Meriter

I Forssell, Didrik Christian, f 22 april 1777 i Allerums sn (Malm), d 19 okt 1852 i Sthlm (Maria). Föräldrar: kh Anders F o Maria Christina Sundius. Studerade medicin i Köpenhamn 1790, guldsmedskonst o sigillgravyr i Zeist i Holland 1791–97 samt gravyr i Amsterdam 1797–98, gravör där 1798–1806, erhöll 1806–10 av konung Ludvig (Bonaparte) 1000 floriners årlig konstpension, elev hos gravören C C Bervic i Paris 1806–08, gravör där 1808–16, chef för artistiska avd av det franska praktverket om Egyptens antikviteter, jägarkorpral vid franska nationalgardet 1814, erhöll genom k brev 11 dec 1816 (handels- o finansexp) den å FrKA:s stat upptagna kopparstickarelönen på 300 rdr årligen, prof:s namn 11 maj 1818. LFrKA 1815; innehade fransk orden.

G trol 1804 m Sophia Christiana Seijerlein, f 30 april 1780, d 23 nov 1855 i Sthlm (Maria), dtr till en grosshandlare i Amsterdam.

Biografi

Christian F började sin konstnärliga utbildning i Holland, först i Zeist i en utpräglat herrnhutisk miljö och senare i Amsterdam. Redan 1806 hade han färdigställt en gravyrsvit, »Verzameling van karakteristieke hoofden» (4 punktgravyrer), och från samma tid stammar en egen komposition till Dantes Divina Commedia. Han arbetade under Amsterdamtiden flitigt med porträtt- och illustrationsuppgifter. Genom uppvisade gravyrprov fästes konung Ludvig Bonapartes uppmärksamhet på honom, och han fick ett stipendium för vidare utbildning i Paris. Han blev där 1806 elev till den kände gravören Bervic. Sin studietid hos denne avslutade F med ett uppmärksammat kopparsticksporträtt av Fénelon. Av F:s verksamhet från kejsartiden finns i övrigt blott ett fåtal verk dokumenterade, bl a porträtt; omedelbart efter restaurationen utförde han med utgångspunkt från en målning av J A J Augustin ett kopparstick av den nye konungen, Ludvig XVIII. F påbörjade. 1813 en liten populär konstencyklopedi i tidens smak och fullbordade den 1816 under titeln »Taschenbuch fur Damen» med kopparstick efter Tizian, Guercino, Correggio m fl. År 1816 utförde han också 15 konturetsningar efter Fra Angelicos Marie kröning med scener ur den helige Dominicus' liv (de senare från predellan).

Oroligheterna efter restaurationen bidrog till att F blev benägen att lämna landet, och sedan han på initiativ av kronprins Karl Johan valts till ledamot av Konstakademien, återvände han 1816 hem för att slå sig ner i Sthlm. Här fick han elever sådana som C J Billmark, bröderna Cardon, Johan Henrik Holmbergson och Maria Röhl. Som kopparstickare var han uppburen och beundrad men måste under sina senare år se sin grafiska teknik förlora praktiskt taget all betydelse, medan bl a litografien vann terräng som lätthanterlig reproduktionskonst. F:s receptionsstycke i Konstakademien, vilket levererades i efterhand (1822):, blev hans kanske mest kända arbete, kopparsticket av Karl XIV Johan i helfigur på Sthlms slott efter F Gérards porträttmålning. Det är ett utomordentligt konstskickligt arbete med en stor regelbundenhet och fasthet i tekniken. Trycket har nästan mer än målningen kommit att prägla generationers bild av konungen. Skickligt utförda är också porträtten av Nils von Rosenstein efter J T Sergel (punktgravyr 1838) samt Esaias Tegnér efter eleven Maria Röhls teckning (kopparstick 1830, plåten i Nat:mus). F blev flitigt anlitad som illustratör, och gjorde kopparsticksvinjetten till C P Hagbergs »Passions-predikningar», 1 (Sthlm 1821), porträttblad av författaren i M Choraeus »Samlade skaldestycken» (2 uppl, Örebro 1826), en serie genrebilder i I de Lafontaines »Oeuvres» (utg i Paris 1825), samt i stålstick titelbladet till M Ehrenströms »Notice sur la littérature et les beaux-arts» (Sthlm 1826). Hans största insats som illustratör blev förmodligen punktgravyrerna till J G Sandbergs »Ett år i Sverige» (Sthlm 1827–35, 15 handkolorerade punktgravyrer). En planerad fortsättning på verket kom inte längre än till titelbladet 1838. Tillsammans med sin elev J H Holmbergson påbörjade han ett stort upplagt verk, »Märkvärdiga händelser ur svenska historien». F kom aldrig att fullborda graveringen efter Holmbergsons 72 teckningar för verket, som avstannade efter första häftet. Bland hans arbeten märkes också den första stålstickssviten i landet, »Kalender för damer» (Sthlm 1820).

F var en utomordentligt skicklig konsthantverkare och en god konstnär, men som sådan utan stor originalitet. Huvuddelen av hans verk är intelligenta och stramt genomförda transponeringar av andras kompositioner. Han tillhörde genom utbildning och läggning den franska klassicismen och hade aldrig några uttalade sympatier för den högromantiska linjen som f ö illa passade samman med hans strängt bundna grafiska system. Som tekniker behärskade han flertalet grafiska medier, kopparstick i linje och punktgravyr, linjeetsning och stålstick – men han använde aldrig utpräglade tontryckstekniker. I tusch, sepia och svartkrita utförde han talangfulla teckningar.

F tillhöriga tavlor, böcker, gravyrer o musikalier avyttrades 1831 efter tr förteckn:r i samband med hans konkurs. Hans efterl kopparstick, raderingar o handteckn:r övergick till svärsonen brukspatron A Wallis o såldes hos H Bukowski 1899. Wallis barn donerade 1916 till Nord mus fragment av F:s arkiv (bl a från hans holländska o franska tid) jämte ett 40-tal originalteckn:r av honom till i gravyr utförda porträtt m m. 37 förstudier till gravyrer inköptes 1913 av Nat:mus. Verk av F även i FrKA, UU o på flera provinsmuseer.

Författare

Sven Sandström

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Allerum (Ett år i Sverge. Taflor af svenska almogens klädedrägt, lefnadssätt och hemseder, samt de för landets historia märkvärdigaste orter; tecknade af A. G. Sandberg, beskrifne af A. Grafström och utg. af G. Forsell, Sthlm 1827[—35], s. 134 –137; [ny uppl. i övertryck] Sthlm 1864, s. 101–103; [fransk uppl.] Sthlm 1836, s. 115 f). Om F:s planschutgåvor se vidare oeuvre-förteckn. i E. Hultmark m. fl., anf. källa; jfr även SKL, 2, 1953, s. 224.

Källor och litteratur

Källor o litt: Konkursakter 1832, nr 527, SSA; prot 1815, FrKA. – Redogör för Nord museets utveckl o förvaltn år 1916 (Fataburen 1917), s 31, 45; Statens konstsaml:rs tillväxt o förvaltn 1913 (Medd fr Nat:mus nr 38, 1914), s 29. – A Ahnfelt, Europas konstnärer (1883–87); C M Garlander, Sv bibi o ex-libris 3 (2 uppl, 1904); E Hultmark m fl, Sv kopparstickare (1944); L Looström, K akad:s för de fria konsterna saml af målning o skulptur (1913–14); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1–2 (2 uppl, 1925–28); T G Rudbeck, F, den siste kopparstickaren (1861); SKL 2 (1953); SMoK 2 (1944); G Åberg, G D F (Kullabygd 1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
D Christian Forssell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14371, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Sandström), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14371
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
D Christian Forssell, urn:sbl:14371, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Sandström), hämtad 2024-04-20.