Meriter

3 Gadelius, Knut Jonas, bror till G 2, f 11 jan 1864 i Gbg (Nya varvets förs), d 18 juli 1932 i Saltsjöbaden (Sth). Handelsutbildn i Tyskland 1884–86, assistent vid tobaksplantage på Sumatra 1886–89, handelsresande för en tobaksfirma i Bremen 1889–90, drev handelsfirman Knut Gadelius i Gbg 23 maj 1890–3 febr 1898 o firman Gadelius & Co från 3 febr 1898. – RVO 1916, KVO2kl 1930.

G 12 sept 1912 i Sthlm (Jak) m Sofia Eleonora Martha Hedvig Gabriella Fahlcrantz, d 21 nov 1885 där (ibid), dtr till v häradsh Gustaf Edvard F o Hilda Gabriella Montgomery.

Biografi

Efter handelsutbildning i Tyskland reste Knut G till Sumatra, där han fick plats som assistent på en tysk tobaksplantage. Tre år senare fick han paratyfus och reste hem till Europa, där han under en kort tid var handelsresande för en tobaksfirma i Bremen. I maj 1890 inregistrerade han i Gbg firma Knut Gadelius, vars ändamål var att idka agenturrörelse och handel.

År 1895 tilldelades G ett statligt handelsstipendium på 4 000 kr för en studieresa till Östasien för att utröna möjligheterna »för en ökad avsättning av sv produkter och industrialster i dessa delar av världen». Ett antal sv industrier tillsköt lika stort belopp och i början av 1896 anträdde G resan, som sträckte sig till Ceylon, Singapore, Penang, Sumatra, Kina och Japan. Vid den tiden var handeln på Östasien huvudsakligen en angelägenhet mellan etablerade engelska och tyska handelshus på den europeiska sidan och infödda köpmän på den asiatiska. En vidgad avsättning av sv produkter krävde direktkontakt, och detta blev huvudsyftet med G:s resa. Han var mycket tidigt ute. I Kina hade större frihet i utrikeshandeln just inträtt i anslutning till rysk-japanska krigets slut 1895, men fortfarande var endast några få hamnstäder, i första hand Shanghai, tillgängliga för utlänningar. I Japan hade endast sju år gått, sedan landet hade fått sin första moderna författning, och knappt 30 år sedan landet definitivt hade öppnats för europeisk handel efter att i över 200 år ha varit helt stängt för utlänningar.

G fann goda avsättningsmöjligheter för sv trä och pappersmassa, järn och stål, verktyg och redskap. Framtidsutsikterna tedde sig gynnsamma på grund av den stigande industrialiseringen och därmed ökande levnadsstandard i Fjärran östern, men för framgång krävdes att ett sv företag fanns på platsen. Med egna medel gjorde G en ny resa i sept 1898 i avsikt att knyta fasta handelsförbindelser. Efter sin hemkomst i början av 1900 kunde han hos sv bruk placera beställningar för sammanlagt 267 200 kr, huvudsakligen papper och pappersmassa, tändstickor samt järn och stål.

G:s planer låg i linje med den allmänna uppfattningen om behovet av att främja sv export till transoceana länder. I början av 1904 (nedlagt 1913) upprättade G ett eget kontor i Singapore under ledning av sin yngre bror Carl-Erik, som 1886 rest ut med G till Sumatra och hållit sig kvar i Östasien. Under en resa i USA 1909 skaffade denne firman agenturen för Fords då ett år gamla modell T, och blev därmed Fords första utlandsagent. Från kontoren i Gbg och Singapore levererades Luxlampor, handelsjärn och verktyg till Kina och Indonesien. Till Sverige importerades japanskt siden och tandborstar. Leveranserna var besvärliga, eftersom allt gods måste omlastas i Hamburg, i den mån det inte kunde sändas med danska östasiatiska kompaniet. Av väsentlig betydelse blev därför bildandet april 1907 av ab Sv ostasiatiska kompaniet, vars första regelbundna lägenhet avgick från Gbg till Fjärran Östern i aug s å.

I juli 1907 reste G till Japan och öppnade sitt första kontor i Yokohama. Han hade då fått ett förlagslån från ett antal sv industrier och från handlanden Martin Månsson i Gbg, som i okt s å, tillsammans med ingenjören Robert Thune, öppnade G:s andra kontor i Osaka. Den första sv handelsfirman i Japan hade startat. Det gick trögt till en början, men grunden lades till handelsförbindelser, som kvarstår än i våra dagar. År 1909 flyttades Yokohamakontoret till Tokyo, och 1910 överflyttade Gadelius & Co sitt säte från Gbg till Sthlm.

Sommaren 1912 besökte G Sverige och fick agenturen för Bolinders fartygsmotorer och Arehns tändsticksmaskiner. Då världskriget utbröt 1914, försvann Japans engelska och tyska konkurrenter från den östasiatiska marknaden och Japans industri expanderade kraftigt. G & Co följde med i uppsvinget, och från 1915 gick det bara uppåt. För Sthlmskontoret däremot medförde kriget stora svårigheter och G reste hem 1914 för att reda upp förhållandena.

G förvärvade nu agenturen för Sv turbinfabriksab Ljungström, vars turbiner just framgångsrikt kommit i drift i Sverige och Storbritannien. Flera av Japans största industrikoncerner tecknade avtal om licenstillverkning. Provaggregat beställdes i Sverige, men leveranserna hindrades av råvarubristen 1916. Efter krigsslutet följde depressionen 1920, och flera av licenstillverkarna fick gå i likvidation. Endast Mitsubishi-varvet lyckades få i gång en egen produktion av ljungströmsturbiner. Dock fick G & Co så småningom leverera ett stort antal sv-tillverkade STAL-turbiner till bl a järnvägselektrifieringen i Japan.

År 1916 började G & Co intressera japanerna för att utnyttja Gustaf Gröndals metod för anrikning av låggradiga järnmalmer. Japanerna hade för att trygga sitt behov av järn satt sig i besittning av järnfyndigheterna i Manchuriet, och genom G:s firma blev många och stora anrikningsverk levererade. Ett kontor öppnades i Dairen 1921. I början av 1920-talet införde G den sv diamantberg-borrningen i den japanska gruvdriften. Även de stora kolgruvorna i norra Japan blev kartlagda genom G & Co.

År 1919 hade G & Co i Japan omformats till bolag, Kabushiki Kaisha Gadelius Shokai. Framgången under dessa år ledde till stora utdelningar (upp till 40 %) och upprepade fondemissioner. Så kom efterkrigsdepressionen, och 1922 återkom G till Japan efter tre år i Sverige för att finna att rörelsen hade lämnat endast ett obetydligt överskott. Den 1 sept 1923 följde den stora jordbävningen, som ödelade en halv miljon hus i Tokyo och Yokohama och dödade hundra tusen människor. G & Co:s kontor och lager jämnades med marken, all affärsverksamhet avbröts under avsevärd tid, och kontoret i Dairen fick stängas. I mitten av 1926 kunde visserligen G förvärva försäljningsrätten för Ruths ångackumulator, året därpå för Ljungströms luftförvärmare, och en hel del anläggningar levererades, men introduktionen blev svår och kostsam. Vid samma tidpunkt blev depressionen i Japan akut. Ett fyrtiotal banker i Tokyo inställde betalningarna, och förlusterna blev betydande. Så devalverades 1929 den japanska valutan omedelbart före börskraschen i New York. Stränga importrestriktioner blev nödvändiga för att hävda handelsbalansen. G fann sig nödsakad att skriva ned det japanska bolagets aktiekapital och hade beslutat sig för att skära ned verksamheten, då läget började ljusna. Ett par stora turbinbeställningar kom in, och G fick agenturen för Asea och Sandvikens Jernverk, i ersättning mot tidigare Hofors Bruk, som SKF hade övertagit.

G kunde alltså med tillförsikt se framtiden an, då han i mitten av 1932 fick recidiv av en tidigare gulsot. Han tog båten till Sverige, kom till Sthlm 18 juli på morgonen och avled samma dag.

Författare

Sven A Hansson

Arkivuppgifter

Brev från G i familjens ägo.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utdrag ur berättelse till Kommerskollegium om resa till Asien tr. i Svensk Export, 1897, Sthlm, s. 777–781, 787–795, 962 f, 1000–1008. Några affärsbrev tr. i S. A. Hansson, anf. källa, s. 144–155.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sven A Hansson, K G. Sv handelsman i Fjärran Östern (Med hammare o fackla, 22. Årsbok utg av S:te Örjens Gille 1962): SMoK; Väd 1931.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut J Gadelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven A Hansson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14629
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut J Gadelius, urn:sbl:14629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven A Hansson), hämtad 2024-04-19.