Meriter

Claine, Jane Elise Vilhelmina Gernandt-, f. 4 okt. 1862 i Lund. Föräldrar: fabrikören Herman Julius Gernandt och Emma Elvira Gernandt. Åtnjöt undervisning vid Stenkulas skola i Malmö till hösten-1879; studerade vid h. lärarinneseminariet i Stockholm ht. 1881—ht. 1882. Skrev som ung noveller under signaturen Elna och framträdde i eget namn i Ny illustrerad tidning 1886; uppträdde på Svenska teatern i Helsingfors vintern 1891—92; har efter sitt giftermål med anledning av mannens förordnanden vistats på Madagaskar och Mauritius samt i East London och Port Elizabeth i Kapkolonien (1895—96), i Rosario i Argentina (1896—1900), i Rangoon i Birma (1900—03), i Baku i Kaukasien (1904—06), på Korfu i Grekland (1906—09), i Helsingfors i Finland (1909—17) och är sedan 1917 bosatt i Paris. — Medarbetare i ett stort antal tidningar, däribland i Nornan 1893 (tryckt 1892), i Idun från 1892, i Dagens nyheter 1893—96, i Ord och bild 1894—1924, i Svenska dagbladet 1898—1921, i Varia 1902, i Aftonbladet och Stockholms dagblad 1903—13, i Saisonen 1919—22, i Nya dagligt allehanda från 1920 och i Sydsvenska dagbladet från 1925; har dessutom medarbetat i Nordisk revy samt i den franska periodiska litteraturen (Le Matin, La revue mondiale, La revue franco-scandinave, La France vivante och La francaise). Medlem av La société des gens de lettres.

Gift 11 jan. 1894 med franske upptäcktsresanden, sedermera generalkonsuln Jules Claine, f. 31 juli 1856.

Biografi

J. G:s egentliga debutarbete som författarinna bär den romantiskt illuderande titeln »Fata Morgana» (1893), ett namn, som gott kunde tjäna till beteckning för hela hennes produktion. Fru G.-C. är till sin läggning romantiker, nära besläktad med nittiotalsförfattare som Ola Hansson (särskilt i »Sensitiva amorosa») och Oskar Levertin. Liksom den förre har hon en högt uppdriven känslighet för nyanserna i själsintrycken och ett starkt intresse för egendomligt sammansatta psykologiska tillstånd, i likhet med Levertin älskar hon melankoliska och färgrika drömbilder och stämningar. Erotiken bildar nästan alltid huvudmotivet i hennes böcker men utlöser sig sällan i handling — den ger i stället impulser till hjältarnas och framför allt hjältinnornas rika fantasiliv. Hennes kvinnogestalter tecknas ofta med ömsint och fin konst.

Redan J. G.-C:s första bok utspelas delvis i främmande (rysk) miljö, och detsamma gäller också större delen av hennes följande arbeten, som i hög grad avspegla författarinnans egna intryck av olika länder och folk. Sålunda försiggår handlingen i »Pampan» (1900) i Argentina, »I pagodernas land» (1903) i Birma och »När sjön går hög» (1905) i Grekland och Kaukasien. Hon har en ofta nästan virtuos förmåga att fånga skilda naturstämningar, hennes reflexioner över främmande livsåskådningar (t. ex. »I pagodernas land») vittna om stora kunskaper och intellektuell läggning, men ett syntetiskt grepp om de skilda folken och miljöerna har hon mer sällan lyckats nå. — Från tiden omkring 1910 spårar man tydligt hos J. G.-C. ett ökat intresse för hemlandet och dess historia. Hon författade nu bl. a. en romantiserad framställning om Magdalena Rudenschiöld (»Magdalena», 1913) och den poetiska romanen »Vår Christina» (1918; även på franska 1925), med ämne från 1820-talets Skåne. I regel lyckas hon bäst i den korta novellen eller stämningsbilden, där hennes mindre utvecklade sinne för handling och planmässigt genomförd komposition ej så tydligt träder i dagen. Novellsamlingar som »Hella» (1896), »En hemlös» (1901) och »Syner i natten» (1908) göra mest rättvisa åt hennes konstnärliga förmåga. — Författarinnan har också gjort sig känd som en ganska fin stämningslyriker. Särskilt prisades hennes religiöst kontemplativa cykel »Sankta Teresa sjunger» (i »En rosenslinga», 1913) med rätta av kritiken.

Författare

Alf Kjellén.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fata morgana och andra berättelser. Af Jane Gernandt. Sthm 1893. 211, (1) s. — Hella och andra historier om kvinnor. Sthm 1896. 276, (1) s. — Det främmande landet; En novellsamling. Sthm 1898. 285 s. Sthm 1909. 230 s. — Pampan. Berättelse. Sthm 1900. 190 s. — En hemlös och andra berättelser. Sthm 1901. 241 s. — I pagodernas land. Roman. Sthm 1903. 283 s. — När sjön går hög. En sannsaga. Sthm 1905. 311 s. 2: a uppl. Sthm 1908. 215 s. Sthm 1910. 215 s. — Dikter. Sthm 1908. 116 s. — Lifsmakter. Berättelse. Sthm (tr. Upps.) 1908. 211 s. — Syner i natten och andra noveller. Sthm 1908. 200 s. — Till Afrodite. Dikter. Sthm (tr. Upps.) 1910. 180 s. — Morgondagens äktenskap. Komedi i fyra akter. Sthm 1912. 148 s. — Sveaborg. Historisk roman från 1808. Sthm 1912. 348 s. 3:e uppl. Sthm 1912. 348 s. — En rosenslinga. Nya dikter. Sthm 1913. 128 s. — Magdalena. En Stockholmsroman från 1790-talet. Sthm 1913. 227, (1) s. 2: a uppl. Sthm 1913. 227, (1) s. — I skuggan av ett snille. Berättelse från Thomas Thorilds dagar. Sthm 1914. 296 s. 2: a uppl. Sthm 1914. 296 s. — Omkring herdinnan i Norden. Roman från Sveriges roccocotid. Sthm 1916. 197 s. — Vår Christina. Roman från Skåne på 1830-talet. Sthm 1918. 243 s. [Ny tit.-uppl.] Sthm 1923. 243 s. (Även i fransk uppl.: Notre Christine. Une vierge aux pays des vikings. Paris 1925. 209 s.) — Det underbara. Berättelse från yärldsstormarna. Sthm 1919. 182 s. — På villande våg. En roman om konstnärsfolk. Sthm 1923. 218 s. — Fröken Munter i Paris. Roman. Sthm 1926. 152 s. — Mitt vagabondliv. Sthm 1929. 155 s.^[1] — Skönlitterära bidrag i tidningar och tidskrifter (se texten).

Redigerat: Anne Charlotte Leffler. En självbiografi grundad på dagböcker och brev. Sthm 1922. 323 s. (Tills, med Ingeborg Essen.)

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; Bo Bergman, Jane o. bild, 1902); Sanny Ekström, Jane Gernandt-Claine O. Levertin, Svensk litteratur, 1 (1920), s. 343 o. följ.; Gernandt (Idun 1894, n:o 4). Gernandt-Claine (Ord (Finsk tidskr., 1914); G. Nordensvan, Jane

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jane E V Gernandt- Claine, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Kjellén.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14862
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jane E V Gernandt- Claine, urn:sbl:14862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Kjellén.), hämtad 2024-04-25.