagr.^[1] – Bihang till algebran. Satser ur al-gebraiska analysen och funktionsläran, efter Cauchy, Schlömilch och Bertrand bearb. H. 1*. Sthlm 1866. (6), 111 s. — Lärokurs i dif-ferential-räkning. Med användande af nyare källor. H. 1–2. Sthlm 1873–77. (4), 139; (4), 120 s., 2 pl. – [Åtskilliga duplicerade kompendier från 1860-och 70-talen för undervisningen vid Tekn. institutet i maskindelars konstruktion, hållfasthetslära, mekanik, geometri, matematik, differential- och integralräkning, algebraisk analys, oändliga serier m. m.]

Källor och litteratur

Källor o litt: P Henriques, Skildringar ur K tekniska högskolans hist (1917 o 1927); K G Odén, Östgötars minne. Biogr anteckn:ar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900 (1902); SMoK 2 (1944); Sv bokkatalog 1866–75, 1876–85; Sv teknologfören 1861–1936. 1 (1937).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F Emil T Fogelmarck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon bidrag av Gustav Hössjer), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14287
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F Emil T Fogelmarck, urn:sbl:14287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon bidrag av Gustav Hössjer), hämtad 2024-04-16.