Meriter

Frykman, Nils, f 20 okt 1842 i Sunne (Värml), d 30 mars 1911 i Minneapolis, USA. Föräldrar: hemmansägaren Lars Larsson o Kjerstin Olsdtr. Elev vid folkskolesem i Karlstad 24 aug 1866, folkskollär: ex där 15 juni 1868, lär i Grums (Värml), ord lär i Norrköping 1 jan 1870–18 mars 1875, lär vid Östanbjörke skola i Sunne 2 mars 1875–31 dec 1883 (tjänstledig ht 1883), resepredikant från 1883, emigrerade till USA i mars 1888, predikant där bl a i Chicago o Salem vid Kerkhoven i Minnesota 1888–1907.

G 27 dec 1869 i Grums (Värml) m Betty Jonsson, f 30 april 1847 i Ed (Värml), d 3 maj 1912 i Minneapolis, USA, dtr till hemmansägaren Anders J o Maria Cajsa Andersdtr.

Biografi

Redan under 1850-talet hade den andliga väckelsen kommit till F:s hembygd, och han drogs med i denna. Först kom haugianska norska predikanter med en mer lagiskt betonad förkunnelse och senare de rosenianska eller nyevangeliska med sitt friare budskap. Särskilt åren 1876–77 gick en stark andlig väckelse fram över bygden. Med stor intensitet och iver gick F in i väckelsearbetet och predikade på kvällarna samt om söndagarna. Det var också under denna väckelse hans ådra som andlig sångdiktare och kompositör bröt fram. Hans sångtexter är folkligt enkla. Melodierna har tydlig anknytning till folkliga melodier, och ibland övertog han sådana. En spontan och naturlig glädje bryter fram i hans sånger, vilka snart blev mycket älskade och på ett märkligt sätt behållit sin popularitet. De trycktes i Wermlands Allehanda och Sanningsvittnet samt i de av sistnämnda tidning utgivna samlingarna »Hemlandssånger» (I, 1877, o II, 1879) och »Pilgrimstoner» (I, 1886, o II, 1888).

I försoningsfrågan anslöt sig F till P P Waldenström. Nattvarden uppfattades som given åt Jesu lärjungar allenast och kunde firas i den kristna gruppen med lekman som officiant. Vid biskopsvisitationen i Sunne 1880 anklagades F och ett par av hans lärarkamrater för »waldenströmska åsikter i försoningsfrågan och separatistiska tendenser i fråga om nattvarden». Biskopen anmodade skolrådets ordförande att undersöka saken. Lärarna fick sedan en rad frågor att besvara, och då svaren inte ansågs tillfredsställande fick de 8 maj 1881 skolrådets varning och föreläggande att tillkännage ändrad uppfattning i berörda frågor eller i annat fall bli skilda från sina tjänster. Domkapitlet fastställde skolrådets beslut, men detta upphävdes av K M:t 21 april 1882. När sedan makarna F:s sjätte barn i aug s å döptes av lekman, var skolrådet snabbt färdigt med en ny varning. Också denna överklagades i vederbörliga instanser men upphävdes endast till en del av K M:t genom utslag 25 maj 1883. F tog då avsked från sin lärartjänst.

F ägnade sig sedan åt predikoverksamhet, främst i Sunne men också i Värmland i övrigt. När han fick kallelse till tjänst som pastor i en missionsförsamling i Chicago, emigrerade han i mars 1888 dit. Redan följande år flyttade han till Minnesota, där han fick arbeta i ett stort pastorat på landsbygden, som han var mera van vid. Efter nära 18 års verksamhet där bosatte han sig 1907 som pensionär i Minneapolis.

I Wermlands Allehanda och sedan i Sanningsvittnet skrev F från 1876 till slutet av 1880-talet förutom sina sånger en rad artiklar av självbiografisk och väckelsehistorisk karaktär. Han utgav »Harpoklangen. Nya sånger av N F» (tr i Kristinehamn 1897). Efter hans död utgavs hans skrift »Mina sångers historia» (Jamestown, N Y, 1912; 27 s). Han deltog också i utarbetandet av församlingssångboken »Sions Basun» (utg i Chicago 1908). Av F:s omkr 300 andliga sånger (jfr förteckn i urval i Psalm- o sånglex) kan nämnas: »Det är en härlig ting att så i syskonring» och »Min framtidsdag är ljus och lång», den kanske mest kända av hans sånger.

Författare

Oscar Lövgren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: O Lövgren, Våra psalm- o sångdiktare, 3 (1939); dens, N F. Den kristna glädjens sångare (2 uppl, 1955); dens, Psalm- o sånglex (1964); Prärieblomman 1912; Sv folkrörelser, 2 (1937); Sv folkskolans hist, 3 (1942).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Frykman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14525, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Lövgren), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14525
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Frykman, urn:sbl:14525, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Lövgren), hämtad 2024-04-25.